Lunds kostnad för att gräva ner järnvägen

Syftet med utredningen har varit att ta fram jämförande kostnadskalkyler för järnväg i markplan och järnväg i tunnel. När rapporten är färdig har Lunds kommun ett underlag som kan vägleda de politiska beslut som behövs för Lunds fortsatta utveckling kopplat till höghastighetsjärnväg och Lund C.

Järnväg i tunnel
Med en tunnellösning försvinner järnvägens barriäreffekt och östra och västra Lund kan knytas samman på ett bättre sätt. Negativa effekter som spridning av buller och partiklar flyttas från centrala Lund. Det nuvarande järnvägsområdet kan utnyttjas för stadsutveckling med nya bostäder, verksamheter och gröna miljöer.

Två exploateringsalternativ har tagits fram: Lundaskalan och Lund+. Lundaskalan innebär att exploateringen anpassas till områdets angränsande bebyggelse, medan Lund+ testar gränsen för högsta möjliga exploatering på platsen. Lund+ kan ge en exploateringsintäkt på drygt två miljarder netto. Den mindre omfattande Lundaskalan ger en lägre intäkt.

Om Lund skulle få en underjordisk station med sex spår, skulle den bli den största stationen i Sverige med en sådan utformning. Utifrån geologin i området föreslås en tunnelteknik som har använts i Europa, men inte i Sverige. Bedömningen är att de tekniska, miljömässiga och ekonomiska riskerna är större i tunnelalternativet jämfört med markalternativet.

Spår i markplan
Med järnvägen kvar i markplan möjliggörs trafikering med höghastighetsjärnväg till Lund till en betydligt lägre kostnad än med tunnelalternativet. Ytterligare två spår norr och söder om Lund C medför ett begränsat intrång på några befintliga fastigheter, undantaget Armaturkurvan där intrånget blir betydande. Negativa effekter som att spåren utgör en barriär i staden samt spridning av buller och stoft kvarstår, men järnvägsanläggningens utformning och gestaltning bedöms få stor påverkan på hur effekternas omfattning kan minska eller öka. Om godstrafiken lyfts bort från den nuvarande sträckningen till en yttre godsbana försvinner en stor del av de negativa effekterna i stadskärnan.

Kostnader
De studerade tunnelalternativen beräknas kosta cirka 18-22 miljarder kronor att genomföra. I detta ingår att godstrafiken leds i separata tunnlar eller i ett yttre godsspår.

Ett markalternativ genom Lund för godståg och persontåg beräknas kosta cirka 5-7 miljarder kronor. Om markalternativet kompletteras med yttre godsspår tillkommer cirka 3-4 miljarder kronor för detta.

– Nu har vi fått en första genomgång av utredningens resultat. Jag kan konstatera att det finns mycket att ta hänsyn till och det är ett viktigt vägval för kommunen och staten. När kommunledningen fått ta del av rapporten i sin helhet återkommer vi med vår syn på vägen framåt, säger Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande.

– Det här är en utredning som möjliggör för Lunds kommun att ta ställning till komplexa frågor med stor betydelse för stadens framtid. När vi har landat i våra slutsatser ser jag framför mig en utökad dialog med Trafikverket om vad utredningsresultatet innebär säger Christoffer Nilsson, kommundirektör.