Aino Bunge.

Riksbankstopp vill sänka räntan ”i närtid”

Vice riksbankschef Aino Bunge talade under onsdagen på Bopol Live i Stockholm där hon redogjorde för det senaste penningpolitiska beslutet. Hon kommenterade även den utredning som nyligen utvärderat bland annat kraven om kontantinsats och amortering för bolån.

Annons

Bunge konstaterade att det är mycket positivt att inflationen har sjunkit och förväntas fortsatt vara nära målet på 2 procent. Sverige befinner sig i en mild lågkonjunktur, men utsikterna för 2025 är goda och ekonomin väntas förbättras under året.

– De räntekänsliga delarna av ekonomin är fortfarande svagare än normalt, men vi ser tecken på att vi är nära en vändning. Omsättningen på bostadsmarknaden har ökat och bostadsbyggandet har slutat falla. Dessutom väntas hushållens konsumtion öka i takt med att reallönerna stiger, räntorna sjunker och finanspolitiken blir mer expansiv, sa hon.

– Vi behöver få igång konsumtionen för att stärka konjunkturen. Det är viktigt i sig, men också en förutsättning för att inflationen även på sikt ska stabiliseras nära målet.

– För att ge ytterligare stöd till ekonomin sänkte vi styrräntan igen just före jul. Vår prognos är att den kan sänkas en gång till under första halvåret 2025. Som jag resonerade vid det penningpolitiska mötet i december bedömer jag att det är bättre att göra det i närtid snarare än att avvakta.

– I oroliga tider är det centralt att svensk ekonomi har ett så bra utgångsläge som möjligt, sa hon.

Bunge pekade i samband med det på att det är viktigt att ta hänsyn till ny information vid varje räntebeslut och den osäkerhet som finns kring utvecklingen framöver.

– Det finns en rad osäkerhetsmoln som skymmer inflations- och konjunkturutsikterna. Det handlar om risker kopplade till utvecklingen i omvärlden och geopolitiken, men också till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs. Om utsikterna för ekonomin och inflationen förändras kan det leda till en annan penningpolitik än vad som avspeglas i vår decemberprognos för styrräntan.

Bunge lyfte också upp några av utmaningarna i den svenska ekonomin. Hon konstaterade att medan den svenska statsskulden är låg, har skuldsättningen i den privata sektorn ökat kraftigt de senaste decennierna. Den höga skuldsättningen, tillsammans med korta räntebindningstider, har gjort den svenska ekonomin mer sårbar.

Bunge menade att de senaste årens höga inflation och räntor har fungerat som en väckarklocka för många aktörer. Det gäller fastighetsföretagen, men också hushåll med stora skulder.

– Makrotillsynsåtgärderna har värnat hushållens motståndskraft. Utan amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar hade hushållen varit sämre rustade att hantera den snabba uppgången i inflation och räntor.

Bunge konstaterade att även om räntorna nu är på väg ned så visar den senaste tiden att vi måste vara beredda även på perioder med högre räntor. Det måste finnas förutsättningar för penningpolitiken att göra det jobb den fått ansvar att utföra utan att det uppstår problem på vissa håll i ekonomin.

Hon betonade vikten av att alla aktörer i ekonomin behöver vara motståndskraftiga i en osäker omvärld. För staten handlar det om långsiktiga mål, såsom skuldankare och utgiftstak, medan hushållens och bankernas motståndskraft kan värnas genom sunda kreditprövningar, kapitalkrav och makrotillsynsåtgärder.

Bunge kommenterade också utredningens förslag om mer generösa kreditregler för bolån. Hon poängterade att Riksbanken kommer att återkomma vid en remiss med ett samlat svar. Hon ansåg dock att det är sunt att regelverken utvärderas, eftersom kunskapsläget ständigt utvecklas. Samtidigt uttryckte hon oro för att de föreslagna förändringarna kan medföra större finansiella risker, både för hushåll och för banker. Hon menade också att förslagen kan driva upp bostadspriserna, vilket skulle göra det ännu svårare för de grupper som redan idag har svårt att köpa en bostad.

Bunge efterfrågade därför en bred översyn av bostads- och skattepolitiken som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden. Målet är att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad, både för hyresrätter och för ägda bostäder, och därmed bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar skuldutveckling i hushållssektorn.

– Att göra det lättare att låna löser inte de långsiktiga utmaningarna”, avslutade Bunge.

Annons

Fler Nyheter från förstasidan

Klövern köper på västra Kungsholmen

Gör affär inom tullarna i Stockholm.

Sveafastigheter säljer till Acer för 727 mkr

Transaktion med fastigheter i Spånga och Nacka.

Finska kedjan växer med 5 000 kvm stor butik

Har stora planer för en expansion i Sverige.

Unik lista: Följ vakanserna för de stora kontorsbolagen

Kontorstunga bolag i storstäderna sticker ut – påverkar hyresnivåerna.

Gästkrönika

Rabatt på ruccola i storpack?

Vad sades egentligen mellan raderna i Båstad? Här är de viktigaste spaningarna om börsen, fastigheterna, affärerna – och egona. Läs Anders Elvinssons krönika!

Drangel spanar in i framtiden efter Ramsbury

Stor intervju Lars Drangel om tiden på Ramsbury Namnet Zappa. Stor konkurs blev jätteprojekt. Åhlénshuset i city kunde blivit Ikea. Jaguaren som imponerar.

Vakansen fortsatt svagt uppåt för Vasakronan

Ytterligare ett avtal förlängt med Ericsson i Kista, ett annat uppsagt. Nästan fullt uthyrt i de fyra Hötorgshusen.

Mardrömsbilden – men ledande experter lugnar

Experter berättar om orsaken och hur det stora projektet på Manhattan ska kunna slutföras.

Hermansson köper 300 bostäder

Endast två bud inkom på beståndet. Priset hålls hemligt.

Sagax köper för 2 mdr

Rullar in 48 fastigheter i beståndet. Fullt uthyrt.

Stort fängelse nästan dubbleras

Hundratals platser tillkommer som ett led i Kriminalvårdens omfattande utbyggnad.

Trio klurar på tusen bostäder – och kan rädda Jernhusen

Skanska, Vasakronan och Fabege lanserar stor projektidé på gränsen mellan Solna och Stockholm

Miljardprojekt på Manhattan stoppat efter raslarm

New Yorks största bostadiseringsprojekt. Bärande stålpelare på våning 21 har deformerats.

Dubiös historik drabbar börsbolaget

Staten kräver tillbaka lämnat stöd om 81 mkr. Inte första gången återkrav ställs.

Tillbaka till förstasidan