Ny rapport: Tysta rum saknas på svenska arbetsplatser

Var tredje svensk kontorsarbetare uppger att de alltid är på kontoret och mer än hälften är där fyra till fem dagar en vanlig arbetsvecka. Resultatet visar att kontorsnärvaron generellt är lägre i storstadslänen. Det går också att se att de som jobbar på aktivitetsbaserade kontor generellt har lägre närvaro, och att de som sitter i eget eller delat rum arbetar fler dagar på kontoret.

Högst kontorsnärvaro har man i Jämtlands län (72%) och lägst i Uppsala län (40%). I Stockholms län är närvaron 55 procent.

Det är tre dagar i veckan som flest arbetare vill vara på kontoret. 15 procent vill vara på kontoret på heltid, 29 procent tre dagar i veckan och 7 procent vill alltid jobba på distans. Ju mer nöjd du är med arbetsmiljön på kontoret desto mer vill du också vara där.

Åtta av tio chefer uppger att det är viktigt att medarbetarna har en hög närvaro på kontoret. De främsta skälen är att hög kontorsnärvaro anses bidra till effektivare samarbete, stärkt kultur och teamkänsla samt enklare intern kommunikation. 41 procent anser att det är mycket viktigt. Och anledningen är främst ett effektivare samarbete (48%), att det stärker kultur och teamkänslan (42%) och förenklar intern kommunikation (39%).

De flesta svenska kontorsarbetare omfattas av någon form av riktlinjer för distans-­ och hybridarbete. Inom offentlig sektor är centralt styrda riktlinjer vanligare, medan privata organisationer oftare låter avdelningar sätta egna ramar. I mindre organisationer ges individen oftare eget ansvar. Av de som uppger att det finns riktlinjer för var arbetet ska utföras svarar flest att de förväntas vara på kontoret minst tre dagar per vecka. Var femte svensk kontorsarbetare måste vara på kontoret varje dag.

• Minst tre dagar i veckan: 30 procent
• Minst fyra dagar i veckan: 17 procent
• Obligatorisk närvaro alla dagar i veckan: 19 procent

Om cheferna skulle införa obligatorisk närvaro alla dagar i veckan är det 34 procent som skulle vara positivt inställda till det, att jämföra med 30 procent året innan.

Män är mer positiva till obligatorisk närvaro. 41 procent uppger att de hade varit positiva, jämfört med 26 procent av kvinnorna. Och yngre är mer positiva än äldre. 42 procent av personerna under 35 år hade varit positiva jämfört med 28 procent av dem över 35 år. Chefer är mest positiva, 41 procent av dem uppger att de hade varit positiva, jämfört med 24 procent av icke-cheferna.

42 procent anser dock att möjligheten till distansarbete är avgörande vid val av arbetsgivare. Ju yngre desto viktigare. Bland de som är yngre än 25 år svarar hela 86 procent att det är en avgörande eller delvis avgörande faktor vid val av arbetsgivare. För 55 år och äldre ligger siffran på 71 procent.

Kontorsmiljön spelar också en stor roll vid val av arbetsgivare. Nästan nio av tio svenska kontorsarbetare uppger att kontorsmiljön är mycket eller ganska viktig. Det är en ökning med 8,5 procent sedan 2024 när frågan ställdes för första gången. Resultaten visar också att kontorsmiljön är särskilt viktig för yngre medarbetare.

De flesta uppger att de idag sitter i eget eller delat rum. Andelen som sitter i öppet landskap med eget skrivbord har i årets undersökning ökat. Offentlig sektor erbjuder i högre grad eget eller delat rum och större organisationer arbetar mer aktivitetsbaserat.

52 procent vill ha eget eller delat rum. Medarbetare som sitter i eget eller delat rum är mer positiva till hur kontoret stöttar deras arbete.

Tysta zoner är den arbetsyta som svenska kontorsarbetare tydligast efterfrågar. Särskilt stor är efterfrågan hos dem som sitter i öppet landskap och på aktivitetsbaserade kontor, där även telefonbås och fokusrum efterfrågas mer än på kontor där medarbetarna har egna eller delade rum. Undersökningen visar också att det finns en önskan om fler mindre mötesrum, rum för samarbete och projekt, och var tredje respondent efterfrågar loungemiljöer.

