
Johan Skoglund lämnar JM – sista intervjun
Efter en lång karriär inom JM checkar Johan Skoglund ut från vd-stolen. Han är övertygad om att dagens krisläge för projektutvecklarna kommer leda till tydliga förbättringar i framtiden.
Alla bostadsministrar sedan Skoglund började på JM 1986:
- Hans Gustafsson (S), 1982-1988
- Ulf Lönnqvist (S), 1988–1991
- Birgit Friggebo (L), 1991-1991
- Jörgen Andersson (S), 1994-1996
- Thomas Östros (S), 1996-1998
- Lars Engqvist (S), 1998-1998
- Lars-Erik Lövdén (S), 1998-2004
- Mona Sahlin (S), 2004-2006
- Mats Odell (KD), 2006-2010
- Stefan Attefall (KD), 2010-2014
- Mehmet Kaplan (MP), 2014-2016
- Per Bolund (MP), 2016-2016
- Peter Eriksson (MP), 2016–2019
- Per Bolund (MP), 2019–2021
- Märta Stenevi (MP) 2021–2021
- Johan Danielsson (S) 2021–2022
- Andreas Carlson (KD 2022–
Det har varit bråda dagar in i det sista för Johan Skoglund som idag fredag den 31 maj gör sin sista dag på jobbet som vd och koncernchef för JM. Fastighetsvärlden fick en kort pratstund om högt och lågt med honom mitt i bestyren.
Vad ska du fylla dagarna med framöver?
– Jag kommer väl till viss del låta SMHI:s prognoser påverka det, men jag har även några uppdrag som jag avser att fortsätta med. Jag är styrelseordförande i Vectura samt i Polhem Infra, uppdrag som jag uppskattar och som är mycket intressanta.
Tror du nedgången i bostadbyggandet nu kan ge något positivt längre fram?
– Ja, det tror jag. Sådana här utmaningar innebär alltid att agnarna skiljs från vetet. Processer finslipas, ledtider minskar. Aktörer som inte hänger med i utvecklingen slås ut. Det innebär att framåt kommer vi se ett effektivare byggande anpassat till den efterfrågan som då råder.
När vänder marknaden?
– Jag är av uppfattningen att den redan har bottnat, det gjorde den i december. Vi mäter ju kontinuerligt intresset via våra projekt och det har nu ökat månad för månad. Jag tror att marknaden nu kommer att successivt förbättras under 24, 25 och 26.
Vid en sådan här nedgång kommer rop på statliga bidrag som ett brev på posten. Vad är din uppfattning om det?
– Jag tror inte på olika produktionsstöd. Däremot tycker jag att det andra amorteringskravet som infördes kan tas bort, det har förhindrat många från att kunna efterfråga bostäder trots att de har en relativt god ekonomi. En annan möjlig förändring som skulle kunna övervägas för att få en större rörlighet på marknaden är att inte beskatta reavinster om bostaden ägts mer än 5 år.
Under dina år på JM har 16 olika bostadsminstrar passerat revy, de flesta under din tid som vd. Någon som utmärkt sig positivt?
– Stefan Attefall var bra. Han var ändå genuint intresserad. Ofta verkar bostadsministrarna inte så intresserade.
Hur mycket skiljer sig dagens JM från det bolag du började i?
– Då byggde vi mer för andra medan nu är huvuddelen egna projekt för försäljning. Vi har numera en större geografisk bredd med verksamheter i våra grannländer Finland och Norge också. Hållbarhetsfrågan har vuxit och alla våra bostäder är numera Svanenmärkta. Det senaste årsskiftet var åtta procent av våra hantverkare kvinnor – när jag började i bolaget förekom det inte alls.
Hur har etableringarna i Finland och Norge bidragit till företagets utöver en större geografisk marknad?
– Vi har lärt oss om byggsäkerhet från bägge dessa länder och från den svenska organisationen har vårt plattformstänk förbättrat effektiviteten och lönsamheten där.
Om du tittar dig om i bygg- och fastighetsbranschens bostadsutveckling. Vilka är de största generella förändringarna?
– Det finns så otroligt många fler aktörer som projektutvecklar bostäder (för brf). På det stora hela var det då HSB, Riksbyggen, Skanska och NCC och så vi på JM som stod för merparten av det. En annan skillnad är att det nu är en betydligt större konkurrens om marken. Till detta kommer att kunderna nu blivit så mycket mer medvetna i sina val.
Du bor ju bra i villa i Djursholm. Men om du nu inte skulle bo där utan fick välja ett projekt som genomförts under din tid som vd – vilket skulle det bli.
– Enkelt, i Fyrtornet Dalénum på Lidingö. (Det ligger alldeles intill Lilla Värtan och är ritat av Wingårdhs, red anm).
Jag har förstått att det endast är ett lopp av de etablerade långloppen på skidor som du ännu inte åkt. Är det dags att komplettera nu?
– Ja, det är Kangaroo Hoppet i Australien som jag inte har åkt. Men nu planerar jag för att åka det, i augusti 2025. Så nu har jag 14 månader på mig för förberedelser. Jag satte upp målet att ha åkt samtliga de stora loppen innan jag fyller 65 och nu har jag stora möjligheter att lyckas med den planen.
Tack Johan, och lycka till med loppet och att ha en något mindre inrutad tillvaro framåt.
– Tack Willy för det fina samarbetet vi haft under många år.