Efterlysningen: Det behövs 400 LSS-boenden om året
Hälften av Sveriges kommuner har för få LSS-boenden. Samtidigt ökar kraven på modernisering och tillgänglighet av boendeformen. Dessutom blir personer med särskilda boendebehov allt äldre.
Fakta//LSS-bostäder
• Personer med omfattande och varaktiga funktionshinder, exempelvis downs syndrom, autism, hjärnskada eller trafikoffer, har enligt svensk lag rätt till boende med särskild service.
• Det kan handla om grupp-, serviceboenden eller en särskilt anpassad bostad anvisad av kommunen.
• Att bo i ett LSS-boende är frivilligt.
• LSS-boende får inte vara en institution utan ska fungera som den enskildes privata bostad.
• Gruppbostäder är den typ av LSS-bostäder som flest kommuner uppges sakna.
Texten har ursprungligen publicerats i Fastighetsvärldens magasin Samhällsfastigheter (5/2021)
Landets kommuner har enligt lag tre månader på sig att finna en LSS-bostad till den som har särskilda behov.
Men enligt Robin Berkhuizen, vd på Emrahus som har utvecklat 17 LSS-boenden i Sverige samt har sex under byggproduktion och ytterligare fem under bygglovsprocess, betalar många kommuner årligen mångmiljonbelopp till förvaltningsdomstolen för att man inte kan tillgodose behoven.
– 50 procent av landets kommuner lider brist på LSS-boenden enligt en undersökning som Boverket gjorde 2020.
Bara i Göteborg behövs det, enligt stadens rapport från i fjol, byggas 400 lägenheter i gruppbostad respektive servicebostad fram till 2024. När behovet är i balans är bedömningen att det bör tillkomma cirka 60 lägenheter per år.
Enligt Robin Berkhuizens beräkningar behöver det utvecklas hundratals LSS-bostäder om året i hela landet för att möta kommande behov, utöver dagens underskott.
– Vår bedömning, när vi tittar på upphandlingar, är att det årligen byggs cirka 100 gruppbostäder i kommunal regi och 100 privat. Tittar man vidare på befolkningsutvecklingen är två procent av alla som föds i landet, cirka 115 000 personer per år, inom spektrumet. Även om inte alla behöver LSS-boende. Om man då leker med tanken skulle det behövas runt 400 gruppbostäder om året. Dessutom blir personer inom LSS, glädjande nog, äldre i dag än tidigare. Medellivslängden ligger runt 75 år, säger han.
LSS-bostäderna har under många år sett likadana ut. Det vill säga mindre bostäder med personal- och gemensamhetsutrymmen, oftast i gruppbostadsform. Men även här förändras behoven.
– I dag ökar efterfrågan på mer hemlika och målgruppsanpassade boenden med genomtänkta lösningar som möjliggör självständighet. Det handlar om smarta lösningar som stödjer den boende i sin vardag, berättar Maria Frid, vd på Hoivatilat, som startade i Finland 2008 med en tydlig idé om att utveckla samhällsfastigheter.
Bolaget är sedan 2020 en del av det börsnoterade belgiska fastighetsbolaget Aedifica som i fjol omsatte 118 miljoner euro.
– Nu finns en större medvetenhet kring långsiktigheten när man planerar bostäderna. Vi är mer medvetna om att behoven för de boende ändras över tid. De bor långsiktigt och bostäderna måste vara planerade därefter, säger hon.
Hoivatilat äger cirka 40 LSS-boenden i Finland och har, sedan klivet in på den svenska marknaden 2018, två färdigställda boenden i landet och ytterligare ett klart i sommar. Bolaget äger långsiktigt.
Robin Berkhuizen på Emrahus ser också en större efterfrågan på ökad tillgänglighet, även en kognitiv sådan.
– Det innebär rätt sorts belysning, då lysrör kan uppfattas som flimmer, ljudanpassning, att det inte finns trånga utrymmen, mönstrade tapeter och bänkskivor. Alla utstickande intryck skalas bort.
Ofta krävs en helhetssyn från utvecklarens sida eftersom man sällan vet vem som ska bo i lägenheten innan färdigställandet.
Enligt Robin Berkhuizen finns det flera exempel på kommunala gruppbostäder som under senare tid blivit utdömda av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Hade de varit i privat regi hade de fått stänga. Förhoppningen är att man ska bygga bort sådana brister i framtiden.
Ofta är LSS-boendena utspridda över stora områden. För en kvalitetssäkrad- och kostnadseffektiv förvaltning är det en fördel att investera i modern teknik, menar Maria Frid.
– Vi använder moderna hjälpmedel som fjärrstyrning av de tekniska systemen i boendena, det gäller att man har med sig tekniken redan i början av projekten. Värdet att installera detta överstiger kostnaderna, och på sikt kommer prislappen för tekniken att gå ner.
Att vara en bostadsutvecklare som erbjuder LSS, eller samarbetar med en LSS-specialist, kan ge en viss hedge när man pitchar för en kommun, menar Robin Berkhuizen.
– Jag tror att kombinationen tas emot väl. Exempelvis Balder skulle kunna bygga vanliga bostäder med inslag av LSS där de äger och förvaltar själva. Då får kommunen ta del av hela bostadsutvecklarens kunskap.