• 40 procent efterfrågar tysta zoner
• 33 procent loungeytor
• 31 procent efterfrågar små mötesrum

För fjärde året i rad är umgänget med kollegor den största fördelen med att arbeta på kontoret. Samtidigt syns en tydlig trend: kontorets betydelse för att utföra arbetet effektivt, underlätta lärande, förbättra ergonomi och främja kreativitet har ökat successivt de senaste åren.

Även spontana avstämningar, kreativitet och kontor som kulturbärare är viktigt.
Bland personer över 45 år uppger 67 procent kollegor och 43 procent spontana avstämningar som stora fördelar. Motsvarande siffror för personer under 45 år är 60 procent respektive 32 procent. För respondenter under 45 år anger 29 procent att kontoret främjar kreativitet, jämfört med 19 procent bland dem över 45 år. Hela 91 procent anser att kontoret är viktigt för att bygga och stärka en positiv företagskultur, vilket är en ökning med 15 procentenheter sedan 2023.

Även kontorets betydelse för hälsa och välmående har stigit de senaste två åren – 19 procentenheter vad gäller den fysiska hälsan och 10 procentenheter för den psykiska hälsan under samma period. 89 procent uppger också att kontoret är viktigt för det sociala livet. Och det är en uppfattning som delas av samtliga grupper, med små skillnader mellan åldrar, kön, personlighetstyper och positioner.

90 procent av svenska kontorsarbetare uppger att kontorets läge är mycket eller ganska viktigt vid val av arbetsgivare. Fördelningen i landet är relativt jämn, men när man ser till andelen som anger att kontorets läge är mycket viktigt framträder tydliga regionala skillnader. I storstadsnära och tjänsteintensiva län, som Gotland och Stockholm, är kraven på läget högre.

Viktigast är läget i Gotlands län (66,7%) följt av Stockholms län (50,5%) och Dalarnas län (50%).

Minst viktigt är det i Norbottens län (25,7%).

När det gäller läget så är det tillgänglighet med kollektivtrafik (49%)  och tillgänglighet med bil (46%) som är viktigast. På tredje plats kommer nära till lunchrestauranger (36%).

Och det är fortfarande vanligast att ta sig till sin arbetsplats med bil (52%). Och det är Hallands län som vinner den ligan. 72,1 procent tar bilen till jobbet. Och det är bara var tioende som tar en promenad till kontoret i länet. Örebro däremot leder cykeltrenden – hela 38,6 % jämfört med Blekinge där bara 3,4 % anger att de cyklar till kontoret.

Östergötland är det län där flest tar sig till fots till kontoret, hela 34,8 %. Medan bara 41,6 % tar bilen till jobbet, vilket är den lägsta siffran i hela landet.

Tillgänglighet med bil är en viktig faktor för att svenska kontorsarbetare ska tycka att kontoret har ett bra läge, vilket också avspeglas i efterfrågan på parkering. Sex av tio rankar bilparke­ring för personal som viktigt, även om efterfrågan minskat de senaste åren. Även efterfrågan på laddplatser till elbilar planar ut jämfört med tidigare år. Intresset för laddplatser till elcyklar har däremot ökat med 50 procent jämfört med 2025 års mätning.

Andelen svenska kontorsarbetare som upplever att deras kontor uppmuntrar till fysisk aktivitet fortsätter att öka – och ökningen går snabbare än tidigare. På fyra år har andelen ökat med 57 procent. Resultaten visar också ett tydligt samband: ju mer kontoret uppmuntrar till rörelse, desto nöjdare är man med sin arbetsmiljö.

Nästan hälften av kvinnorna (47%) skulle använda en uteplats eller terrass, jämfört med 37% av männen. Intresset är också större bland personer över 45 år (50%) än bland yngre (37%).
60% av kontorsarbetare mellan 25–34 år skulle använda gym, jämfört med 45% av de som är 45 år och äldre. Även aktivitetsrum lockar fler yngre (31%) än äldre (23%).

38% av kvinnorna skulle använda tränings- eller yogarym, jämfört med 28% av männen. Män visar samtidigt större intresse för bastu (29% mot 20%) och utegym (19% mot 14%).

I många år har gott kaffe och te (61%) toppat listan över den service svenska kontorsarbetare skulle nyttja om den erbjöds på kontoret. Så också i år, tätt följt av frukost (60%), fika (58%) och fruktkorg (56%).