Regeringen vill lätta på bolåneregler – branschen vill se mer

I promemorian föreslås bland annat att:

• Det första amorteringskravet förblir detsamma, det vill säga fortsatt krav på en procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och två procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde.
• Det skärpta amorteringskravet avskaffas.
• Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som i dag.
• Tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde.
• Omvärdering av bostaden, i syfte att utöka låneutrymmet, endast kommer att kunna göras vart femte år.

– För regeringen är det centralt att värna den finansiella stabiliteten. Regler som påverkar hur mycket man kan låna och hur man ska amortera spelar en roll i det arbetet. Åtgärderna behöver dock tjäna sina syften, och inte vara onödigt betungande och begränsande. Utformningen av förändringarna av bolånereglerna har präglats av försiktighet. Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad. De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det är hög tid att lätta på de ekonomiska hinder som har gjort det onödigt svårt för vanligt folk att ta sig in på bostadsmarknaden. De här förändringarna innebär ett rimligare regelverk, som tar ansvar för stabiliteten utan att straffa hushåll med höga boendekostnader, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Genom att höja bolånetaket och ta bort det skärpta amorteringskravet gör vi det lättare för fler att kunna ta steget till ett eget hem. Det här är särskilt betydelsefullt för unga som i dag har svårt att spara ihop till en tillräcklig kontantinsats. Men det underlättar också för de som redan äger sitt boende, till exempel barnfamiljer som behöver byta upp sig till ett större hem. Nu sänker vi trösklarna och ger fler människor möjlighet att äga sitt hem utifrån livets skiftande behov, säger Patrik Karlson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna.

Den här typen av åtgärder har stor påverkan både på den enskildes ekonomi och samhällsekonomin i stort, och det är rimligt att det är politiken som bär ansvaret för den sortens reglering, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Promemorian innehåller därför förslag om att Finansinspektionen inte längre ska meddela föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav. Detta ska i stället regleras i en ny lag.

Efter regeringens förslag om lättnader i bolånereglerna kom reaktioner från branschen. ”Ett steg i rätt riktning, men räcker inte” och ”Välkommet besked”, var några av kommentarerna.

– Alla åtgärder som gör det enklare för personer att efterfråga en bostad är välkomna. Det är viktigt både för bostadsmarknaden i sig och för sysselsättningen i Sverige. Det är därför välkommet att regeringen nu tar ett steg och gör lättnader i amorteringskravet. Det är en bit på vägen, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.

– Det här är en efterlängtad reform som innebär ett verkligt trendbrott i svensk bostadspolitik. Att ta bort det skärpta amorteringskravet och samtidigt höja bolånetaket jämnar ut villkoren på bostadsmarknaden och är särskilt viktigt för de som inte har kapitalstarka föräldrar som kan hjälpa till. Det är ett viktigt steg för sänkta trösklar, ökad rörlighet och inkludering, säger Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige.

– Bostadsbyggandet är rekordlågt idag och det behövs mycket större insatser än så här för att få igång nyproduktionen. Från Riksbyggens sida efterlyser vi att fler är med och tar risken inom nyproduktionen av nya bostäder. I dag är det byggherren och privatpersonen som köper bostaden som står för risktagandet. Varken bankerna eller staten har något risktagande, säger Ulrika Nyström, affärsområdeschef Bostad på Riksbyggen.

– Den svenska bostadsmarknaden har länge varit i behov av stimulans, särskilt för de som vill ta sig in på bostadsmarknaden. Det är därför glädjande med dagens besked, även om vi gärna hade sett ett tidigare införande än föreslagna 1 april 2026, säger Sofia Ljungdahl, vd på Obos Nya Hem.

Stockholms Handelskammare har länge påtalat att de samlade kreditrestriktionerna har gjort det svårt för många att ta sig in på bostadsmarknaden – något som märks särskilt tydligt i Stockholm.

– Dagens besked är ett steg i rätt riktning. Fler hushåll kommer att kunna efterfråga en bostad, vilket i sin tur stärker rörligheten och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Men det här räcker inte. Ska vi få en bostadsmarknad som verkligen fungerar krävs fler viktiga strukturreformer, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.

Även HSB är positiva till förslaget, men vill se ett komplement från regeringens håll om att ge kreditvärdiga förstagångsköpare lån på 95 procent av bostadens värde.

– Hundratusentals unga vuxna som behöver ett eget hem har i många år mötts av stängda dörrar. Regeringens förslag är en konkret kursändring och ett brott mot den hopplösa utvecklingen. De föreslår ändringar som vi och andra aktörer efterfrågat under lång tid. Det är ett direkt nödvändigt första steg för att bryta det generationssvek som unga drabbats av i decennier, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I promemorian föreslås också att stärka Riksbankens roll i makrotillsynen, det vill säga arbetet med att identifiera och motverka risker i hela det finansiella systemet. Riksbanken föreslås överta ansvaret att regelbundet fastställa det kontracykliska buffertvärdet; en uppgift som i dag ligger på Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar, och är ett viktigt verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.