”Hyresnivåerna en direkt konsekvens av byggkostnaderna”

Enligt Peter Larsson behöver det offentliga vara med för att göra en plats attraktiv, där stadsutveckling sker, och det är något som Örebro kommun brinner för, säger han.

Hur ska ni göra för att bygga bostäder på rätt platser?

– Gör vi inte det? Den stora utmaningen är hyresnivåerna och byggkostnaderna. Branschen har kanske byggt för många småbostäder och det beror nog på det tidigare investeringsstödet för vissa regioner, säger Erik Hävermark.

– Det som byggs, någon måste ju kunna betala för det. Är det rimligt att det ska vara så dyrt? Måste in någon komma in och hjälpa till att få ner kostnaderna. Kommunerna eller staten?, säger Theo Tsesmatzoglou.

– Självklart får gärna stat och kommun hjälpa till där. Det kan vara svårt att gå in som börsnoterat bolag och subventionera hyrorna. Men, det går att bygga. Vi har byggt 169 lägenheter i Nacka där vi har presumtionshyra, och där hade vi 37.000 sökande. Det finns en efterfrågan på vissa objekt, säger Hans Wallenstam.

Enligt Peter Larsson måste kommunerna ge tydliga och bra förutsättningar för hur man kan bygga, med flexibla detaljplaner. Han återgår till att det finns betalningsvilja när platserna är attraktiva.

Hur ska man göra för att få ner kostnaderna då?

– Vi behöver sänka byggmomsen. Alla kämpar med produktionskostnader. Om ett projekt blir dyrare än planerat får vi 25 procent på den delen också. Att staten ska dra in pengar på det är orimligt. I Polen har man halverat byggmomsen och det funkar bra, säger Hans Wallenstam.

– Det är ju inte så att vi inte bygger. Vi har 1.200 bostäder i produktion nu. Men vi är en trimmad organisation. Engångsbeställare har svårare att komma ner i produktionspris. Där hade en sänkt moms kunnat göra mer, fortsätter han.

Sveafastigheter har 900 lägenheter i produktion och enligt Erik Hävermark har bolaget produktion i rätt lägen. Han har ingen enkel åtgärd för vad som behöver göras för att få ner kostnaderna.

– Hyresnivåerna är ju en direkt konsekvens av byggkostnaderna. Det borde vi prata mer om, säger han.

– Vi behöver ett bättre utformat investeringsstöd så att vi kan bygga på rätt plats, säger Theo Tsesmatzoglou.

– Det är en enorm efterfrågan på läge och kvalitet, men det är bristen på mark som är problemet, säger Hans Wallenstam.

Boverkets nya byggregler kommer förstås upp, där Theo Tsesmatzoglou inte tror att bostadstutvecklarna kommer att gå för långt eftersom det inte finns några spelregler än så länge.

– Till en början har jag svårt att se att det blir några stora förändringar, säger han.

– Jag tycker att det har skett många bra förändringar, exempelvis har flexibiliteten i detaljplanen har ökat. Läge är förstås avgörande och att kunna driva detaljplaner i de områdena. Staden och kommunen behöver ligga i takt med utvecklingen även i de stora utvecklingsområdena, säger Erik Hävermark.

Hur har efterfrågan förändrats?

– Vi har alltid utgått från läge, läge, läge, och det drar vi nytta av i dag, säger Hans Wallenstam.

Om vi pratar om comeback, vilka signaler ger ni störst vikt just nu?

– Allt följer av varandra, löneutvecklingen, den ekonomiska utvecklingen, BNP. Jag tycker att Sverige utvecklas positivt, säger Erik Hävermark.

– Reallönerna har sänkts, om de kommer i takt igen kommer det nog leda till större efterfrågan på lägenheter, säger Hans Wallenstam.