SBAB: Riksbanken klämd från två håll
Inflationen har stigit trendmässigt de senaste månaderna och legat tydligt över Riksbankens mål två månader i rad. SBAB bedömer dock att på ett års sikt kommer de längre bundna bolåneräntorna ligga något högre än idag.
Nu publicerar SBAB årets andra nummer av Boräntenytt med prognoser över Riksbankens styrränta och bolåneräntor med olika bindningstider.
Tolvmånadersinflationen, mätt med Riksbankens målvariabel KPIF, låg i februari och för andra månaden i rad, tydligt över Riksbankens mål på 2 procent. Så sent som i december låg inflationen under målet och då för sjunde månaden i rad. Även en trendberäkning av månadsinflationen pekar på en inflation tydligt över målet. Den senaste tidens uppgång i inflationen har två huvudsakliga förklaringar: ökade livsmedels/restaurangpriser och stigande hyresnivåer.
– De ökade hyresnivåerna bör spela liten roll för penningpolitiken även om de bidrar till att dra upp inflationen mätt med rullande 12-månaderstal under stor del av året. Även om vissa importerade livsmedel har stigit kraftigt i pris, kan de globala livsmedelspriserna inte förklara hela uppgången. Det kan inte heller andra internationella faktorer som fraktkostnader, energipriser eller krånglande leveranskedjor göra, vilka bidrog till den stora inflationsuppgången under hösten 2021 och delar av 2022. Inte heller kronans kurs kan förklara det – om något har den stärkts och inte försvagats på senare tid, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
– Sett till det svaga konjunkturläget, en arbetslöshet uppe på coronanivå, en än så länge dämpad global inflation och den senaste tidens uppgång i både de korta och långa marknadsräntorna, tror vi att inflationen faller tillbaka fram mot sommaren. Det förutsätter dock att vi inte får ett fullskaligt handelskrig, säger Robert Boije.
Efter att tidigare ha trott på en sänkning till av styrräntan i augusti bedömer SBAB nu att Riksbanken i stället sänker styrräntan i september. Det förutsätter dock att uppgången i inflationen klingar av fram till sommaren. SBAB:s bedömning grundar sig också på antagandet om att den så kallade jämviktsstyrräntan (styrräntans nivå när inflationen ligger på målet) är 2 procent.
– Sett till att arbetslösheten ligger på coronanivåer, att vi inte ser några tydliga tecken på att efterfrågan i svensk ekonomi tar fart och vår bedömning av den så kallade jämviktsstyrräntan är lägre än Riksbankens, tror vi fortfarande på att det kan komma ytterligare en sänkning av styrräntan till i år – men först efter sommaren, säger Robert Boije.
– Riksbanken var sen med att höja räntan när inflationen sköt fart förra gången. Därefter gav man bilden av att inflationstrycket i svensk ekonomi var högre än det faktiskt var innan man till slut sänkte styrräntan. Det är förvisso mycket som är osäkert just nu, men risken är att Riksbanken med samma logik som tidigare nu riskerar att föra en allt för åtstramande penningpolitik i ett läge där svensk ekonomi går på knäna, säger Robert Boije.
Den senaste tidens breda uppgång i marknadsräntorna har fått även bolåneräntorna att stiga på bred front – även den rörliga något. Givet SBAB:s prognos för styrräntan kan den rörliga räntan sjunka tillbaka något igen efter sommarn. På ett års sikt bedöms de lite längre bundna bolåneräntorna ligga något högre än idag till följd av en återgång till mer normala bruttomarginaler (skillnaden mellan utlåningsräntan och bankernas upplåningskostnader). I januari nästa år bedöms bolåneräntorna ligga i spannet 3,2–3,7 procent beroende på bindningstid. Låga bolånemarginaler har under lång tid parerats genom relativt sett lägre sparräntor i banksektorn som helhet.
