Historiska bilder från Gasverket i Värtan

Gasverket i Värtahamnen stod klart 1893. Det strategiska läget i Värtan, med tillgång till en hamn med stort vattendjup, järnvägsförbindelse och en stor yta att expandera på, gjorde att platsen bedömdes lämplig för ett nytt gasverk.

Redan 1853 hade Klaragasverket börjat producera gas, i första hand till gatubelysning, men när gasspisen introducerades i hemmen 1880 ökade behovet snabbt.

Projektledaren Adolf Ahlsell och arkitekten Ferdinand Boberg fick i uppdrag att skapa en gasklocka och ett tiotal tillhörande byggnader med den modernaste tekniken. Gasklockan byggdes i rött tegel med rundbågiga fönster dekorerade med mönsterband i brunt och gult tegel. De övriga byggnaderna gick i samma stil.

Bara efter några år hade efterfrågan på gas ökat ytterligare och en till klocka behövde byggas. Den togs i bruk 1900 och var då världens största gasklocka som rymde 66.000 kubikmeter gas.

Sammanlagt kom med tiden fem gasklockor att byggas och sex olika system för gasframställning användas på området. Vid framställningen av gas bildades också biprodukter. De togs till vara på olika sätt och krävde utrymme för förvaring och hantering. På plats fanns ångdrivna kranar, hissar och linbanor.

Från början användes kol som kom med båt till Värtahamnen och sen fraktades på den interna järnvägen fram till Gasverksområdet. På 1970-talet byggdes den sista klockan som då använde lättbensin och ånga som råvaror i ett spaltgasverk. Allt eftersom hushållen bytte till elspisar minskade behovet av gas. Nedläggningen av gasverkets produktion skedde 2011 då Stockholm övergick till natur- och biogas. Byggnaderna har sedan dess stått oanvända. Men nu ska CA Fastigheter väcka liv i dem igen.

Fakta: Stockholms stads databas Stockholmskällan.