Grattis Göteborg 400 år – elva profiler om framtiden

En spektakulär bastu på Hisingen. Så mycket mer har inte hunnit färdigställas till jubileet, plus då Platzers projekt Gårda Vesta om vi ska vara ärliga. Men väldigt mycket är på gång och kommer att vara klart när staden om två år kommer att fira det på grund av pandemin framflyttade firandet till en stor folkfest.

Även när staden firade 300 år tvingades jubileumsfestligheterna flytta fram två år, till 1923 – då ägde Jubileumsutställningen rum och bland annat tillkom Liseberg, botaniska trädgården, Slottsskogsvallen, Göteborgs konstmuseum och Götaplatsen utvecklades.

Inför 2021 var förhoppningen, för ett decennium sedan, att staden skulle växt ihop över älven. Nu har det från officiellt håll ändrats till att 2021 ska minnas som året då man ”började prata om det”.

Lagom till 2023 kommer Göteborgs silhuett förändrats mer än någon annan stad i Sverige och kanske i hela Europa. Serneke/Balder uppför norra Europas högsta bostadshus Karlatornet på Hisingen (245 meter), Skanska bygger i Gårda Nordens högsta kontorshus (144 meter) och Balder uppför vid Järntorget ett högt hotell (100 meter).

Dessutom håller bland annat Vasakronan på att färdigställa Platinan vid nya Hisingsbron, NCC uppför två arkitektoniska kontorshus vid Masthuggskajen och Platzer/NCC uppför ytterligare ett utseendemässigt hyllat högt hus i Gårda. Dessutom expanderar Liseberg. Allt kommer att stå klart till 2023. Strax därefter väntar bland annat Svenska Mässans planer för ytterligare ett Gothia-torn och Jernhusens stora planer på flera höga hus vid Centralstationen.

Elva Göteborgs- och fastighetsprofiler om hur staden bör utvecklas kommande 15–25 åren:

”De närmaste hundra åren borde det hända mer”

Christel Armstrong Darvik:

– Man måste förtäta staden mycket mer. Det finns mycket mer att göra, Göteborg är en av de glesaste i Sverige bland de större städerna. Vi behöver få in mer bostäder. Det finns stora möjligheter i centrum. Väldigt länge har man till exempel diskuterat Hedens innehåll, men den behövs definitivt inte användas som parkeringsytor.

– Tyvärr har utvecklingen av Frihamnen gått i stå, det har blivit en tummetott. Stora delar av Gullbergsvass ska utvecklas och det kan bli riktigt spännande. Det finns hur stora ytor som helst som ska utvecklas, och det behöver inte bli höghus.

– Det har varit mycket beslutskramp i Göteborg. De närmaste hundra åren borde det hända mer, och innehålla färre långa diskussioner.

– Arenafrågan behöver beslut. Vi har ett unikt stråk, evenemangsstråket, som vi ska vara rädda om. Liseberg är på gång. Vi behöver förstärka arenorna för att behålla attraktionskraften inom både kultur och idrott.

– Vi behöver även göra något åt tryggheten i nordost. Det är inget lättlöst problem när det skapats egna lagar och regler. Vi behöver vara ett Göteborg. Det är många frågor att jobba med och det krävs samarbete för att låta de goda krafterna vara de rådande.

”Roligare stadsbild med Citygate, Karlatornet och Draken”

Erik Selin:

– Jag saknar inte så mycket, jag är för det mesta ganska nöjd.

Evenemangsbiten är en viktig fråga för framtiden, men det kommer att lösa sig successivt.

– Det byggs en del högre byggnader och det är jag positiv till. Jag tycker att det blir en trevligare och roligare stadsbild med Citygate, Karlatornet och Draken där jag själv är med. Jag tror även att det kommer bli fint nere vid vattnet vid Skeppsbron och nedanför Järntorget när projekten där är klara. Då kommer alla kunna komma närmare vattnet.

