Rapport: Vart femte allmännytta visar röda siffror
Vart femte allmännyttigt bostadsföretag gick med förlust under 2024 – trots att den genomsnittliga lönsamheten i sektorn förbättrades något. Det visar Sveriges Allmännyttas nya rapport om det ekonomiska läget bland de kommunala bostadsföretagen.
Ur rapporten i korthet:
- Vart femte bolag gick med förlust under 2024.
- Underhållskostnaderna var de lägsta på tio år.
- Hyresbortfallet i landet uppgick till 1,9 procent – högsta siffran sedan tidigt 2000-tal.
- Räntekostnaderna ökade med 19 procent under 2024 – och har fördubblats jämfört med 2022.
- Nyproduktionen har minskat i stora delar av landet på grund av låg lönsamhet.
- Direktavkastningen var i snitt 2,79 procent. Den justerade soliditeten låg på 70 procent.
- Driftkostnaderna ökade med 5 procent, med stora höjningar på värme, vatten och fastighetsskötsel.
– Lönsamheten i fastighetsbranschen har försvagats rejält under ett decennium. Kostnaderna har ökat betydligt mer än intäkterna – och det kommer krävas många år av högre hyresutveckling för att komma i balans igen, säger Elin Nordmark, fastighetsekonomisk expert på Sveriges Allmännytta.
Rapporten bygger på uppgifter från 254 medlemsföretag, som tillsammans äger 96 procent av det kommunägda bostadsbeståndet. Trots att räntor och kostnadsnivåer är de högsta på 15–20 år, ökade den genomsnittliga totalavkastningen något under 2024. Men förbättringen sker till ett högt pris.
– Den högre lönsamheten beror bland annat på att företagen dragit ner på det långsiktiga underhållet. Det totala underhållet var det lägsta på tio år. Många tvingas skjuta upp nödvändiga renoveringar – vilket riskerar att förvärra det redan stora underhållsbehovet, säger Elin Nordmark.
Konsekvenserna kan bli allvarliga:
– Underhållsskulden riskerar att fortsätta växa när många fastigheter nu närmar sig stamrenoveringsålder. Det påverkar både hyresgästers boende och fastigheternas långsiktiga värde, säger hon. Företag kan behöva sälja hus för att klara av att renovera andra.
Utöver underhållspressen pekar rapporten ut ökade kostnader för beredskap och energikrav som nya tunga utgiftsposter. Samtidigt står fler lägenheter tomma.
– Hyresbortfallet är det största på över 20 år. Totalt var 1,9 procent av beståndet outhyrt under 2024 – och även storstadsbolag ser nivåer som vi inte sett sedan 1990-talet, säger Elin Nordmark.
Det här sker samtidigt som det fortfarande finns behov av nya bostäder i landet. Men höga byggkostnader gör det svårt att räkna hem nyproduktion.
– Det leder till att nybyggandet bromsas, och där det ändå sker är risken stor för nedskrivningar. Det blir ett moment 22 för många bolag, säger Elin Nordmark.
– Den ekonomiska pressen i sektorn gör att frågan om hur det långsiktiga underhållet ska klaras måste lyftas politiskt. Om vi vill ha trygga och hållbara bostäder över hela landet krävs att den här verkligheten får ta plats i debatten, säger Elin Nordmark.
