Inom de närmaste åren implementeras EU:s direktiv Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och som en del i det så ska företag rapportera hållbarhet enligt standarderna European Sustainability Reporting Standards (ESRS). För Fastighetsvärldens läsare ger KTH-experterna Kent Eriksson, Alice Bostedt och Beata Henriksson här en skola i sju delar om hur fastighetsaktörer ska gå till väga.
Del 1 av 7, fokus på lagar:
De här nya standarderna är lag inom EU och är därmed det som kommer att gälla. Det positiva är att företagen nu vet vilken uppsättning standarder som gäller, medan det negativa är att företagen ska lära sig de nya standarderna och integrera dem i sin verksamhet.
Anledningen till att EU inför standarderna är för att öka informationens pålitlighet och jämförbarhet, vilket underlättar finansiering av hållbara fastigheter.
Det hållbarhetsarbete som har gjorts före ESRS har dock inte gjorts i onödan. Även om ESRS innebär nya standarder, så kan många fastighetsföretag använda det de redan gjort. Flera upplysningskrav i ESRS standarderna är till exempel baserade och inspirerade av The Global Reporting Initiative, GRI. Dessutom reflekteras upplysningskrav av The Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD också i ESRS standarderna. Fastighetsföretag kan ta vara på det hållbarhetsarbete som har gjorts och bör ställa om till ESRS standarder så snart som möjligt.
ESRS består av totalt 12 paket, som innehåller en uppsättning standarder för miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och hållbar bolagsstyrning. De första två paketen, ESRS 1 och ESRS 2 är obligatoriska, medan de andra paketen ska rapporteras om de anses vara väsentliga för företagets hållbarhetsarbete.
ESRS 1 beskriver hur företag ska förhålla sig till CSRD och ger förklaring på de många begrepp som CSRD introducerar. Detta dokument ger guidning i hur företag ska göra analyser i värdekedjan, dubbel väsentlighetsanalys och due-diligence processen. ESRS 2 beskriver vilka minimikrav som alla typer av företag, oavsett sektor, måste uppfylla.
För fastighetsbolag så är ett av de övriga ESRS-paketen särskilt väsentligt, och det är ESRS E1, då det innehåller upplysningskrav om koldioxidutsläpp och energi. Utöver ESRS E1 så är antagligen ESRS paketen om biologisk mångfald och social hållbarhet väsentligt.
För att bäst implementera ESRS standarderna så föreslår vi en trestegsprocess:
- Gör en GAP-analys för att identifiera vilken data och information som finns internt i företaget och se vad som saknas för att rapportera enligt ESRS.
- Koordinera den interna verksamheten så att ESRS hållbarhetsstandarder är integrerat i styrningen. ESRS kan användas som ett medel för företagets hållbarhetsarbete om ESRS integreras i rapportering, utvärdering, strategi, operativa beslut och annat i fastighetsverksamheten. Koordinering kan exempelvis ske genom att skapa en grupp med personer från olika arbetsområden med fokus på att identifiera data för ESRS rapportering och integrera användning och rapportering av den i verksamheten.
- Gör bedömning av vad som är mest väsentligt och bör prioriteras i hållbarhetsarbetet enligt den dubbla väsentlighetsanalysen. Gör en lista och kartlägg risker och möjligheter för att sedan prioritera dessa. Företaget har möjlighet att välja fritt hur de gör hållbarhetsarbetet, inom ESRS ramar, vilket gör det än viktigare att välja ut de hållbarhetsinsatser som är mest väsentliga för företaget, och som ger mest hållbarhet.
Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar till att utreda väsentligheten i hållbarhetsupplysningar och om de därmed skall inkluderas i hållbarhetsredovisningen. Det “dubbla” i analysen innebär att företaget beaktar både sin egen påverkan på människor och miljö (s.k. konsekventiell väsentlighet), och hur människor och miljö påverkar företagets finansiella position (s.k. finansiell väsentlighet). Exempelvis så kan ett fastighetsföretag bidra till klimatförändringar, samtidigt som klimatförändringar påverkar företagets verksamhet.
Avslutningsvis, se inte CSRD som ett problem utan som en möjlighet att få stenkoll på den egna verksamheten. Det är viktigt att förstå att man inte behöver göra allt, utan man ska prioritera och bedöma vad som är mest väsentligt för bolaget.
Artikelserie i sju delar som följer teman från det nya lagkraven CSRD och ESRS:
De sju artiklarna behandlar dubbel väsentlighetsanalys, koldioxid och energi, livscykel, biologisk mångfald, social hållbarhet, vattenresurser och hur hållbarhet och fastighetsvärdering hänger ihop.
- Lagar. Generellt om CSRD och ESRS och det som kallas dubbel väsentlighetsanalys. (publiceras 4 september)
- Klimat. Artikel om standardpaketet ESRS E1, som behandlar energi, koldioxid och klimat som kommer bli väsentligt för alla fastighetsbolag. (11 september)
- Tidshorisonter. De nya lagkraven innebär ett nytt tänk om tidsperspektiv, vilket skapar applicering svårigheter i fastighetsbranschen. Artikeln beskriver de nya tidsperspektiven samt hur man kan tänkas använda dessa i sitt hållbarhetsarbete. (18 september)
- Biologisk mångfald. Artikel om standardpaketet ESRS E4 som ställer krav på rapportering gällande biologisk mångfald och ekosystem. Idag finns ingen metod för att mäta frågor kopplade till ämnet och något vi får mycket frågor gällande. (25 september)
- Vatten och väsentlighet. Vattenresursförvaltning, ESRS E3, och varför detta kan bli väsentligt för många fastighetsbolag. (2 oktober)
- Social hållbarhet. Artikel om social hållbarhet, och svårigheterna att hitta jämförbara mått inom området. Kvantifiering av sociala parametrar är något vi får många frågor om. (9 oktober)
- Värdering. Artikel om hållbarhet i samband med och påverkan på fastighetsvärdering. (16 oktober)
En ny ”lektion” publiceras varje onsdag.