– Det är positivt att Liseberg byggs ut med vattenlandet och även med Volvos satsning där. Det förlänger Lisebergs säsong och det är viktigt och bra.

– Heden? Det är inte lätt att förändra där. Det finns en lång historia.

”Frihamnen är en skamfläck”

PG Persson:

– För mig är det absolut viktigaste att vi lyckas förtäta med mer bostäder i centrum. Där finns en hög grad av kommersiella lokaler och få bor där. Med fler bostäder skulle stadskärnan bli mer attraktiv, Alexanderhugget skulle vara att vi fastighetsägare tillsammans börjar ombilda äldre kontor till bostäder. Nu börjar dessutom den kalkylen att se intressant ut ekonomiskt.

– När det gäller nya byggnader och landmärken saknar jag inte så mycket. Karlatornet kommer att ge oss en häftig profilbyggnad, men förtätningen är viktig för stan.

– Det finns två områden som jag önskar att de kan utvecklas så snart som möjligt. Dels om evenemangsstråket som skulle bidra till att bygga ihop Gårda med centrum, vilket kan bli hur bra som helst, dels att Frihamnen utvecklas, det är en skamfläck och det är många som är ansvariga för att inget hänt där.

– Det är alltid bra med fler broar över älven, men det skulle exempelvis kunna vara broar för gående och cyklister, som byggs på båtarnas villkor och som är enkla att öppna.
– Göteborg är på många sätt väldigt mycket byggt för bilar. Stadsbilden kommer att förändras med självkörande bilar som hämtar och lämnar av folk på olika ställen.

”Kan dröja till 500-årsjubileet…”

Hans Wallenstam:

– Jag önskar att bostadsfrågan åter prioriteras. Tempot sjunker när jubileumssatsningen är över. Det projektet var framgångsrikt. Hade man kunnat hålla det tempot, och se möjligheter, så skulle det vara fantastiskt. Bygg gärna mer i innerstaden, där är det ovanligt glest. Jag har ju själv flera gånger fört fram olika förslag för Heden, där idrotten ska vara kvar men där markparkering för bilar är onödigt.

– En ny eventarena behövs, som Scandinavium och kanske ett nytt Ullevi. Det skulle vara en dröm. Det viktiga är inte var, utan att det blir av. Tyvärr går det mesta långsamt, men ibland ser man positiva intensioner som jubileumssatsningen på bostäder, men sen faller det tillbaka. Man gör punktinsatser, men då står allt annat stilla.

– Jag tycker generellt att Göteborg är fantastiskt, och det är viktigt att det fantastiska näringslivet mår bra. Det måste vi stötta och ge bra förutsättningar för. Kanske bör Göteborg ta intryck av hur man arbetar i Mölndal.

– Alla satsningar på infrastruktur är bra. Att underlätta transporter är en bra investering.

– Om man ska vara allvarlig så krävs det en annan syn på kanaltrafiken om Hisingen ska integreras med Göteborg. Men då måste man bestämma sig för lågbroar. Då kan stan växa ihop. Men det kanske är något för 500-årsjubileet.

”Boosta sig med mer positivitet”

Ola Serneke:

– Framför allt vill jag att Göteborg ska ”boosta” sig med mer positivitet. Alla politiker, kommunala tjänstemän, bolag, allmänhet – ja egentligen alla – behöver en rejäl dos av framåtanda och positivism.

– Jag hoppas att man bygger ihop staden med förorterna genom noder av attraktiva platser med hållbar och snabb kollektivtrafik.

– Göteborg ska återta sin plats som evenemangsstad genom att skapa ”magneter” som folk vallfärdar till.

– Satsa helhjärtat på hållbar kollektivtrafik med sol och vätgas! Bygg fyra riktiga stora bränslecellsanläggningar som kan förse kollektivtrafiken med vätgas kopplade till fyra stora solcellsanläggningar. Här ska man även kunna parkera bilar för att lätt kunna ta sig in till centrum, och under tiden ladda med energi från solcellsanläggningarna.

