Hittills har de förhandlingar som har blivit klara landat på runt fyra till fem procent, vilket är de högsta höjningarna på 30 år, enligt Erik Elmgren, förbundschef på Hyresgästföreningen. Och ännu är det få förhandlingar som är klara.

– Mot ett normalt förhandlingsår ligger vi efter. Hälften hade varit klara vid det här laget. Det innebär att det kan bli retroaktiva hyreshöjningar och det är ett problem för hushållen, säger han.

Med yrkanden på upp till tio procent har det varit och är en oerhört tuff förhandlingsomgång, menar han.

– En av de svåraste någonsin till och med. Situationen har varit väldigt ansträngd, för både hyresvärdar men framför allt kanske för hyresgästerna.

Är det skäligt av fastighetsägarna att yrka på de här nivåerna?

– Nej, jag tycker inte att det är skäligt att yrka på tio procent för ett enskilt år. Att det skulle bli högre hyreskrav än ett vanligt förhandlingsår är rätt normalt. Och att man landar i ett något högre överenskommelser, det är ju fullt logiskt. Men det finns en gräns, även mot bakgrund av att man har en kostnadsmassa som ökar väldigt mycket, så finns det en gräns mot hushållen.

De tuffa förhandlingarna i år har också inneburit att ovanligt många har gått vidare till Hyresmarknadskommittén, HMK, som hanterar hyrestvister om den årliga hyresförhandlingen mellan Sveriges Allmännyttas och Hyresgästföreningens parter.

– ­Vi har 56 ärenden som har gått vidare till HMK som löser tvister för kommunala bostadsbolag. Det är 56 av 300 företag. Ett normalt år har vi mellan 20 och 30. Och det kommer ju inte sluta med 56 utan det kommer ju fortsätta att öka. Dessutom är det fem stycken som har letat sig vidare till en opartisk ordföranden och det kommer nog bli fler.

FV har tidigare berättat att förhandlingarna med Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäders strandade och att en oberoende skiljedomare ska avgöra 2023 års hyra. Under tisdagen kom beslutet som landade på en höjning för de tre allmännyttiga bolagen på 4,45 i genomsnitt. Beslutet måste följas av parterna.

Ett vanligt år hamnar hyreshöjningarna på 1,7 till 1,8 procent, och på de nivåerna har höjningarna legat sedan år 2000. Kan årets hyreshöjningar sätta en standard för kommande års hyresförhandlingar?

– Nej, det tror jag inte. Vi kommer sätta oss efter den här förhandlingsgången och utvärdera, och fundera vad vi ska göra med det här. Jag tror att det kommer att bli jobbiga förhandlingar 2024 och 2025. Elstödet på upp till två procent som företagen kommer att få kommer att vara en faktor vi följer upp i nästa års förhandling och hur det är tänkt att komma hyresgästerna till del. Inflationen och räntorna kommer förmodligen att ligga kvar, men det gäller att få en jämn och hållbar hyresutveckling som hushållen klarar av. Och den smärtgränsen är ju nådd nu, kan vi konstatera.

Enligt Erik Elmgren finns det kortsiktiga och långsiktiga effekter av årets situation, där den kortsiktiga är att det blir hyresförhandlingar som årets, som drar ut på tiden och där yrkanden är ovanligt höga. Den långsiktiga är ännu värre, menar han.

– Det är att det blir stopp i bostadsbyggandet helt och hållet. Byggprisindex steg med 16 procent och investeringsstödet, som ska hålla byggandet uppe, försvann nu när konjunkturen sviker. Det leder ju till att man inte bygger bostäder.

Finns det något som har varit positivt med årets förhandlingar?

– Trots allt har förhandlingssystemet ändå återigen visat hur resilient det är. Lokala förhandlingar har en styrka. Och parterna har ju trots allt gjort överenskommelser genom den värsta krisen i modern historia. Det får man ju ändå se som ett styrkebesked. Även om hyresnivåerna blir klart högre än ett normalt år. Sen tycker jag att det finns hyresvärdar som har förstått den här situationen och som har varit mer återhållsamma och landat på 2,7 procent. Det är väldigt ansvarsfullt, tycker jag.