Hur fastighetsägare kan ta ansvar för den biologiska miljön

Att september månad har bjudit på ovanligt mycket sommarvärme får oss att fundera på framtidens klimat. Hur kommer biologisk mångfald och naturens ekosystem att förändras med en ökad medeltemperatur? Men det är inte bara temperaturen som påverkar naturen. Det är också så att det byggda samhället, dvs de fysiska konstruktionerna och materialen som används, begränsar biologiska organismers utveckling.

Det hållbarhetsregelverk som har blivit lag inom EU heter Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och det implementeras i standarden European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Standarderna gällande biologisk mångfald beskrivs utförligt i ‘paketet’ ESRS E4.

Som vanligt så föreskriver CSRD och ESRS att företag ska göra en väsentlighetsanalys för att bedöma om verksamheten har ‘väsentlig’ påverkan på biologisk mångfald. Fastighet och byggföretag har naturligtvis en väsentlig påverkan på biologisk mångfald i och med att verksamheten inbegriper fysiska konstruktioner i den biologiska miljön. Internationella undersökningar uppskattar att det byggda samhället står för runt 1/3 av den förlorade biologiska mångfalden. Den uppskattningen inkluderar bygg och rivningsfaserna, som brukar stå för runt hälften av en fastighets miljöpåverkan över livscykeln. Den stora negativa påverkan som fastighet och bygg har på miljön kan dock minskas väldigt mycket med mer miljövänliga material och mer miljövänligt tänkande i fastighetens utformning och drift.

ESRS E4 som behandlar biologisk mångfald är ett av de större regelverken bland ESRS-standarderna. De krav som ställs på företag är att de ska rapportera sin effekt på biologisk mångfald över värdekedjan, både upp- och nedströms. De ska också rapportera materiella effekter på biologisk mångfald och ekosystem, avseende exempelvis material som används, verksamhetens påverkan, markanvändning och vattenanvändning. Analysen ska också göras för direkta och indirekta effekter. Företagen ska också redovisa hur företaget påverkas av biologisk mångfald när det gäller finansiella risker, såsom kassaflöde, tillgång till kapital, kapitalkostnad, ekonomisk prestation, etc. på kort, medellång och lång sikt. ESRS E4 innehåller framförallt kvalitativa upplysningskrav, vilket betyder att företaget ska förklara hur de arbetar med sin påverkan på, och sitt beroende av biologisk mångfald och ekosystem. Det är alltså väldigt mycket analys, informationsinhämtning och rapporterande som krävs av företagen.

En mycket positiv och påtaglig del av ESRS E4 är att de föreslår att företag ska använda sig av en så kallad LEAP-analys. Analysen är framtagen av Task Force on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) och görs genom att följa de fyra stegen Locate, Evaluate, Assess & Prepare (LEAP). Det som är extra bra är att TNFD har tagit fram rekommendationer för hur LEAP kan användas specifkt för fastighets och byggbranschen. Ett problem med CSRD och ESRS är att de inte är branschspecifika, men just när det gäller biologisk mångfald så rekommenderas LEAP, som faktiskt ger specifika rekommendationer för bygg och fastighetsbranschen. Så, hur skulle fastighetsföretag kunna använda LEAP-modellen i praktiken?

L står för Locate, som är den plats där företagets verksamhet bedrivs. För den direkta organisationen så ska man som fastighetsbolag göra en analys av sina tillgångar och vart de är. Platsen ska sedan analyseras utifrån hur fastighetsverksamheten påverkar biologisk mångfald och ekosystem. Analys ska också göras av hur fastighetsverksamheten påverkas av biologisk mångfald och ekosystem.

E står för Evaluate, och syftar på att företag ska utvärdera hur fastighetsverksamheten påverkar och påverkas av biologisk mångfald och ekosystem. Utvärderingen ska ske av företagets verksamhet, samt uppströms och nedströms i värdekedjan. Det som sker uppströms i företagets värdekedja handlar främst om inköp av material, energi, kemikalier etc., samt hur leverantörer påverkar biologisk mångfald och ekosystem. Utvärderingen av det som sker nedströms i värdekedjan gäller exempelvis avfallshanteringen, el, vatten och avlopp, transporter till och från fastigheten, samt hyresgästernas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem.

A står för Assess, och syftar på att företag ska uppskatta risker och möjligheter för hur fastighetsverksamheten påverkar och påverkas av biologisk mångfald och ekosystem. För fastighetsföretag nämner LEAP-modellen sådana faktorer som hur fastigheten påverkar habitat. eller livsmiljö, förorening, eller vattenanvändning. Analys av ekosystemtjänster är väldigt användbart för denna typ av analys.