– Väck upp linbanan igen – hade stärkt varumärket Göteborg och besökare hade åkt från staden med glada och positiva tankar.

– Innerstaden kan förtätas och lucktomter bebyggts med ”mellanhöga” hus. Förtätningen har gjort att centrum bebos av så mycket folk så att alla restauranger, butiker, barer, kaféer blomstrar och turister vill dit för att se folk, shoppa och se på stadsutvecklingsprojekt.

– En tunnel mellan centralen och Hisingen hoppas jag blir verklighet.

”Vi måste ha bra mötesplatser”

Cecilia Fasth:

– Proppen har gått ur och nu har det börjat hända mycket när det gäller byggnation. Min stora dröm är att vi ska komma närmare havet och vattnat. Vi gillar det området där vi själva har kontoret och de planer som finns för att utveckla området vid Masthuggskajen. Vi har även fått flera accesser över vattnet de senaste åren, men det är även viktigt att behålla ytorna vid vattnet och utveckla dessa.

– Ett kännetecknen för Göteborg har varit att det är en stor eventstad. Det är viktigt att vi återtar den positionen. Vi måste ha bra mötesplatser och arenor liksom den service och de kringtjänster som kopplas till det. På min personliga önskelista finns en stor och modern handbollsarena.

– Nu byggs det väldigt mycket högt i Göteborg. Men deg är inte självklart att det alltid är det högsta som är fräckast. Personligen gillar jag till exempel det nya operahuset i Oslo och Gurkan i London. De ger en wow-känsla.

– Hållbarhetsfrågan kommer att högre upp på agendan. Bra och bättre kommunikationer är viktigt. Jag skulle gärna se en snabb förbindelse söderut, mot Köpenhamn.

– Det även väldigt viktigt att vi lyckas skapa en trevlig och trygg stad.

”Tak på Ullevi och en boardwalk från Marieholm ut till Långedrag”

Hans Eliasson: 

– Jag önskar att Göteborg tar tillbaka sin position som evenemangsstad. Det kan handla om att bygga tak på Nya Ullevi (58-arenan. reds. anm), jag gillar ombyggnationer framför nybyggnation, det ligger i mitt DNA. Dessutom behövs det en ny skridskoarena. Jag önskar även att konstvärden blir mer synlig via nya initiativ.

– När det gäller infrastruktur så har vi fått det ganska bra med broar och tunnlar. Jag hoppas även att Västlänken blir klar så fort som möjligt, även om jag ogillar projektet. Jag tror även att tiden kommer att kräva snabbjärnväg till Stockholm, Malmö/Köpenhamn och Oslo, men att man måste öppna för annan typ av finansiering.

– Jag skulle även önska att man hade en boardwalk från Marieholm ut till Långedrag, med restauranger, butiker mötesplatser längs älven på den södra sidan, men det är för sent för att möjliggöra det nu.

– På fastighetssidan hoppas jag även att alla skyskrapor fylls utan att allt för mycket i övrigt tomställs. Den yngre generationen gillar de flashiga höghusen men för min generation är de lite främmande. På det stora hela är jag väldigt mycket optimist när det gäller Göteborg – det är en väldigt stark andrastad.

”Kanske tunnelbana?”

Mikael Granath:

–  Jag hoppas att Göteborg har vuxit med ett par hundra tusen invånare om ett kvarts sekel, att näringslivet är starkt och sedan länge är ledande inom området elektrifiering.

–  Staden bör enligt mig förtätas med gott om bostäder i de centrala delarna, bland annat på Heden, men även på Hisingssidan.

– Jag hoppas på en fortsatt satsning inom allmänna kommunikationer, kanske med en tunnelbana.

– I anslutning till ett väl utvecklat Liseberg finns i framtiden flera flexibla arenor, enligt min förhoppning.

– Jag hoppas att vi då har en väl fungerande bostadsplaneringsprocess och att inte finns några utsatta bostadsområden.

