Fojab mot ständigt högre verkshöjder

Med rötterna i den skånska myllan präglas arkitektfirman Fojab alltjämt av det samhällsengagemang som präglade det tidiga 1970-talet då verksamheten startade. Detta trots att bolaget de senaste 25 åren gått från 21 till 165 medarbetare och från att vara en företrädesvis lokal aktör till att vara rikstäckande med ambitioner som även sträcker sig utanför Sveriges gränser.

Annons

Fojab startade som ett litet, kollektivt kontor av de två grundarna, Keith Foster och Mats Jacobson i Lund 1971. Verksamheten präglades av ett starkt samhällsengagemang i 1970-talets anda, man bodde och sov i stort sett på kontoret de första åren och principen var lika lön till alla. På 1980-talet såldes verksamheten till Byggnadsstyrelsens Konsultverksamhet. I början av 1990-talet köptes verksamheten loss av fyra delägare. Därefter har Fojab fortsatt som ett ägarlett arkitektkontor.

– När jag började 1998 var vi 3 i Malmö och 18 i Lund. Idag är vi 165 medarbetare i Malmö, Helsingborg, Stockholm och Göteborg. Cirka 20 procent av medarbetarna är delägare. Verksamheten vilar på att den ska vara ägarledd och tillväxten ska vara organisk med arkitekturen i fokus. Samhällsengagemanget och engagemanget i projekten och kunderna som präglade Fojab vid grundandet för drygt 50 år sedan genomsyrar verksamheten än i dag, berättar Fojabs vd Daniel Nord.

Vem är Daniel Nord?

– Jag är från Skåne ursprungligen men utbildad arkitekt på Chalmers i Göteborg. Jag hade redan tidigt ögonen på Fojab, tjatade in mig som praktikant och anställdes sedan 1998. Under åren har jag varit verksam i princip i alla roller en arkitekt kan ha:  medverkande, handläggande, uppdragsansvarig, gruppchef och vice vd. Det är vanligt inom ägarledda organisationer att man tillsätter personer i ansvarsroller som man känner ett långsiktigt förtroende för. Jag utsågs till vd 2010, 39 år gammal. Jag var då verksam i flera projekt som jag var tvungen att släppa till andra.

Ert främsta projekt genom alla tider?

– Max IV-laboratoriet. Det har en unik bakgrundshistoria och det är även ett unikt projekt. Max IV har betytt och kommer att betyda otroligt mycket för Lund. Det vann också pris på fastighetsmässan Mipim i Cannes.

– Jag vill även gärna uppmärksamma Rådhus Skåne som var ett tidigt transformationsprojekt i en känslig äldre stadsmiljö direkt vid Stora Torg i Kristianstad.

Ett projekt som inte blev som ni tänkt?

– I princip alla projekt där vi varit involverade i början men inte har fått vara med hela vägen. Då blir det nästan aldrig som det var tänkt. Det bästa är om man kan hitta en väg från beställaren och entreprenören där arkitekten kan vara med hela vägen.

Hur ser man på ett projekt att det är ni som står bakom det?

– Det går inte att se på enskilda designelement vad som är ett Fojab-projekt. Däremot går vi in i varje projekt med de tre ledorden: Platsen, människan och formen. Det innebär att utformningen ska ske utifrån den plats där projektet är beläget och utifrån de människor som ska bo och verka i våra miljöer. Vi är också oerhört intresserade av gestaltning och form, det är grunden i vår verksamhet och ambitionen är att varje nytt projekt ska bli bättre än de tidigare. Det fungerar också väldigt bra utifrån hållbarhetsperspektivet. Om ett projekt inte är älskat så är det inte hållbart.

Vilket är ert vanligaste uppdrag? 

– Vi har som överlevnads- och affärsstrategi att inte bli för tunga inom något segment. Vi låter därför inget ben bli större än max 30 procent av vår verksamhet. Under bostadsboomen var vi uppe och nosade på taket, men den övergripande strategin är att ha en stor spridning. Vi gör alla typer av projekt utom privata bostäder. Vi vill kunna leverera till alla men framför allt vill vi kunna göra projekt med engagerade kunder som vi kan ha ett bra samarbete med. Det har inget med storleken på projektet att göra.

Vilka typer av uppdrag tar ni inte?

– Vi skulle inte göra projekt för stater eller regimer som inte stärker varumärket. Men det är sällan frågan kommer upp, kanske en gång vart tionde år. Vi har jobbat mycket med varumärket och interna värderingar. Om det visar sig att ett projekt blir alltför icke hållbart kan det också hända att vi väljer bort det. Men det är sällan som den frågan är aktuell.

Har kunden alltid rätt?

