Minskning av företagskonkurser – tecken på trendskifte
Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 1 procent under november månad jämfört med samma period föregående år. Detta visar att antalet företagskonkurser har stabiliserats och ligger under november månad på samma nivå som motsvarande period föregående år. Den största minskningen av konkurser syns inom detaljhandeln och byggindustrin.
Enligt färsk statistik från UC minskade antalet konkurser under november månad med totalt 1 procent i hela landet jämfört med samma period i fjol.
Antalet nystartade företag under november månad minskade med cirka 4 procent jämfört med samma period föregående år.
– Företagskonkurserna i Sverige har under året legat på en ojämn nivå, men vi börjar nu se positiva tecken på en stabilisering. I november noterar vi en stabilisering av konkurser, vilket tyder på att vi kan vara på väg mot en ljusning. Vi ser nu en minskning för andra månaden i rad, efter en ökning som pågick sedan augusti 2022, vilket ger hopp om att toppen har passerats. Trots att företagen fortsatt kämpar med höga kostnader och svag efterfrågan, finns det indikationer på att vi kan se en nedåtgående trend under nästa år. Detta ger oss anledning att vara försiktigt optimistiska inför framtiden, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.
Under november månad noteras en minskning av konkurser i flera branscher, där byggindustrin rapporterar en nedgång på 11 procent jämfört med samma period förra året och detaljhandeln visar en minskning på hela 38 procent. Samtidigt uppvisar hotell- och restaurangbranschen en motsatt utveckling, med en ökning av konkurser på 21 procent jämfört med november i fjol.
UCs konkursstatistik för november pekar på en positiv utveckling, med återhämtning i de mest utsatta branscherna inför årets slut. Minskningen inom byggindustrin fortsätter för tredje månaden i rad, vilket indikerar en stabilisering i en annars utsatt sektor.
Detaljhandeln, som är en annan känslig bransch, visar en betydande minskning vilket tyder på att konsumentbeteendet börjar återgå till mer normala nivåer. Sammantaget pekar detta på att vissa sektorer börjar visa tecken på återhämtning, även om läget fortsatt är osäkert för branscher med hög konjunkturkänslighet.
Sveriges ekonomi präglas av en mild lågkonjunktur och ökande arbetslöshet. Mellan det tredje kvartalet 2023 och samma period 2024 har antalet inskrivna arbetslösa ökat från 330 000 till 358 000 personer och den relativa arbetslöshetsnivån har stigit från 6,3 till 6,8 procent, enligt siffror från Arbetsförmedlingen.
Den stigande arbetslösheten tillsammans med en prognos som förutspår en svag BNP-tillväxt på 1 procent för hela 2024, speglar den svaga ekonomiska utvecklingen. Trots detta finns vissa positiva tecken. Inflationstakten har börjat avta och för fjärde månaden i rad låg den under Riksbankens mål på 2 procent. De lägre inflationssiffrorna har öppnat för fler möjliga räntesänkningar, vilket kan ge en viss lättnad för hushåll och företag under vintern.
Enligt Konjunkturinstitutets Barometerindikator för november steg indikatorn med 3,6 enheter till 97,2, vilket är den högsta nivån sedan augusti 2022, vilket tyder på en positiv utveckling i ekonomin. För första gången sedan augusti 2022 har antalet konkurser minskat under två månader i rad, vilket kan signalera en viss stabilisering. Särskilt anmärkningsvärt är att byggbranschen nu har sett en minskning av konkurser under flera månader i följd, vilket ger anledning till optimism för en fortsatt återhämtning i sektorn.
Framåt är läget svårt att förutspå, men det verkar troligt att toppen har nåtts. En nedåtgående trend kan förväntas under nästa år, vilket påminner om utvecklingen 2008, då en snabb uppgång följdes av en längre nedgång. Efter två år av ökande konkurser ser vi nu en minskning, vilket kan indikera en stabilisering gällande konkursläget.
– Äntligen ser vi en positiv utveckling i konkursstatistiken, med en stabilisering som går hand i hand med den avtagande inflationen. En särskilt intressant trend är att detaljhandeln står för den största minskningen, vilket är av stor betydelse inför julsäsongen. Räntesänkningar kan ge ett positivt stöd till handeln framöver och skapa förutsättningar för en fortsatt stabil utveckling. Med tanke på den kommande december- och julhandeln kan vi förvänta oss en stark försäljningsperiod, och kanske till och med rekordnivåer, säger Vlasta Valan.