P står för Prepare, vilket syftar på hur fastighetsföretaget kan förbereda sig för att agera och rapportera. Företag kan utarbeta strategiska planer för att allokera resurser för att minimera negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Strategiska planerna ska också inkludera hur påverkan på företaget av biologisk mångfald och ekosystem kan minimeras. I TNFDs LEAP modell framhålls att strategiska planer ska innehålla strategier för att: a) undvika negativ påverkan, b) främja restaurering, c) kompensera genom monetära ersättningar eller att investera i förbättrade villkor för biologisk mångfald och ekosystem på andra platser.

Det är uppenbart att hållbarhet avseende biologisk mångfald och ekosystem kräver en fördjupad analys av fastigheters värdekedja. Hyresgäster, byggföretag, reparatörer, serviceföretag, elleverantörer och många andra aktörer har stor betydelse för fastighetsföretagets påverkan. Värdefulla hjälpmedel för informationsinhämtning, analys, åtgärder och rapportering finns i TNFDs LEAP modell för fastighets och byggföretag. Andra värdefulla hjälpmedel finns på hemsidorna för boverket och andra organisationer.

Det sker en mycket kraftfull utveckling mot mer hållbara material och byggnader just nu, både inom akademisk forskning och forskning inom fastighets- och byggsektorn. Avståndet mellan forskning och tillämpning i verksamhet är idag väldigt kort. Att arbeta mer med forskning och utveckling kan vara en stor konkurrensfördel för fastighetsföretag. Dels så efterfrågar CSRD och ESRS vetenskapligt grundad verksamhet, analys och rapportering. Sedan så kan företaget dra nytta av teknologiska landvinningar, och akademisk forskning är oftast gratis att ta del av och tillämpa. Det gäller allt ifrån förbättrade material till att integrera hållbarhetsdata i digitala fastighetsmodeller.
För fastighetsföretag så kräver ESRS E4 analysen och rapportering av biologisk mångfald att verksamheten ska analyseras, styras och rapporteras ur flera olika perspektiv. Det kräver att ekonomi, finans, hållbarhet, projekt och förvaltningsverksamhet samverkar. Även om dessa funktioner inom företaget normalt samverkar, så krävs det nu ökade krav på integration och koordinering. Exempelvis så krävs mer integration av fastighetsföretagets verksamhet i värdekedjan och finansiella risker och möjligheter avseende biologisk mångfald och ekosystem. Det positiva med dessa krav är att företagets olika funktioner kan integreras.

Det är alltså inte bara en regulatorisk börda att ESRS nu är lag. Genom att identifiera möjligheter och risker så kan företaget få bättre möjlighet att styra verksamheten mot ökad hållbarhet. Det är också en möjlighet att skapa tillväxt i företaget genom att hyresgäster och finansiärer efterfrågar hållbara fastigheter. Fastighetsföretag som är ledande i hållbarhetsarbetet är troligen vinnare också finansiellt och resultatmässigt. Det är något att tänka på när vi nu njuter av en mycket varm och skön septembermånad här i Sverige. Blandningen av regn och sol gör att gräset och andra växter får en silkesgrön kulör som skiner i solljuset.

Artikelserie i sju delar som följer teman från det nya lagkraven CSRD och ESRS:

De sju artiklarna behandlar dubbel väsentlighetsanalys, koldioxid och energi, livscykel, biologisk mångfald, social hållbarhet, vattenresurser och hur hållbarhet och fastighetsvärdering hänger ihop.

1. Lagar. Generellt om CSRD och ESRS och det som kallas dubbel väsentlighetsanalys. (läs del 1 här)
2. Klimat. Artikel om standardpaketet ESRS E1, som behandlar energi, koldioxid och klimat som kommer bli väsentligt för alla fastighetsbolag (läs del 2 här)
3. Tidshorisonter. De nya lagkraven innebär ett nytt tänk om tidsperspektiv, vilket skapar applicering svårigheter i fastighetsbranschen. Artikeln beskriver de nya tidsperspektiven samt hur man kan tänkas använda dessa i sitt hållbarhetsarbete. (läs del 3 här)
4. Biologisk mångfald. Artikel om standardpaketet ESRS E4 som ställer krav på rapportering gällande biologisk mångfald och ekosystem. Idag finns ingen metod för att mäta frågor kopplade till ämnet och något vi får mycket frågor gällande.
5. Vatten och väsentlighet. Vattenresursförvaltning, ESRS E3, och varför detta kan bli väsentligt för många fastighetsbolag. (2 oktober)
6. Social hållbarhet. Artikel om social hållbarhet, och svårigheterna att hitta jämförbara mått inom området. Kvantifiering av sociala parametrar är något vi får många frågor om. (9 oktober)
7. Värdering. Artikel om hållbarhet i samband med och påverkan på fastighetsvärdering. (16 oktober)

En ny ”lektion” publiceras varje onsdag.