– Vi älskar våra beställare som vi har förmåga att ha en bra relation till över lång tid. Vi vill skapa förtroende, lyssna och vara intresserade av kundens problem. Men vi hade inte varit bra rådgivare om vi bara sagt ja till allt, utan i vår kundrelation vill vi också utmana. Vi har också upptäckt över tid att kunden inte heller vill omge sig med endast ja-sägare, utan de vill bli utmanade.

Kundrelation: Har man husarkitekt – eller börjar man på nytt varje gång?

– Vi tror på långvariga relationer. Skåne är inte heller så stort så vi känner de flesta av våra uppdragsgivare och de känner oss. Även i Stockholm har vi byggt upp nära relationer med våra kunder. Men samtidigt måste vi förtjäna varje uppdrag och projekt och ibland får man räkna med att förlora en kund eller ett uppdrag för att en konkurrents vision verkar mer intressant eller spännande.

Hur ser ni på arkitekttävlingen som väg till uppdrag?

– Vi och branschen som helhet gillar arkitekttävlingar. Vi utvecklas genom konkurrensen. En tävling är också bra sätt att svetsa samman många människor kring en vision och förankra den i offentligheten. Baksidan är att själva tävlingen och anbudsförfarandet, speciellt om det är en öppen tävling, tar otroligt många konsulttimmar i anspråk hos alla inblandade. Domkyrkotornen i Lund hade totalt 300 arkitektförslag.

Hur har ni  utvecklats de senaste tio åren?

– Verksamheten har präglats av en strävan att kontinuerligt göra projekten lite bättre. Det handlar om att höja kvalitén, ambitionen och leveransen. Även varumärkesmässigt har vi gjort ett rejält lyft. Vi syns mycket mer i dag. Vi har gått från att vara en lokal aktör till att vara en nationell spelare och nu även internationell. I september förra året vann vi en tävling om ett stadsbyggnadsprojekt i Reykjavik på Island. Det har också blivit ett ökat fokus på samarbeten. Det har även sjösatts forskningsnära samarbeten.

Hur vill ni utvecklas de kommande tio åren?

– Vi avser att fortsätta växa organiskt de kommande tio åren. Utvecklingen kommer att handla mycket om nya tjänster och nya typer av analyser som ny lagstiftning, taxonomi och grön finansiering gör att våra kunder i högre utsträckning kommer att efterfråga. Vi kommer att se nya typer av projekt, framför allt på transformationssidan. Cirkularitet och återanvändning kommer att få en allt större roll i projekten.  Men vårt nuvarande fokus på gestaltning, form och verkshöjd kommer att bestå och vara fortsatt relevant. Digitaliseringen kommer att kunna hjälpa oss, speciellt i arbetsmoment som tidigare varit relativt tidsödande och belastande. Men samtidigt kommer processerna att förbli lika svåra som i dag. Speciellt i ett klimat där arkitektur och samhällsförändring också i högre utsträckning blir politik och föremål för polarisering.

Hur utvecklar sig lönsamheten generellt i branschen?

– Branschen har det skittufft nu. Många arkitektkontor mår dåligt. Vi mår förhållandevis bra tack vare vår riskspridning segmentsmässigt och geografiskt.
Arkitektbranschen har generellt sett en stor förbättringspotential i sitt affärstänkande. Mycket av branschens verksamhet bygger på att man säljer timmar. Det måste vi utveckla. Det försöker vi inom Fojab, man branschen som helhet kan göra mycket för att hitta andra ersättningsmodeller. Men det krävs mod, vilja och riskvillighet. Inte bara från arkitekten utan också från beställarsidan.

Är arkitekterna för många i dag?

– Nej. Branschen är volatil och cyklisk. När jag pratar med studenter på arkitektutbildningarna brukar jag säga till dem att tänka bortom en anställning på ett privat arkitektkontor och rita projekt. Det finns andra roller, inte minst på beställarsidan inom kommunikation, lagstiftning och organisation där arkitektens kompetens behövs. En faktor bakom Danmarks framgångar som arkitektland är det finns förhållandevis många arkitekter anställda på beställarsidan. Man behöver inte avhålla sig från en arkitektutbildning, men man behöver bredda sitt perspektiv.

Hur utvecklar sig konkurrensen från utlandet?

– Den tidigare danska dominansen i arkitekttävlingar, framför allt i Malmö, tycker jag har brutits och spridningen är betydligt större i dag. Men de danska influenserna har också bidragit med nya uttryck som utvecklat den svenska arkitekturen bort från det invanda, utmanat politikerna, och hjälpt till att generellt höja kvalitén på arkitekturen i de svenska projekten.

Hur ser ni på förhållandet form/funktion?

– Det är en helhetsprocess som utgår från idén kring projektet. Ibland kan det vara omgivningen och platsen som ger inspirationen. Men det är väldigt sällan man ritar något utan en bakomliggande idé eller ett program att förhålla sig till.

