Pengarna skulle gå till  renovering och energieffektivisering av bostäder. Men i en ny granskning hittar Riksrevisionen brister i stödets utformning, som man menar berodde på att regeringen misslyckats med att fram tillräckliga beslutsunderlag.

– När regeringen utformar ett stöd är det viktigt att det vilar på ordentligt utförda konsekvensanalyser av vilka effekter som kan förväntas. Så var inte fallet här och det är dessvärre något som vi ser återkommande i våra granskningar, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.

Pengarna skulle bland annat skydda hyresgästerna från stora hyreshöjningar. Men granskningen konstaterar att stödets hyresrabatt förvisso dämpat hyreshöjningar men det har åndå inte hindrat stora hyreshöjningar vid stora renovering.

Granskningens projektledare Linda Sahlén Östman:

– Regeringens ambition om att stödet skulle lösa flera olika problem samtidigt innebar i det här fallet att det istället endast kunde bidra marginellt till att lösa något av problemen.

Fastighetsägarna har haft möjlighet att söka pengar ur potten om 800 miljoner årligen, men intresset har varit svalt. 353 miljoner kronor i stöd har beviljats, varav 228 miljoner har betalats ut.

– Ersättningsnivåerna till fastighetsägarna var låga och villkoren gjorde att få fastighetsägare kunde söka. Det svaga intresset förstärktes också av att fastighetsägarna inte i förväg kunde förutse hur mycket stöd de skulle få, säger Linda Sahlén Östman.

Riksrevisionen skriver i sin presentation av granskningen att man i framtiden rekommenderar regeringen att ”bland annat att utforma stödet utifrån en analys av vilka problem det ska avhjälpa, en konsekvensanalys av tänkbara effekter samt enklare ansöknings- och uppföljningsprocesser”.