Parallellt med Mipim utspelar sig nu en bankfrossa och den har utlöst av SVB i Kalifornien där Alecta visar sig har tappat väldigt mycket kapital. I DI påpekar krönikören Torbjörn Isacsson att Alecta även, i hans ögon, gjort stora riskfyllda investeringar i fastigheter och en stor del av dem på toppnivåer vad gäller priset. De är ju bland annat delägare i Heimstaden Bostad som gasat rejält och köpt bostäder till väldigt låg avkastning.

Ja det är onekligen en rejäl satsning Alecta gjort de senaste åren, låt oss hoppas att man inte feltajmat så brutalt som bolagets ”moder” SPP gjorde för drygt 30 år sedan. Det ska inte blandad ihop med det SPP som finns idag som är ett helt annat bolag om än med samma namn.

Dåtidens SPP hade en fantastisk historik med bra avkastning genom både ett bostadsbestånd och ett kommersiellt bestånd. Det var en av Sveriges absolut största fastighetsägare. Men våren 1990 vill man satsa mer utomlands och lägger ett bud på brittiska LET. Det var med dåtidens mått ett gigantiskt förvärv. Budet motsvarade någonstans mellan 12-14 miljarder i börsvärde. Sedan fanns det ju belåning också.

Det var den affären som ledde fram till att SPP och dess vd Krister Hertzen utnämndes till ”Mest dynamiske fastighetsinvesterare i Europa”.

Investeringen i LET var en i raden av ”mästerliga misstag”. Senare samma år köpte man GOTA Bank tillsammans med Trygg-Hansa som man gick samman med. Den banken endast något år senare överstyr och innebar stora kapitalförluster samt många pantövertagande från kunder som fallerade.

LET-förvärvet innebar stora nedskrivningar under första hälften av 90-talet, men sedan började det att ordna upp sig. Värdena kom tillbaka och Alecta som bolaget senare döpte om sig till sålde bit för bit till anständiga värden. Något offentlig slutsummering av det äventyret har man dock inte lämnat. Gick den till slut med plus efter 25 års innehav?