Hur ser ni på förhållandet kvalitet/kostnad/hållbarhet?

– Vi har tagit fram formeln ART som är användning gånger tid genom resurs. Ju längre och mer ett projekt används desto mer resurser kan man tillåta sig att använda. Är ett projekt inte älskat så är det inte hållbart. Optimerar man kostnaden för mycket är inte heller säkert att projektet får stå så länge, vilket gör att det initialt billiga kan visa sig bli dyrt.

Vad gör ni idag som ni inte kommer att göra om tio år?

– Bara för att det kommer något nytt så försvinner inte det gamla automatiskt. Vi ritar fortfarande handskisser och bygger modeller. Jag hoppas att timdebiteringen minskar till förmån för andra alternativ. Jag hoppas också att hållbarhet inte bara kommer att vara en add on eller greenwash utan på riktigt Det handlar mycket om finansiering där banker, EU-lagstiftning och svensk lagstiftning drar mot ett ökat fokus på hållbarhet.  Sättet att arbeta kommer att förändras och AI och digitalisering kommer bli en del av vardagen men det kommer att vara en stegvis och ganska långsam process, ingen revolution.

Tre aktuella projekt?

Trikåfabriken. Det är en äldre textilfabriksbyggnad från 1900-talets början. Där har Fojab jobbat nära kunden Stena Fastigheter med att transformera kvarteret genom att ändra, förbättra, bygga om och till en fabriksbyggnad som numera ligger centralt i Malmö, till kontor. En byggnad som är hightech samtidigt som den har fått behålla de gamla kvalitéerna utseendemässigt.

Göta hovrätt. Ett projekt där Fojabs kompetens och kunnande som arkitektkontor, enligt Daniel Nord, kommer till sin fulla rätt. Han menar också att projektet är komplext genom att det är en hovrätt med de säkerhetskrav, flöden och logistikkrav det medför. Samtidigt som tonaliteten ska vara rätt och signalera att det är en allvarsbyggnad och demokratisk institution som också ligger centralt i Jönköping och måste fungera i samklang med staden.

Gränden. Det är ett bostadsprojekt i Lund som Fojab ritat för allmännyttiga LKF. Fojabs ambition med projektet är att det ska svara på många av de frågor och utmaningar som många bostadsbolag står inför när det gäller förtätning av befintliga bostadskvarter. Både när det gäller att hitta ytor för att kunna göra förtätningen och när det gäller att höja kvalitén på den befintliga byggnationen. I detta fall ett miljonprogram. Gränden har även prisats av Sveriges Allmännytta.

 

Annons

Fler Nyheter från förstasidan

Intervju med nya NK-chefen

Han ska vända utvecklingen för lyxbutikerna.

Sålde premiärköpet 2021 – nu kan det bli bostäder

Kontor vid Östermalm kan bli bostäder samtidigt som nya våningsplan tillkommer.

Domen: Endast ett av 19 områden får sänkt vakans

Andelen tomställt i Stockholms CBD ökat med 50 procent på ett år. Ett område sticker ut och har sänkt vakansen – och bedöms få ännu lägre siffror framöver.

Corem säljer åtta till Emilshus för 520 mkr

Börsbolagen gör stor affär i enskild kommun. FV berättar om fastigheterna.

JLL: Vändningen i Sverige överträffar övriga Europa

Thomas Persson: ”Fastighetscykeln har vänt. Investerarbasen har breddats och gapet i prisförväntningar är nu lättare att överbrygga.”

Bilder: Så återställs Stureplan

”Det här är ett av de mest intressanta projekt som jag har haft förmånen att delta i.”

Stänger sista butiken efter 110 år

Nu finns endast försäljning online kvar.

Så har bolagen skruvat på utdelningen

Uppdaterad lista över bolagen som rapporterat.

Missvisande från Mäklarstatistik – priserna stiger

Faktiska siffror visar en annan verklighet.

Skogestig om Hötorgsskrapan: ”Vi kanske var lite fega”

Redo för både köp och försäljningar framöver Convendums och WeWorks bakslag Mer resurser till uthyrning  Kritiken mot massmedia om Kista.

Bildextra: Så är nya Five Guys – expansionsplan

Hamburgerkedjan Five Guys har öppnat sin första enhet i Sverige, vid Sergels torg och i Wallenstams nyinköpta Femte Hötorgsskrapan. – ...

Ger upp – grönt ljus för storprojekt om 100.000 kvm

Jubel hos NCC och Fabege. Läs om planerna.

Sydkoreanskt bolag säljer för 450 mkr

45.000 kvm – med udda upplägg kring hyran. Femte ägaren på tio år.

Tillbaka till förstasidan