I år är tonerna inför årets Almedalsvecka något muntrare än förra året. Och att medverka är allt viktigare, enligt personer inom fastighetsbranschen. ”Det pågår en viktig samhällsdebatt där.”
(Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Fastighetsvärlden nr 4/2024.)
För Stockholms stad är det just det, viktigt, att vara på Almedalsveckan, inte minst för att vara en del av stadsutvecklingsfrågorna. Enligt byggeneral Oscar Lavelid är det många samtal som sker inom det segmentet och de frågorna har blivit allt mer centrala, menar han.
– Det är förstås viktigt som huvudstad att vara där – det byggs mycket i Stockholm och mer ska byggas framöver. Just i de här skakiga tiderna som varit, även om det nu kanske är lite mer stabila förutsättningar, är det ännu viktigare att hjälpas åt för att vi ska kunna ta oss ur det här, och då behövs samtal och dialoger, säger han.
Fokus i år för Stockholms stad är hur man kan använda stadsutveckling för att möta samhällsutmaningar och klimatfrågor. Stockholms stad investerar årligen miljardbelopp i bostäder, anläggningar och infrastruktur, vilket innebär att upphandlingar och uppdragen har stor inverkan på klimatet.
Behöver föra diskussion om vi kan skapa bättre förutsättningar för marknaden.
– Vi kommer också att prata om social hållbarhet och hur vi kan stadsutveckla för att bidra till minskad segregation och ojämställdhet. Det är helt centralt för oss.
– En annan viktig fråga är att vi har tagit fram ett förslag till riktlinjer för markanvisning på uppdrag av politiken. Vi behöver föra en diskussion om hur kan vi skapa bättre förutsättningar för marknaden.
Du har varit på Almedalen tio-elva gånger – hur har veckan förändrats?
– Jag kan se en trend i att det är färre publika evenemang i dag och fler rundabordssamtal och enskilda möten. Jag tror på fler öppna sammanhang, vilket ju är poängen med Almedalen. Jag tror att det kommer att bli ännu mer centralt att vara där i framtiden, men det finns en risk att det blir för kommersialiserat.
Förra året hade Almedalsveckan över 2.100 evenemang och i år tror verksamhetsledare Mia Stuhre att det landar på cirka 1.900. Något färre än förra året, men så är programmet också en dag kortare i år. Antal besökare i år blir nog liknande som för 2023 – cirka 30.000 unika besökare, ett tapp från 2022 års cirka 35.000 besökare.
Men Mia Stuhre vill inte säga att det går sämre för veckan.
– Nej säger jag, med emfas. Vi har ett lika stort intresse från organisationer som tidigare, men jag tror att pandemin och ekonomin har förändrat sättet man åker på i dag. Man skickar inte längre hela ledningsgrupper eller arbetsgrupper och inte heller stannar man lika många dagar.
Nu funderar man på hur man ska få tillbaka både privata besökare och kommun- och regionpolitiker till Almedalen.
– Ett sätt kan vara att ordna dagstrippar från Stockholm, där en buss avgår från city till första färjan och så åker man tillbaka med den sista färjan, med ett paketpris. Det kan göra att det är lättare att ta sig dit och man behöver bara ta semester en dag.
Det pågår en viktig samhällsdebatt där.
För Magnus Andersson, vd för Besqab, är det femte eller sjätte gången han är på Almedalsveckan. Och han anser att det är ett viktigt forum för Besqab.
– Jag tycker att Almedalen är det viktigaste branscheventet vi har. Det är ett forum för politiker, branschkollegor och tjänstemän, och det pågår en viktig samhällsdebatt där, inte bara inom fastighet och bygg utan även inom samhällsbyggnadsfrågor och integration.
Vad förväntar du dig att komma hem med?
– I Almedalen gör man inte affärer som på Mipim. Man är i Almedalen för att knyta kontakter, utöka sitt nätverk, få inspiration och nya infallsvinklar. Det är ett perfekt avslut innan semestrar tar vid. Jag åkte faktiskt inte till Mipim i år – jag har börjat nedprioritera resan dit. Almedalen är mer relevant för Besqab och håller hög klass, säger han.
