Aino Bunge.

Riksbankstopp vill sänka räntan ”i närtid”

Vice riksbankschef Aino Bunge talade under onsdagen på Bopol Live i Stockholm där hon redogjorde för det senaste penningpolitiska beslutet. Hon kommenterade även den utredning som nyligen utvärderat bland annat kraven om kontantinsats och amortering för bolån.

Annons

Bunge konstaterade att det är mycket positivt att inflationen har sjunkit och förväntas fortsatt vara nära målet på 2 procent. Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur, men utsikterna för 2025 är goda och ekonomin väntas förbättras under året.

– De räntekänsliga delarna av ekonomin är fortfarande svagare än normalt, men vi ser tecken på att vi är nära en vändning. Omsättningen på bostadsmarknaden har ökat och bostadsbyggandet har slutat falla. Dessutom väntas hushållens konsumtion öka i takt med att reallönerna stiger, räntorna sjunker och finanspolitiken blir mer expansiv, sa hon.

– Vi behöver få igång konsumtionen för att stärka konjunkturen. Det är viktigt i sig, men också en förutsättning för att inflationen även på sikt ska stabiliseras nära målet.

– För att ge ytterligare stöd till ekonomin sänkte vi styrräntan igen just före jul. Vår prognos är att den kan sänkas en gång till under första halvåret 2025. Som jag resonerade vid det penningpolitiska mötet i december bedömer jag att det är bättre att göra det i närtid snarare än att avvakta.

– I oroliga tider är det centralt att svensk ekonomi har ett så bra utgångsläge som möjligt, sa hon.

Bunge pekade i samband med det på att det är viktigt att ta hänsyn till ny information vid varje räntebeslut och den osäkerhet som finns kring utvecklingen framöver.

– Det finns en rad osäkerhetsmoln som skymmer inflations- och konjunkturutsikterna. Det handlar om risker kopplade till utvecklingen i omvärlden och geopolitiken, men också till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs. Om utsikterna för ekonomin och inflationen förändras kan det leda till en annan penningpolitik än vad som avspeglas i vår decemberprognos för styrräntan.

Bunge lyfte också upp några av utmaningarna i den svenska ekonomin. Hon konstaterade att medan den svenska statsskulden är låg, har skuldsättningen i den privata sektorn ökat kraftigt de senaste decennierna. Den höga skuldsättningen, tillsammans med korta räntebindningstider, har gjort den svenska ekonomin mer sårbar.

Bunge menade att de senaste årens höga inflation och räntor har fungerat som en väckarklocka för många aktörer. Det gäller fastighetsföretagen, men också hushåll med stora skulder.

– Makrotillsynsåtgärderna har värnat hushållens motståndskraft. Utan amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar hade hushållen varit sämre rustade att hantera den snabba uppgången i inflation och räntor.

Bunge konstaterade att även om räntorna nu är på väg ned så visar den senaste tiden att vi måste vara beredda även på perioder med högre räntor. Det måste finnas förutsättningar för penningpolitiken att göra det jobb den fått ansvar att utföra utan att det uppstår problem på vissa håll i ekonomin.

Hon betonade vikten av att alla aktörer i ekonomin behöver vara motståndskraftiga i en osäker omvärld. För staten handlar det om långsiktiga mål, såsom skuldankare och utgiftstak, medan hushållens och bankernas motståndskraft kan värnas genom sunda kreditprövningar, kapitalkrav och makrotillsynsåtgärder.

Bunge kommenterade också utredningens förslag om mer generösa kreditregler för bolån. Hon poängterade att Riksbanken kommer att återkomma vid en remiss med ett samlat svar. Hon ansåg dock att det är sunt att regelverken utvärderas, eftersom kunskapsläget ständigt utvecklas. Samtidigt uttryckte hon oro för att de föreslagna förändringarna kan medföra större finansiella risker, både för hushåll och för banker. Hon menade också att förslagen kan driva upp bostadspriserna, vilket skulle göra det ännu svårare för de grupper som redan idag har svårt att köpa en bostad.

Bunge efterfrågade därför en bred översyn av bostads- och skattepolitiken som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Målet är att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad, både för hyresrätter och för ägda bostäder, och därmed bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar skuldutveckling i hushållssektorn.

– Att göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna”, avslutade Bunge.

Annons

Fler Nyheter från förstasidan

Lista: 12 nya till Mall of Scandinavia

Några helt nya för Sverige. Centrumchefen berättar för FV om ett rekordår.

”Sälj del av Lill-Jansskogen – bygg Östlig förbindelse”

Stockholms Handelskammare presenterar lösning för att ringled kring huvudstaden ska fullföljas.

Topplista

Lista: 20 stora inom solenergi

Nrep, Castellum och Akademiska Hus i topp.

Så har bolagen skruvat på utdelningen

Uppdaterad lista över bolagen som rapporterat.

Vill vara det varmaste och vänligaste arkitektkontoret

FV Fokus. FV frågar ut Johan von Wachenfeldt vd på Krook & Tjäder Vikten av entreprenörsanda. Konsten att växa i lågkonjunktur. Ökade krav på flexibilitet

Fabege nära storaffär med Solna stad

Hittat lösning på ett kommande problem.

Nu säljs sista dyrgripen

Ett omfattande byggnadsprojekt med ett värde på 600-700 mkr strax utanför tullarna är det sista som återstår i beståndet.

Juryn: Det här var bästa uthyrningen 2024

FV:s jury har för tionde året korat årets bästa uthyrning.

Hufvudstaden mot trenden – har sänkt vakansgraden

Redovisar nyckeltalen för 2024.

Castellum lägger bud på Entra

Ökar innehavet till budpliktsgränsen. Storägaren Balder svarar direkt.

Affärsanalys

Strategisk manöver i en svår marknad

Portfölj med 57.000 kvm har bytt ägare. Affären analyseras av Daniel Holmkvist på CBRE.

Krönika

Demografi och fastigheter – kan man tjäna pengar på det?

Samir Taha om risker och möjligheter – rätt tidpunkt för att vara motvalls?

Intervju med nya NK-chefen

Han ska vända utvecklingen för lyxbutikerna.

Sålde premiärköpet 2021 – nu kan det bli bostäder

Kontor vid Östermalm kan bli bostäder samtidigt som nya våningsplan tillkommer.

Tillbaka till förstasidan