Inflationen är alldeles för hög och har fortsatt att stiga, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. För att inflationen ska sjunka och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Styrräntan kommer sannolikt att höjas ytterligare under våren, uppger Riksbanken. Vidare beslutade direktionen att Riksbanken från och med april ska sälja statsobligationer så att innehavet av värdepapper minskar i snabbare takt.

Riksbankschef Erik Thedéen medverkar för övrigt vid Fastighetsvärldens heldagsseminarium Bostadsdagen som äger rum 22 februari.

Hög global inflation och stigande räntor

Centralbanker världen över har snabbt höjt sina styrräntor för att få ner inflationen. Världsekonomin har hittills visat sig vara förhållandevis motståndskraftig mot stigande priser och räntor. Men i år mattas den globala konjunkturen av. Detta väntas tillsammans med den senaste tidens kraftiga nedgång i energipriser bidra till att inflationen sjunker tydligt framöver.

Liksom i omvärlden var det hög aktivitet i svensk ekonomi i början av förra året och sysselsättningsgraden steg till en historiskt hög nivå. Mot slutet av året vek dock efterfrågan ner tydligt och nedgången ser ut att fortsätta i år. Den svenska inflationen är mycket hög och ökade mer än väntat till drygt 10 procent i december, mycket på grund av energipriserna. Men även bortsett från energipriserna är inflationen hög och stigande.

Viktigt att inflationen blir låg och stabil igen

Den höga inflationen urholkar hushållens köpkraft och gör det svårt för dem och företagen att planera sin ekonomi. Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tillbaka tydligt i år och mycket tyder på att så blir fallet. Men det är osäkert om inflationen kommer att falla tillräckligt snabbt och djupt, inte minst eftersom den underliggande inflationen fortfarande stiger. Om kronan dessutom fortsätter att utvecklas svagt blir det betydligt svårare för Riksbanken att varaktigt föra tillbaka inflationen mot målet. En starkare krona vore i det här läget önskvärd.

Stramare penningpolitik för att värna inflationsmålet

Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt för att få ner inflationen och värna inflationsmålet och har därför beslutat att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent. Prognosen indikerar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare under våren. Inkommande data och hur de påverkar inflationsutsikterna kommer fortsatt att vara viktiga för penningpolitikens utformning.

Direktionen har även beslutat att minska Riksbankens värdepappersinnehav i snabbare takt genom att tills vidare sälja nominella och reala statsobligationer med längre löptider till ett nominellt värde av 3 respektive 0,5 miljarder svenska kronor per månad, med start i april. Riksbanken kan komma att förändra volymer och villkor om marknadsförhållandena är ogynnsamma. Riksbanken planerar inte att sälja sitt innehav av icke-statliga obligationer. Vidare har direktionen beslutat att erbjuda större volymer riksbankscertifikat, motsvarande banksystemets hela likviditetsöverskott, i de veckovisa penningpolitiska operationerna.

Såväl försäljningen av statsobligationer som den ökade mängden riksbankscertifikat väntas framförallt bidra till att riskfria marknadsräntor stiger något och att mängden säkra och lätt omsättningsbara tillgångar på den svenska marknaden ökar. Detta kan underlätta för utländska aktörer att investera i svenska tillgångar och dessutom förbättra de finansiella marknadernas funktionssätt. Sammantaget kan detta bidra till en starkare krona och förbättra Riksbankens möjligheter att dämpa inflationen.

Åtgärderna är ett steg mot en normalisering av Riksbankens balansräkning och styrsystem när stödåtgärder under coronapandemin har avvecklats och penningpolitiken stramas åt med en högre styrränta.

Viktigt att penningpolitiken agerar när inflationen är för hög

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Genom att Riksbanken stramar åt penningpolitiken mer nu minskar risken för att den höga inflationen blir kvar under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram.

Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och stabiliseras nära 2 procent från 2024.