Linköping vill ha Ostlänken i tunnel under staden

Merkostnad på 0,5–1,5 miljarder. Nya höghastighetsjärnvägen Ostlänken ska gå genom Linköping i en tunnel under jord. Detta gör störst nytta före resenärerna, gör stadsutveckling möjlig och ger störst nyttor för samhället. Det hävdar Linköpings kommun i sitt yttrande om Trafikverkets tillåtlighetsansökan för Ostlänken hos regeringen. I Norrköping planeras det för att låta spåren passera på en 8 meter upphöjd bro, läs mer i länkarna nedan.

Detta är de sammanfattande synpunkterna från Linköpings kommun:

• Linköpings kommun förordar röd korridor mellan Bäckeby och Linköping.

• Linköping är Sveriges femte största kommun och Östgötaregionens motor. Linköpings kommun vill starkt betona att hela sträckan genom centrala Linköping fram till Glyttinge är en del av Ostlänkenprojektet (i likhet med korridoren i den kompletterande järnvägsutredningen 2014), oavsett om centrala Linköping är med i tillåtlighetsprövningen eller inte.

• Det krävs ett nytt resecentrum i Linköping med utökad kapacitet och funktionalitet för att uppnå viktiga ändamål/mål för Ostlänken, bl a att flytta över transporter från väg och flyg till järnväg, att bidra till regionförstoring samt att åstadkomma ändamålsenliga och effektiva bytespunkter.

• Linköpings kommun vill framhålla betydelsen av att avsnittet genom centrala Linköping behandlas skyndsamt och att planläggningen för Ostlänken i sin helhet fortgår enligt tidplan, dvs att Ostlänken är färdigbyggd senast 2028. En tunnellösning i Linköping förbättrar möjligheterna att hålla tidplanen eftersom en sådan lösning har studerats i detalj.

• Linköpings kommun förordar att Ostlänken och Södra Stambanan går i tunnel från Malmskogen till Glyttinge. En sådan lösning bidrar till att uppfylla Ostlänkens mål samt ger stora nyttor, bl a resenärsnyttor, fördelar avseende stadsutveckling, bostadsbyggande, arbetsmarknad och näringslivsutveckling samt miljö- och hälsovinster.

• Trafikverket och Linköpings kommun är överens om korridorens lokalisering, att stationen ska placeras öster om Stångån, att en tunnellösning är tekniskt genomförbar samt att tunnelalternativet ska studeras vidare. I tillåtlighetsprövningen beslutas om korridorer – inte om lösningar inom korridorerna. Remisshandlingen utgör därför inget hinder för en tunnellösning i Linköping.

• Trafikverket och Linköpings kommun är överens om att en passage genom Linköping kostar 9,8 – 12,4 miljarder kr oavsett om det är ett ovanjordsalternativ eller ett underjordsalternativ. Enligt kommunens egna beräkningar ger ett underjordsalternativ på samma sträcka en merkostnad på 0,5 – 1,5 miljarder kr.

• De redovisade planskilda korsningarna öster om Linköping har stora nackdelar. Lösningarna är dyra och flera av Ostlänkens miljömål kan inte uppfyllas. Kommunens uppfattning är att de redovisade lösningarna inte ska genomföras.

• Linköpings kommun är starkt kritisk till Sverigeförhandlingens alternativ, som innebär höghastighetsjärnväg utmed E4 med stickspår in till centrala Linköping. Kommunen vill också uppmärksamma att det även för detta alternativ är nödvändigt att belysa hur höghastighetsjärnvägen ska anslutas till stambanan. En ny beredningsremiss inför tillåtlighetsprövningen av Ostlänken måste tas fram och remitteras, vilket innebär att hela Ostlänkenprojektet försenas.