”En högre klass på arkitekturen i Göteborg”

Lennart Persson:

– Det som är angeläget är en förbifart från Kungälv/Angered som mynnar ut i Mölndal/Kungsbacka, och som går via Landvetter. Då får vi bort delar av trafiken som idag finns på dagens E6:a.

– Jag skulle även gärna se fler lågbroar över Göta älv, så att man nästan bygger ihop gatunäten på norra och södra sidan. Och med fasta tider för broöppningar, ungefär som i S:t Petersburg.

– Jag hoppas att snabbjärnväg från Göteborg till Borås, via Landvetter, blir av.

– En spårvagnsförbindelse direkt från Skeppsbron till Nordstan, som sedan kan gå över till andra.

– En högre klass på arkitekturen i Göteborg. Den är inte så mycket att hurra för i jämförelse med exempelvis Oslo och Köpenhamn. Det skulle behövas ett arkitekturråd för att styra upp den biten. I  Köpenhamn har man utvecklat flera fantastiskt fina områden att bo i. Det har även i Tyskland byggts nya byggnader på ett gammalt sätt, som är intressant.
– Man skulle ha måttlig höjd, 20 våningar, på höghusen. Nu sticker det upp lite överallt.

”Den mångkulturella staden är en kraft”

Henrik Saxborn:

– Göteborg har en nästan galen utvecklingspotential, med sitt fantastiska läge mitt i Skandinavien, med fötterna i havet och med sitt dynamiska näringsliv där etablerade storheter går hand i hand med innovation och nyskapande. Jag är mycket optimistisk för stadens möjligheter.

– Nu har vi äntligen börjat bygga framtidens stad med volym, och jag ser fram emot när vi öppnar vattenspegeln för göteborgarna genom att låta stadskärnan växa över älven till Hisingen som en självklar del av centrala stan.

– Steg för steg lyfts de dolda kvaliteterna fram, och de är många. Jag ser fram mot när vi kan promenera på hela den södra älvstranden, när vi fått bort de stora färjorna och annat som lagt hinder i vägen.

– Givetvis vill jag också lyfta fram Gateway Säve, där vi närmast explosionsartat förvandlar den gamla flygplatsen till ett nav för modern fossilfri mobilitet, medicinrelaterad innovation och hållbar logistik – samtidigt som flygverksamheten finns kvar för både samhällsviktiga transporter och som testbädd för nya sätt att flyga utan att förstöra miljön.

– Sammanfattningsvis tycker jag att Potential är grejen, Göteborgs alla möjligheter att bli en verklig förebild inom så många viktiga områden.

– När jag har utländska besök brukar jag ofta berätta att Göteborgs allra första möten i stadsfullmäktige faktiskt var flerspråkiga. Stan byggdes ju av skottar, holländare och driftiga krafter från många olika länder. Redan 1664 utsåg konungen 12 rådmän, fyra svenskar, tre tyskar, tre nederländare och två skottar. Jag menar att inkluderande är en absolut förutsättning för att det ska bli bra. Den mångkulturella staden är en kraft, vilket inte minst Malmö bevisat med sin unga befolkning.

Lennart Sten:

– Ur den gamla industristaden måste det växa fram en större stad, en stor stad. På många sätt är man kvar i den gamla kostymen. Då krävs en ny kultur och ett snabbare och modigare beslutsfattande.

– Infrastrukturen för både person- och godstransporter måste bli bättre.

– Man behöver tillföra en ohygglig mängd bostäder och stora delar av stan måste få växa på höjden. Bebyggelsen idag är på de flesta håll låg, som i en typisk industristad. Staden skulle kunna få en spektakulär modern Skyline om man bygger högt på Älvstränderna. Speciellt innerstan behöver förtätas, men man ska göra det utan att förstöra den unika miljön runt Avenyn.

– Göteborg har ett jätteproblem med säkerhetsfrågorna och det är man visserligen inte ensam om. Men trygghetsfrågan måste lösas, bland annat genom att bygga nya bostäder. Jag tror att bostadssegregationen är roten till mycket av trygghetsfrågorna och den måste brytas.