Kåpans rapport: För många hinder för nya polishus
Vad händer när viljan att bygga polishus och andra fastigheter för samhällsviktig verksamhet är stor – men hindren många? Nu vill Kåpan öka takten. I en färsk rapport presenterar fastighetsbolaget fem förslag på hur det ska gå till. FV får en första intervju med Kåpans vd Cecilia Vestin inför rapportsläppet.
Hela 63 av 67 myndigheter saknar tydliga uppdrag om lokaler och säkerhet, visar Kåpan Fastigheters nya rapport som släpptes 28 april.
Boven i dramat? Olika strukturella bromsklossar som fördröjer möjligheten att möta behoven.
Enligt intervjuer som genomförts i rapporten finns det fem återkommande hinder som påverkar att fastighetsprojekten blir av:
- Otydlig nationell styrning kring säkerhetskrav.
- Brister i beställarkompetens hos myndigheter.
- Begränsad dialog mellan beställare och fastighetsbransch i upphandlingar.
- Regelverk som försvårar ombyggnation av befintliga fastigheter.
- Långa och oförutsägbara plan- och tillståndsprocesser.
”Våra myndighetslokaler är en del av Sveriges säkerhet och beredskap. Vi har inte tid att vänta”, skriver Cecilia Vestin, vd Kåpan fastigheter, i förordet till Så säkrar vi Sveriges myndighetslokaler – fem förslag för att öka tempot.
Det brådskar med andra ord. Hur allvarligt är det?
– Sedan Ryssland gick in i Ukraina har vi varit i det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Under den här perioden har Kåpan levererat två polishus. Men vi har också väntat i två år på en vattendom och på att fälla några träd i Örnsköldsvik. Det är inte rimligt, säger Cecilia Vestin till Fastighetsvärlden.
– Vi som söker bygglov för att bygga polishus hamnar i samma kö som privatpersoner som vill bygga altan. Det måste finnas en prioriteringsordning eller ett snabbspår för Sverige AB.
Vad kan fastighetsbranschen göra för att motverka hindren?
– Ha bättre dialog och samverkan. Få ihop frågorna och prata med kommuner. Mycket handlar om att hjälpa hyresgästerna. Att de förstår att vi förstår dem.
Vad finns det för fastighetsutmaningar i att säkra olika typer av myndigheter?
– Myndigheter har varierande krav och behövs på olika sätt. Utmaningen är att hyresgästerna ofta inte vet vad som krävs av dem. Kriminalvården vet naturligtvis sina förväntningar. Men Försäkringskassan, eller Bolagsverket, de kanske inte vet lika tydligt. Vi har jobbat med fastigheter i hela våra yrkesliv. Utmaningen är att parterna inte kan möta varandra riktigt. Vi ger förslag på hur det ska göras i rapporten.
I rapporten nämns också tre stora risker i dag; krig, cyberangrepp och att myndigheter infiltreras av kriminella element. Hur ska man kunna skydda lokalerna och myndigheterna från allt?
– En fastighet behöver inte alltid säkras för precis allt. Vissa myndigheter behöver extra fysiskt skydd och andra behöver extra skydd för cyberrisker. Men ju bättre vi kan skydda, desto bättre för hyresgästerna, säger Cecilia Vestin.
Vi som söker bygglov för att bygga polishus hamnar i samma kö som privatpersoner som vill bygga altan.
Går det att garantera hundraprocentigt skydd genom att säkerhetsanpassa lokalerna?
– Det går inte att garantera. Men bristerna är så stora. Om vi alla bara blev ett snäpp bättre, så skulle det göra en enorm skillnad. Vi som kan säkerhetsfrågor vill ändå kunna bidra till branschen.
Vad kostar det att genomföra de här åtgärderna?
– Det handlar om allt från perimeterskydd, till ett jättearbete med eget driftnät som aldrig varit uppkopplat mot internet. Det är väldigt kostsamma installationer. Jag har inte exakta siffror just nu. Men att säkerhetspröva en person kostar cirka 15 000 – 20 000 kr.
Vad hoppas du händer nu när rapporten har släppts?
– Att vi får upp tempot i frågorna och att det går fortare. Vi har länge upplevt att vi pratar om samma saker, men att det inte händer så mycket. Vi hoppas att politiken lyssnar på oss som är i frågorna dagligen.
5 åtgärdsförslag i korthet
- Tydligare nationell styrning av säkerhetskrav. Det skapar mer förutsägbara projekt.
- Stärkt beställarkompetens hos myndigheter. Bättre kravställning och mer strukturerade processer minskar risken för förseningar.
- Ökad dialog mellan beställare och bransch. Tidig marknadsdialog ger mer realistiska och genomförbara projekt.
- Bättre förutsättningar för om- och tillbyggnation. Fler ombyggnationer är ofta snabbare och mer resurseffektivt än nybyggnation. Kan korta ledtider avsevärt.
- Effektivare plan- och tillståndsprocesser. Kortare och mer förutsägbara processer är avgörande för tempot.
Källa: Rapporten Så säkrar vi Sveriges myndighetslokaler – fem förslag för att öka tempot, av Kåpan Fastigheter.
