För Joel Ambré, vd Vectura, är det första gången på Mipim. Han är positivt överraskad. Bäst hittills är invigningstalet av Mario Draghi och en spirande optimism.
– Det är första gången på Mipim. Det tog ett helt yrkesliv innan jag kom hit. Jag måste säga att det är över förväntan. Det är lagom mycket folk, och jag träffar kollegor jag jobbade med i USA och kollegor från Sverige som jag inte har träffat på tio år. Det är väldigt stimulerande att få så mycket input från så många olika perspektiv på så kort tid.
Vad tar du med dig härifrån?
– Jag tar med mig en försiktig optimism rent generellt. Det går inte att sticka under stolen med att vi har gått igenom ett stålbad. Men någonstans kommer man ändå tillbaka till att den byggda miljön kommer att behövas. Och att människor möts i våra byggnader är kanske viktigare än någonsin för att lösa de utmaningar som finns. Sen kan jag också filosofera över att väldigt mycket av det vi får se här i dag det fick vi se för 20 år sedan också. En liten note to self vi som bransch i ett utvecklande perspektiv kan bättre. Eller borde kunna bättre.
– På Vectura jobbar vi mycket med det som finns bortom golv, väggar och tak och vad det är våra produkter står för, och jag tycker att av det jag får med mig härifrån att vi är på rätt spår. Och jag tycker nog att det är så branschen ska utvecklas i många segment. Att vi jobbar tillsammans med brukarna på ett annat sätt för att stärka deras konkurrenskraft.
Vilka träffar du här på Mipim?
– Vi är väldigt selektiva med samarbeten. Vi har inte heller ett behov av kapital. Vi har bankfinansiering men vi har en ägare som till dags datum och lång tid framåt kommer supportera vår affär. Vi träffar likasinnade för att se var vi är och hur vi kan jobba tillsammans och hitta lösningar.
Vad är det bästa hittills?
– Mario Draghi. Jag blev väldigt imponerad av hans samtal på scenen. Det var inledningen, och den här optimismen som jag delar. Jag tror att vi har fantastiska möjligheter i Sverige, att ställa om och hitta tillbaka till en väldigt stark konkurrenskraft. Det är väl den optimismen som jag tar med mig. Och sen är det alla samtal med branschkollegor och kompisar, för jobbar man mycket så blir det ju kompisar.