Bilder: Så ska Pehrsson ta Jernhusen in på nya spåret

Jernhusen flyttade in i sitt återbrukskontor den 17 juni. Lokalerna finns i den huslänga som kallas C-byggnaden som finns bakom den övre ingången till Centralstationen på Klarabergsviadukten. För att ligga så centralt är det nog få som ens tänkt på att byggnaden finns. Vd Biljana Pehrsson tillträdde 1 maj.

Vi börjar hårt, vad är ditt ansvar för att tågen ska gå i tid?
– Det enkla svaret är, vårt direkta ansvar för punktligheten är begränsat. Men indirekt är vi en del av tågsverige och vill att fler ska resa med tåg och att mer gods ska transporteras via järnväg. Vårt bidrag till det är fastigheterna, det som möter resenärer när de tar rulltrappan upp från perrongerna och förstås allt det som finns i stationshusen med service, restauranger, handel, kontor och hotell. Allt som gör att det blir en attraktiv plats och en bra miljö. I tillägg till stationsfastigheter bidrar vi genom de depåer och andra industrifastigheter vi har och utvecklar över hela landet.

Avisningshallar alltså?
– Ja, det också, depåer, avisningshaller, svarvanläggningar, kombiterminaler med mera är ett nästan lika stort verksamhetsområde som stationerna. I stora drag står det segmentet för 30 procent av fastighetsvärdet, vilket är lika mycket som stationerna. I övrigt handlar det om projektutvecklingsfastigheter, kontor, hotell och annat. Vi investerar mycket i depåerna, där tågen underhålls, hjulen svarvas, tågen tvättas med mera. Det är stora industribyggnader som vi anpassar efter kundens behov. Ofta är kunden tågoperatörer.

Du har nu varit vd för Jernhusen i två månader. Hur har det varit och vad har du gjort?
– Hektiskt. Jag ville på kortast möjliga tid träffa alla som jobbar på Jernhusen, besöka alla våra kontor, vilket är huvudkontoret här i Stockholm, ett kontor i Göteborg, ett i Malmö och även ett mindre i Hagalund i Solna. Vi är runt 200 anställda och jag tror att jag träffat de flesta. Jag har även besökt våra stora fastigheter i Stockholm, Göteborg och Malmö, inklusive depåerna, Hagalund, i Göteborg Sävenäs och Fjällbo och i Malmö det nya projektet i Arlöv. Totalt har vi 36 stationer, depåer på 14 ställen och kombiterminaler på 5 platser.

Vad säger du om ert nya ”återbrukskontor” där ni flyttade in för två veckor sedan, 17 juni?
– Fantastisk. Jag har inte varit så inblandad, bara lite på slutet. Det är svåra lokaler som utvecklats. Det är långsmalt och delvis lågt i tak. Med tanke på de tuffa förutsättningarna har det blivit väldigt fint. Hållbarhetsarbetet har drivits strukturerat och bra. Vårt mål var 100 procent cirkulär materialhantering. Vi satte ribban väldigt högt och inom flera kategorier är vi säkert uppe i 99 procent när det gäller återbruk. Allt du ser är återanvänt på ett eller annat sätt.

Är det något ni känner att ni vill ändra redan?
– Jag är väldigt nöjd med resultatet, och nu ska vi bo in oss ordentligt.

Hur ser närvarokraven ut för medarbetarna?
– Vi ska i huvudsak jobba från våra kontor, ute i våra fastigheter och projekten.

Hade du tagit jobberbjudandet för 10–15 år sedan. Jernhusen var ett annat och kanske lite småtrist bolag då?
– Oj, ingen aning. Men det har hänt väldigt mycket under Kerstins (Gillsbro, fd vd) tid, inte minst under de senaste tre–fyra åren med de stora projekten. Det är en ny resa som Jernhusen har påbörjat och det var lockande. Jernhusen är ett välskött och finansiellt stabilt bolag i en tillväxtbransch som har gjort mycket bra på flera centralstationer. Det har blivit fint och har skett framflyttningar. Att de stora projekten i centrala Stockholm och Göteborg satts i gång i den skala som de gjorts beror på att det finns prognoser som säger att resandet med tåg kommer att öka med 50 procent till 2040. Likaså ska godstransporterna öka lika mycket på samma tid. Det innebär att vi måste ha fler depåer, mer stationsytor, mer väntytor, mer handel – ja, mer av allting för att kunna ta emot den tillväxten.

Har ni organisationen för att genomföra allt?
– Under de senaste tre–fyra åren har det byggts upp en organisation och ett strukturkapital på projektsidan. När det gäller Hagalund pågår flera projekt där. Det handlar om miljardinvesteringar. En överslagsräkning ger att om vi realiserar alla projekt som vi har i pipen så dubblar vi fastighetsvärdet på 10–15 års sikt. Det är väldigt mycket. Det är superspännande men handlar även om att hantera riskerna. Alla vi som har jobbat med projekt vet att det går bra när det går bra, men går det dåligt kan det gå riktigt dåligt.

Hur känns det att jobba inom ett statligt ägt bolag?
– Det är en spännande kontext med staten som ägare. Jag har aldrig jobbat operativt i ett statligt bolag, men jag har varit styrelseledamot i Vasallen, som var ett av mina första styrelseuppdrag. Det var 2007 till 2017. Där fick jag på nära håll se hur staten har en tydlig vision. De statligt ägda bolagen ska vara föredömen i näringslivet. Vi ska agera som ett börsbolag, vi ska ha en hög nivå när det gäller bolagsstyrning, information, hur vi kvartalsrapporterar liksom när det gäller hållbarhet. 2007 var det inte många inom fastighetsbranschen som pratade om hållbarhet, men på Vasallen fanns det högt upp på agendan. Idag finns det i huvudsak tre fokusområden som staten vill att vi ska fokusera på för att bidra till i förflyttningen inom näringslivet. Det är tydligt vad vår ägare vill att vi ska göra.

Bilder från Jernhusens nya kontor: