”Kalla vindar över Stockholms ekonomi”

Hushållen är mycket pessimistiska om ekonomin, och i synnerhet om sin egen ekonomi. Stockholmshushållens konfidensindikator sjönk med hela 17 enheter till en rekordlåg nivå på 62,9. Det är den lägsta noteringen någonsin sedan mätningarna började 2003.

–Stockholmarna har nog en realistisk bild av vart ekonomin är på väg. För första gången sen 90-talskrisen sjunker hushållens köpkraft, och det som en sten. På bara några få månader förlorade var och en av oss en tjugondel av våra tillgångar och löner i inflation och räntehöjningar, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

När samtliga indikatorer vägts samman sjönk Stockholmsbarometern med 11,3 enheter till ett värde på 91,9, och närmar sig nu pessimistiska nivåer som är betydligt värre än normalt.

Än så länge har avkylningen i ekonomin inte påverkat arbetsmarknaden och det var 21 procentenheter fler företag som ökade sin personalstyrka, än som minskade den under våren och försommaren.

–Det finns en fördröjning, och arbetsmarknaden kommer att påverkas i nästa skede, när konsumtionen dippar. När allt blir dyrare på en och samma gång tvingas vi att ändra våra vanor. Vardagslyxen och guldkanten stryks först och den dyrare lokalproducerade varan ersätts med ett billigare massproducerad alternativ. Vi kommer att göra färre restaurangbesök, renoveringar och resor. Vi drar , också ner på större inköp. Det leder till fler konkurser och ökad arbetslöshet. Och ett bistrare läge kommer vi högst sannolikt se i kommande barometer, säger Stefan Westerberg.

Trots den tydliga avkylningen väntas Stockholm klara sig bättre än övriga landet. Under 2022 väntas Stockholmsekonomin växa med 3,1 procent, vilket är en procentenhet högre än prognosen för Sverige.