Boije: ”Det enda vi är säkra på är att det är osäkert”

Køb, Køb, Køb: Men hur ska det betalas? Robert Boije, chefsekonom SBAB, pratade om försvaret och hur Sverige ska finansiera ett utökat försvar. Att länderna i EU nu alla vill höja sina försvarsutgifter har förstås med Ryssland att göra, kriget i Ukraina och att Trump har sagt att USA inte kommer att hjälpa Nato-länder som inte satsar på sitt försvar. Och det är inte lite som Trump och USA vill att länderna ska satsa: 5 procent av BNP. Det land i Europa som satsar mest är Polen som ligger på 4,1 procent av BNP. Inte ens USA kommer upp till den satsningen.

– I år satsar Sverige, enligt regeringen, 2,2 procent av BNP. 2030 ska man nå 2.6 procent. Men för bara några dagar sedan fick Sverige en blocköverskridande överenskommelse om en historisk utbyggnad av försvaret, 3,5 procent av BNP och man säger att vi är beredda att öka anslaget till 5 procent om det bestäms under Nato-toppmötet som startar i dag, säger Robert Boije.

Om man ökar satsningarna med ytterligare 1,5 procent innebär det 176 miljarder kronor extra utöver det vi satsar i år. Och det är inte de enda utgifterna Sverige har i dag.

– Vi har kompetensförsörjningsproblem, en åldrande befolkning, en infrastrukturskuld för tåg och räls, klimatomställningar som exempelvis kräver att vi ska göra alla fastigheter energieffektiva, kriminalitet, integrationsproblem. Det är inte bara försvaret som pockar på intäkter.

Hur ska det gå till då?

– Att öka skatterna är en rimlig strategi om man permanent ska öka försvarsutgifterna, man kan också sänka utgifter. Det är en politiskt prioriteringsfråga, vilka utgifter vill man då sänka. Att låna upp pengar är rimligt om det handlar om stora investeringar, men inte om man lånar upp för löpande kostnader. Man kan förstås också hoppas på en högre ekonomiskt tillväxt.

Om man ökar fastighetsskatten, eller återgår till hur den var tidigare, skulle den i teorin kunna ge 30 miljarder kronor, om man slopar ränteavdraget kan det ge 50 miljarder kronor. Om man dessutom slopar ROT kan det ge 12 miljarder kronor. Robert Boije har dock svårt att se att helt skulle slopa ränteavdraget, och fastighetsskatt är ett ämne som irriterar, enligt honom.

– Det enda vi ekonomer kan vara säkra på är att det är väldigt osäkert, säger han.

Moderator Ellinor Perssons fråga: Om du var finansminister för en dag, vad skulle du göra då?

– Jag rekommenderar inte att vi lånar upp allt. Det skulle innebära att vi skickar en hög nota till framtida generationer. Om det gäller investeringar är det rimligt att låna, men ska vi bygga en hög bemanning då måste vi finansiera det med sänkta utgifter och höjda skatter.