Centralbankerna ska ur sina stödköp av obligationer och andra värdepapper. Det kommer obönhörligen trycka upp räntorna på den finansieringskälla som svenska fastighetsbolag så framgångsrikt utnyttjat de senaste åren.
Se programmet direkt:
Eller se programmet ”Finansiering med obligationer – styrkor och risker” på Realplay.
Styrkor och risker med obligationer som finansiering diskuteras av Louis Landeman, Danske Bank och Michael Johansson, Arctic Securities i det senaste programmet från Realplay.
Under de senaste fyra fem åren har obligationer blivit ett allt vanligare sätt att finansiera fastigheter i Sverige.
Faktum är just fastighetssektorns andel av företagsobligationer ligger på en betydligt högre andel än i andra europeiska länder. Och i de större fastighetsbolagen utgör obligationerna i snitt uppemot en tredjedel av upplåningen.
En del svenska fastighetsbolag har det senaste året blivit aktiva på Eurobondmarknaden. Det har drivits på av flera faktorer. Dels är många nu verksamma på flera utlandsmarknaden, dels har storleken på finansieringsvolymerna vuxit så att de beövt sprida upplåningen på fler och större marknader.
På europamarknaden har dessutom inte lån till fastighetsbolag utgjort så stor andel av obligationsmarknaden som sektorns andel på den svenska obligationsmarknaden. De svenska bolagen har då utgjort en attraktiv möjlighet för obligationsplacerare.
Louis Landeman från Danske Bank ser framför sig att obligationsmarknadens tillväxt nu kommer att mattas av något, han tror att villkoren på marginalen kommer att bli lite mindre attraktiva. Något som talar för det är att centralbankerna de kommande åren kommer försöka dra ned på de innehav man lagt under sig via stödköp av olika värdepapper.
– Är det rimligt av Riksbanken att fortsätta att stödköpa, frågar han sig retoriskt i avsnittet av Realplay.
Michael Johansson från Arctic tycker att ratinginstitutens modeller skjuter in sig för mycket bolagens balansräkningar och inte granskar kassaflödets utveckling i tillräcklig omfattning.