Heldagsseminariet ägde rum i Eskilstuna – en kommun som under de senaste åren blivit allt mer attraktiv som logistikdestination med ett flertal nya etableringar.

Först upp på scenen var Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden, som inledde med att berätta att hon är försiktigt optimistisk inför framtiden.

– 2023 är ett år där vi anpassar oss till nya kostnadslägen. Inflationen måste ner. Annars kommer det att kosta oss mer på sikt. Alternativet är värre.

Hon tror, liksom de flesta experter, att Riksbanken ska höja räntan med 50 punkter under torsdagen.

– Sedan blir det jättespännande att se hur man kommer att agera framöver. Personligen tycker jag att det räcker där, sa Sellgren som även konstaterade att Sverige inte kan särskilja sig för mycket från ECB.

När det gäller tillväxten sa Lena Sellgren:

– Asien kommer hålla uppe tillväxten i världen i år när Europa och Nordamerika visa svaga siffror, även om USA går överraskande bra, som ofta. Nästa år blir det bättre och då kommer vi att se ökad investeringsvilja.

Andrea Regnander, vd Plar, berättade om logistikkedjor, volymer och utmaningar framöver.

– Bränslepriserna påverkar alla transportslag, men de senaste tre månaderna har det stabiliserats, även om vi inte ser någon nedgång framöver som vi ser nu, sa Regnander bland annat.

– 2023 är ett osäkerhetens år. Priserna på sjötransporterna går ner, men vi ser inte samma effekter på flyg- och vägfrakter.

4.600 arbetstillfällen. Så många jobba har skapats inom logistiksektorn sedan Eskilstuna kommun drog igång sin satsning 2002. Det berättade Sarita Hotti (S), ordförande stadsbyggnadsnämnden, som medverkade vid seminariet. Hon berättade om kommunens resa och även om framtidsplanerna.

– Logistiken blev lösningen i vår kamp mot arbetslösheten, sa Sarita Hotti.

Det började 2002 med att H&M hörde av sig och då kom även önskemålet om en kombiterminal. Efter H&M har många stora etableringar avlöst varandra, inte minst under de senaste sju–åtta åren. Kommunfullmäktige beslut kring Eskilstuna Logistikpark är ett avgörande sådant för att kunna spinna vidare på H&M-effekten. Projektet startade 2007.

Nu utreder kommunen ytterligare tre områden för att expandera sitt logistikerbjudande.

– Vi är inte färdiga … Framgången beror bland annat på att vi vågat ta politiskt modiga beslut – utan att veta hur det kommer att landa. Det har funnits en långsiktighet i politiken och det har gynnat kommunen. Vi bjuder in till samarbeten och har gärna dialog med fastighetsbolag och logistikbolag, sa Sarita Hotti.

Medverkade gjorde även bland annat Ayad Al-Saffar, vd och huvudägare för Åhléns, läs mer i en separat text här.

Leif Östling, styrelseordförande Företagsparken och tidigare koncernchef Scania, medverkade vid en programpunkt. Han inledde med att kommentera sitt uppmärksammande uttalande i SVT Uppdrag Granskning ”Vad f-n får man för pengarna?” och även sin bok I backspegeln: min tid i Scania, Volkswagen och Wallenbergsfären

– Citat medförde faktiskt att ganska många kom fram till mig och sa att det var modigt sagt och de höll med mig.

 – När det gäller Volvos försök att köpa Scania, har jag därefter kunnat observera att Volvo aldrig tjänat så mycket pengar som under de senaste åren som efer att man rekryterat ledande personer från Scania till de olika bolagen. Jag framförde det en gång när jag träffade en ledande person från Volvo, ”att ni kunde få ta över några bra medarbetare, så hade ni inte behövt försöka ta över hela Scania”. Jag sa det som ett skämt, men möttes inte precis av något skratt.

När det gäller Företagsparkens framtid sa Leif Östling:

– Vi ska kunna växa 50–60 procent. Vi ska växa med mer förvärv, beroende på hur affärsmöjligheterna kommer fram.

Joakim Hedin, vd Bockasjö, och Jan Persson, vd Kilenkrysset, talade till programpunkten ”Samverkan – nyckel för etablering?”.

– Vi jobbar bara i bra kommuner. Och vi finns bara i 15 kommuner …, sa Persson när han fick kommentera sin ”svarta lista” över kommuner.

Hedin om att välja kommuner:

– Rätt läge förstås: Det politiska modet är viktigt. Att man sätter av mycket mark. Av 290 kommuner så har inte alla förstått sin uppgift. De borde göra det intressant att bo där och etablera sig där.

Sen kom diskussionen bland annat in på salamandrar och ormar, som ibland stoppat etableringar. Att Coops stora etablering hamnade i Eskilstuna berodde bland annat på fynd i Bålsta. Efter en utdragen process tröttnade de inblandade och bytte projektort.

– Ska vi verkligen gå med på att man ska behöva vänta åratal kring om att få bygga på grund av en fråga kring salamandrar. Svaret måste komma snabbare, sa Jan Persson och berättade att bolaget i 15 år hållit på med en orm i Södertälje, men gett upp. Med många förlorade arbetstillfällen som följd.

På anslutande frågan vad de båda önskade sig för framtiden, eller om de hade några tips till seminariedeltagarna, blev svaren:

– Privat lantmäteri, sa Persson.

– Ge aldrig upp, sa Hedin.

Marcus de Minckwitz, head of cross border logistic capital markets, Savills, gav en lägesbild av den europeiska logistikmarknaden:

– För 2022 är transaktionsvolymen och uthyrningsvolymen lägre än 2021, men det var ändå ett rekordår jämfört med tidigare år.

Han konstaterade att vakansgraden i de flesta länder ligger på låga 2 till 4 procent.

De investerare som var mest aktiva på förvärvssidan under 2022 var Prologis följt av Blackstone, CBRE IM, GLP, Allianz och GIC/Singapore.

Eva Sterner, projektchef Logicenters, talade om bolagets projektportfölj och med fokus på ”Iskallt är hett” som var programpunkten. Logicenters har utvecklat en handfull lager- och logistikfastigheter med fokus på frys och kyla.

– Det är mycket att tänka på när man utvecklar den typen av produkt. Byggtiden är längre, det är teknikintensivt. Tekniken att bygga är annorlunda. Det krävs dubbla golv, man måste tänka på luftfuktighet, halkrisker, golvvärme med mera…

Hon berättade även om bolagets stora projekt åt Dagab/Axfood nära Arlanda där 125.000 kvm lokaler snart står redo att tas i bruk. Takhöjden är 30 meter. Projektet är även ett relativt stort kontorsprojekt i sig, med 9.000 kvm.

– Volymen är fem gånger så stor som Globen och det finns mer stål i stommen än vad det går i Eiffeltornet.

Kyl- och frysytan om 13.000 kvm kräver en del elförbrukning, 11MW (men med återvinning av värmeöverskott). PÅ taket på den stora anläggningen finns solceller som ger 8,5 MW.

Medverkade gjorde även bland annat Anders Thor Boutelje, projektansvarig vid den stora internationella jätten Oanattoni som sa att bolaget inte ska dra i handbromsen, läs mer i en separat text här.