Riksbanken: ”Vi klarade det första testet”

Aino Bunge var först ut att tala på Fastighetsdagen, anordnad av Fastighetsvärlden, på Grand Hotel i Stockholm. Där talade hon om hur det ser ut som om de penningpolitiska besluten som tagits de senaste åren med höjda räntor följt av den senast räntesänkningen kan ha fått de effekter man velat ha.

Till skillnad från tidigare inflationstoppar under Koreakriget och under 70- och 80-talet menar Aino Bunge så har man nu kunnat undvika en utdragen inflationsperiod.

– Den här inflationstoppen är relativt unik i ett historiskt perspektiv inte minst för att den både gick upp och sen kom ner relativt snabbt. Den var också unik för att det här var första gången penningpolitiken hade ansvar för att få ner inflationen och man hade ett inflationsmål, säger Aino Bunge och fortsätter:

– Det här var det första riktiga testet för vår penningpolitik och vårt inflationsmål. Tidigare episoder så dröjde sig inflationen kvar länge på grund av att den ekonomiska politiken var expansiv och penningpolitik var till för att hålla en fast växelkurs och inte bekämpa inflationen.

Beslutet om att sänka räntan togs den 8 maj i år. Då hade styrräntan legat på 4 procent sedan höjningen 21 september 2023. Alltså 230 dagar. Den senaste sänkningen av räntan ägde rum 11 februari 2016 när styrräntan sänktes med 0,15 procentenheter till –0,50.

När Riksbanken meddelade sitt beslut om sänkt ränta sa de även att, om inflationsutsikterna står sig, så kan det bli aktuellt med ytterligare två sänkningar under andra halvåret.

Aino Bunge menar dock att det finns orosmoln på horisonten som geopolitiska störningar som Rysslands agerande och händelser i Mellanöstern samt en försvagad. Budskapet från Riksbanken är att man är beredd att höja räntan igen om inflationen börjar stegra sig igen.

Vidare menar Aino Bunge att man måste se på den föregående perioden med låga räntor som ledde till högt risktagande, stort inflöde till företagsobligationsfonder och fastighetsbolag som sökte efter kreditbetyg för att ge sig ut på marknaden som en väckarklocka inför nästa kris.

– Vi ser att företagsobligationsmarknaden har ökat som finansieringskälla de senaste åren. Att använda kreditbetyg kan ju vara positivt för att öka transparensen på den här marknaden men vi kan också se att kreditvärderingsinstituten under 2022 och 2023 var snabba på att skriva ner värderingar på fastighetsföretag på kort tid vilket väcker frågor om de fanns en långsiktighet på betygen på de här emittenterna, säger hon.

Här skulle Aino Bunge vilja se mer reglering liknande den som kom till för bankerna efter den senaste finanskrisen.

– Det skulle behövas ett regelverk för företagsobligationsfonder. Det finns ett stort problem i det att andelsägarna i de här fonderna dagligen kan ta ut sina pengar medan de underliggande obligationerna kanske inte är så likvida och man skapar en press på den marknaden som finns där vilket också leder till svårigheter med finansieringssvårigheter för de företag som gett ut obligationerna. Det behövs antingen regler för uttag eller likviditetsreserver för en stressad situation.

Även bostadsmarknaden behöver en rad strukturella reformer som man skjutit på tiden menar Aino Bunge. Främst måste man kunna minska räntekänsligheten hos svenska hushåll.

Riksbanken gick med sitt besked före andra centralbanker med att börja sänka räntan.

Nästa räntebesked kommer 27 juni.