Detta är den första delen i artikelserien ”Hållbarhetsarbete i praktiken”, skriven av KTH-trion på RE:SUM. Artikelserien beskriver hur fastighets- och byggföretag arbetar med CSRD och hållbarhet utifrån verkliga exempel.
Den 26:e februari 2025 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förenkling av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Bakgrunden är att de styrande inom EU oroas över att alltför komplicerade regelverk kan komma att hämma tillväxten i Europa.
Mot den bakgrunden har ett förslag till förenkling av bland annat CSRD tagits fram och det förslaget kallas ‘Omnibus I”. CSRD kommer dock att vara kvar i någon form. EU kommissionen föreslår bland annat i omnibus I att:
- Företag som har mindre än 1000 anställda inte längre ska omfattas av CSRD
- Rapportering av hållbarhetseffekter i värdekedjan kommer begränsas av ett tak som speglar kraven i Voluntary Reporting Standard for SME (VSME).
- Företag rekommenderas att använda den frivilliga standarden VSME så snart som möjligt.
- Ingen utveckling ska ske av sektorsspecifika standards.
- Revisorerna ska endast göra en översiktlig granskning.
- Förenkling ska ske av ESRS-standarderna för bolag som fortsatt omfattas av CSRD.
- Rapporteringen ska skjutas upp med två år för de bolag som skulle rapporterat räkenskapsår 2025 och räkenskapsår 2026.
Omnibusförslaget innebär dock inte att CSRD avskaffas och inte heller den grundläggande dubbla väsentlighetsanalysen. CSRD kommer fortfarande att gälla för stora bolag, så de som redan har rapporterat kommer att fortsätta göra detta. Att rapportera hållbarhet på ett standardiserat sätt enligt CSRD är ett gyllene tillfälle för företag att skapa värde. Argumenten för att använda CSRD är främst att:
- Hållbarhet efterfrågas av hyresgäster, eftersom allt fler företag har integrerat hållbarhet i sitt erbjudande och sina affärsmodeller. Det är också så att hållbarhet efterfrågas av konsumenter.
- Hållbarhet efterfrågas av finansiärer, eftersom både banker och fonder vill ha hållbarhetsstämplade tillgångar och krediter.
- Hållbarhet efterfrågas i ökande utsträckning av försäkringsbolag, eftersom de har sett att naturkatastrofer kan påverka prissättning av försäkringspremier.
- Hållbarhetsarbete internt i fastighetsföretagen ger bättre kontroll över fastighetsförvaltningen, inklusive förbättrade och standardiserade strukturer för fastighetsförvaltning, bolagsstyrning, datahantering och rapportering.
- Hållbarhetsarbete minskar också risken att fastigheter tappar i värde, eller blir så kallade ‘stranded assets’.
Slutligen så vill vi framhålla att forskning som gjordes före CSRD inträdde visar att hållbarhetsarbete ger högre långsiktigt aktieägarvärde. Det finns alltså gott om kommersiella argument för att arbeta hållbart.
Fastighetsföretag som arbetar mot ökad hållbarhet kan visa detta genom att rapportera enligt de standarder som CSRD har utformat. Det behövs då inga certifieringar, eftersom den hållbarhetsrelaterade informationen som är linjerad med CSRD också är standardiserad på ett sätt som är transparent för hyresgäster, finansiärer och andra intressenter. Det är riktigt bra och det är en bestående förbättring som EUs arbete med hållbarhetsregelverk har givit marknaden. När CSRD infördes så var syftet att ge finansiärer och andra intressenter transparent och tydlig information om företags hållbarhet, så att rapporteringen skulle likna den för ekonomiska mått, som finns i resultat och balansräkningar. På samma sätt som vi kan jämföra olika företags ekonomiska prestation kan vi med CSRD också jämföra företags hållbarhet. Den bollen sattes i rullning genom CSRD och behovet av hållbarhetsredovisning finns fortfarande kvar hos många samhällsaktörer.
Dessutom finns det andra regleringsinitiativ som kommer inom den närmaste tiden. Exempelvis inom energi kommer uppdatering av EPBD och förslag om att införa EU ETS 2 för byggnader. Fastighetsföretagets marknadsposition blir bättre om de är proaktiva istället för reaktiva när det gäller implementering av hållbarhetsarbete och rapportering, eftersom företagets hyresgäster, finansiärer och andra intressenter efterfrågar det.
Sammanfattningsvis så sker hållbarhetsrapportering som ett resultat av det hållbarhetsarbete som görs i företaget. Med CSRD som vägledning får företag både verktyg och riktlinjer för hur hållbarhetsarbete och rapportering kan genomföras på ett strukturerat sätt. De marknadsledande fastighetsföretagen har insett att integrera hållbarhet i verksamheten är lönsamt för affären. I nästkommande artiklar tar vi upp exempel på hur företag jobbar med hållbarhet.
Hållbarhetsarbete i praktiken – artikelserie i åtta delar:
- CSRD, Omnibus och värdet av hållbarhet (18 mars)
- Hur fastighetsföretag har implementerat CSRD
- Dra nytta av det befintliga hållbarhetsarbetet!
- Hur bygg- och fastighetsföretag tar ansvar i leverantörskedjan
- Vikten av digitala verktyg i rapportering
- Hur byggföretag har implementerat CSRD
- Efter boksluten; vilka trender ser vi i hållbarhetsrapporteringen?
- Värdeskapandet av klimatriskanalys
Delarna i artikelserien publiceras på tisdagar.