Mälarkommuner vädjar om hjälp från investerare
Stockholm har vädjat om hjälp från investerare för att klara bygga samhällsfastigheter. Uppsala ska sälja för över 5 miljarder. När tre Mälarkommuner medverkade på FV:s seminarium vädjades det även där om hjälp från privata investerare.
När Fastighetsvärldens seminarium Mälarmarknaden 2019 arrangerades under tisdagen, inför drygt 150 åhörare, på Aros kongresscenter i Västerås så stod samhällsfastigheter och möjliga kommunala försäljningar i fokus. Det efter att Uppsala kommun nyligen offentliggjort att man planera att sälja kommunala fastigheter för 5,3 miljarder kronor (läs mer här) och toppolitiker i Stockholms stad har vädjat om hjälp från privata investerare för att klara samhällsservicen (läs mer här).
Vid seminariet diskuterade företrädare från Västerås, Örebro och Eskilstuna vid en programpunkt behovet av nya bostäder och samhällsfastigheter.
– Vi bygger mer än vad vi gjorde under miljonprogramsåren. Om det stannat av i flera kommuner så har det inte gjort det i Eskilstuna. Möjligen startade vi lite senare än många andra. Vi behöver bygga betydligt mycket mer. Allt försvinner snabbt, både bostadsrätter och hyresrätter, sa Sarita Hotti, kommunalråd stadsbyggnad (S) Eskilstuna kommun.
Målsättningen för Eskilstuna kommun är att bygga 600–700 bostäder per år. Men det finns andra utmaningar, konstaterade Sarita Hotti. Kommunen behöver bygga ett äldreboende om året till 2024, en eller två gymnasieskolor och fem-sex grundskolor till år 2030.
– VI kommer inte klara detta själva. Vi måste få in investerare, så att vi kan drifta.
I Västerås kom nyligen beskedet att det nya politiska styret stoppar cirka 700 centrala bostäder.
– Vi kommer att ha en mer försiktig plan på förtätning framöver, vi har mött motstånd, sa Lars Kallsäby, byggnadsnämndens ordförande (C) Västerås stad.
Han konstaterade dock att det råder god byggtakt i Västerås:
– I Västerås har vi inte sett någon tvärnit som i Stockholm, Uppsala och Örebro. Vi har inte sett något stopp inom stadsbyggnad. Vi har även en väldigt god planberedskap.
Lars Kallsäby sa att det behövs mer än bostäder.
– Vi behöver skolor, äldreboende och trygghetsboende plus lokaler för näringslivet.
I Örebro har bostadsbyggandet lugnats ner efter att orten blivit investerarna favorit efter Stockholm, Göteborg och Uppsala.
– Vi har landat på en mer normal nivå. Från 2.000 per år till mer normala 1.000–1.500 nya bostäder per år. Det finns en fortsatt efterfrågan, så vi ser inte någon tvärnit, sa Patrik Kindström, tf bitr stadsbyggnadschef Örebro kommun.
Patrik Kindström avslutade med att blicka in i framtiden.
– Vi äger väldigt mycket mark. Vi förbereder oss för nästa riktigt stora uppgång.