Han saknar dock kommunpolitikerna under Almedalsveckan, som han anser har blivit färre än under tidigare år.
Mia Stuhre, märker ni som arrangerar Almedalsveckan ett tapp bland kommunpolitiker?
– Våra lokala politiker här på Gotland har till uppgift att jobba för att deras partipolitiker från kommuner och regioner ska komma hit. Vi ser att det inte är lika många kommunpolitiker som åker och att de nu behöver en inbjudan till en panel eller ett samtal för att åka. Vi har sträckt ut handen till SKR för att jobba tillsammans för att få tillbaka kommun- och regionpolitikerna. Vi har inte fått besked ännu, men inte heller ett nej, säger Mia Stuhre, verksamhetsledare Almedalsveckan.
Hon fortsätter:
– Det kan vara så att man inte riktigt har kommit tillbaka efter pandemin, men det är också en svår ekonomisk situation – kommuner och regioner kämpar. Jag har full respekt för att man inte har ekonomin för att åka hit, men jag tror och hoppas att det vänder.
Atrium Ljungberg är en återkommande aktör under Almedalsveckan. Fokus i år är hållbar stadsutveckling, inte helt oväntat med tanke på att bolaget förra året lanserade Stockholm Wood City, världens största träbaserade stadsutvecklingsprojekt.
Under veckan förväntar sig Annica Ånäs, vd för Atrium Ljungberg, goda samtal, inspiration och erfarenhetsutbyte. Det är ett utmärkt sätt att träffa kunder, samarbetspartner och de kommuner där Atrium Ljungberg verkar för att samtala om viktiga gemensamma frågor, menar hon. Och hon tror på en ljusare vecka i år.
– Jag tror att Almedalen kommer att präglas av en positiv framtidsanda i år. Lågkonjunktur och inflation har vi snart bakom oss. Räntesänkningarnas tid är här och företagande kommer snart bli lättare med en högre efterfrågan framåt, säger Annica Ånäs.
Helsingborg brukar vara på plats, och i år storsatsar staden med ett brett program.
– Grunden till att vi är med på Almedalen är att städernas röst behövs. För att vi ska lyckas lösa samhällsutmaningarna i Sverige i dag behöver vi arbeta tillsammans, över gränser och funktioner. Vi är och vill vara en aktör på den arenan, säger Carina Leffler, stadsdirektör Helsingborgs stad.
Hon fortsätter:
– Vi står inför stora utmaningar i den offentliga sektorn, de största i modern tid, med kraftigt ökande antal aädre, oro i omvärlden, kriminalitet och socialt utanförskap. Vi måste förändra vårt sätt att arbeta och det radikalt.
Helsingborg har tre stora transformationer framför sig, berättar hon. Den gröna, den sociala och den teknologiska.
– Vi tar med oss ett antal utmaningar inom våra transformationer och vet att vi behöver arbeta tillsammans med andra för att lösa dem. Där kommer Almedalen in. Vi vill lyfta de här frågorna och söka ytterligare samarbetspartners i det arbete som pågår.
Tror det leder till att Almedalen blir lite mindre av en cirkus.
Förra året var det många mörka moln vid horisonten – tror du på en ljusning i år?
– Förra året var speciellt. Det var första gången efter mordet på Ing-Marie Wieslgren och det fanns en tydlig medvetenhet om hur utsatt demokratin är. Det fanns ett allvar. Men ur allvaret föds också en ökad medvetenhet om att vi behöver ta samhällsutmaningarna på allvar. Jag tror att det leder till att Almedalen blir lite mindre av en cirkus och mer kommer att handla om att göra skillnad på riktigt. Och då måste vi samverka, hitta lösningar och nya sätt att jobba på. Ljuset finns där, även om bakgrunden fortfarande är allvarlig.
Missa inte Fastighetsvärldens program under Almedalen där fokus är samhällsfastigheter. Programmet hittar du här.