Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har förhandlat fram ett ramavtal om hyreshöjningar för privata hyresvärdar i Stockholm. Det innebär att hyreshöjningarna kommer bli mellan 3 till 4,75 procent från och med den 1 februari 2023 och gäller cirka 100.000 lägenheter.
Fastighetsägarna yrkade på 9,5 procent, men efter förhandlingar har Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna kunnat enas om ett ramavtal som rekommenderar en höjning från 3 till 4,75 procent för Stockholms privatägda hyreslägenheter. Beslutet kommer efter offentliggörandet av Stockholms allmännyttiga hyror, som efter beslut av oberoende skiljedomare, höjs med 2,4 till 4,76 procent från den 1 januari.
Överenskommelsen innebär att bruksvärdeshyrorna höjs med 4,75 procent från den 1 februari. För hyror i lägenheter som överstiger 2000 kr per kvadratmeter och år begränsas dock höjningen till 3,0 procent. För lägenheter där hyresvärden inte står för uppvärmningen begränsas höjningen till 3,2 procent. De faktiska hyrorna ska nu förhandlas med respektive fastighetsägare.
– Från Hyresgästföreningen har vi gjort vad vi har kunnat för att landa en så bra hyressättning som möjligt för hyresgästerna, men det extrema omvärldsläget har tvingat oss hit. Det kommer bli kännbart för hyresgäster som redan befinner sig i en pressad ekonomisk situation. Samtidigt tror jag inte alla fastighetsägare är vidare nöjda heller, säger Jonas Carlsson, vice ordförande på Hyresgästföreningen region Stockholm, i en kommentar.
Och det har han rätt i. Oskar Örholm, vd för Fastighetsägarna Stockholm är inte nöjd med förhandlingarna.
– Det är bra att vi har ett ramavtal, men det har tagit orimligt lång tid och har landat på en nivå som inte är långsiktigt hållbar. Givet de dramatiska kostnadsökningarna är jag genuint oroad över hyresrättens ställning på bostadsmarknaden. Vill vi stärka den måste hyresnivåerna utvecklas i takt med övriga kostnader i samhället, säger Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm.
När förhandlingarna inleddes i september förra året var ambitionen att parterna skulle följa den rekommendation för förhandlingarna som bostadsmarknadens organisationer hade enats om under sommare, trepartsöverenskommelsen. Den innebar att hyresjusteringen skulle baseras på fleråriga genomsnitt av ett antal ekonomiska faktorer. Tanken var att det skulle skapa stabilitet i hyresjusteringarna och att förhandlingarna skulle gå snabbare.
– Så blev det inte. Skälet var att vi och Hyresgästföreningen såg helt olika på hur modellen skulle användas. Att modellen dessutom sjösattes i en mycket turbulent ekonomisk situation med snabbt stigande kostnader gjorde inte saken lättare. Förhandlingarna fastnade helt enkelt. För att kunna komma framåt var parterna tvungna att förhandla utan modellen som grund, säger Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm.
Uppgörelsen innebär ett långtgående skydd för huvudstadens hyresgäster mot de kostnader som drabbar de som bor i villa eller bostadsrätt.
– För hyresgästerna handlar kostnadsökningarna om hundralappar. För de som äger sitt eget boende handlar det om många tusenlappar. Mellanskillnaden står hyresvärden för. Det är ingen dålig försäkring hyresgästerna får, säger Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna Sverige.