Dra nytta av det befintliga hållbarhetsarbetet

Om fastighetssektorn ska bli mer hållbar måste vi utnyttja det som redan är byggt för att minska vår klimatpåverkan. Återanvändning av material i befintliga byggnader genom återbruk blir allt mer aktuellt för fastighetsbolag. I denna artikel presenterar vi möjligheterna med återbruk och hur fastighetsföretag kan översätta detta till hållbarhetsrapportering enligt ESRS, som är de standarder som gäller för Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd gjorde en undersökning om vilka standarder fastighetsföretag anser vara väsentliga för sitt hållbarhetsarbete, efter att en dubbel väsentlighetsanalys har genomförts. Mest väsentligt visade sig vara ESRS E1 ‘Klimatförändringar’ och E5 ‘Resursflöden & Cirkulär Ekonomi’. För att kunna ge praktiska och konkreta exempel har vi intervjuat Humlegården Fastigheter, som äger, förvaltar och utvecklar kontor i Stockholmsregionen, eftersom de har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete med cirkulära principer i fokus. Syftet med denna artikel är att visa hur fastighetsföretag kan dra nytta av det redan gjorda hållbarhetsarbetet och använda det i ESRS-linjerad rapportering.

Cirkulära principer vid om- och nybyggnation av kontorslokaler
Sabina Jonestrand, hållbarhetschef på Humlegården, berättade att utvecklingen började som ett forskningsprojekt och resulterade i en metodik som skapar vägledning kring hur man arbetar mer cirkulärt i om- och nybyggnationsprojekt samt hur man mäter effekt och resultat av insatserna. Arbetssättet kallas Humlegårdens cirkulära principer och består av två delar: Cirkulärt byggande och Återbruk. De cirkulära principerna består av ett antal obligatoriska steg som behöver genomföras och checkas av för att ett projekt ska kunna klassas som cirkulärt. Vilka steg som måste utföras skiljer sig beroende på om projektet exempelvis är en lokalanpassning, ett underhållsprojekt eller en nybyggnad.

Återbruksprocessen bygger på Humlegårdens återbrukshierarki där befintlig planlösning och material i första hand bevaras på plats och återbrukas i andra hand. Processen hjälper Humlegården att utnyttja befintligt material och resurser på ett effektivt sätt. Här ingår fem steg:

• Återbruksinventering: Vad har vi för befintligt material och vilket skick är det i?
• Handlingsplan: Hur ska befintligt material användas?
• Demontering: Varsam demontering realiserar återbruket i praktiken.
• Logistik/lagring/försäljning: Logistik, lagring och försäljning planeras i tidigt skede.
• Montering av återbruk: Rätt montering möjliggör framtida återbruk. 

Cirkulärt byggande hjälper Humlegården säkerställa att cirkulariteten blir en självklarhet redan från start. Här ingår sju steg:

• Planera för cirkularitet: Planera för hela byggnadens livscykel från början.
• Designa cirkulärt: Design för anpassning, demonterbarhet och lång livslängd.
• Cirkulära produktval: Cirkulära produkter med låg klimatpåverkan.
• Cirkulärt byggande: Bygg materialeffektivt, avfallsminimerande och demonterbart.
• Minska avfall: Öka återbruk och återvinning.
• Öka utnyttjande: Lokaler, byggnader och material används mer.
• Drift och uppföljning: Lokaler och byggnader underhålls och utvärderas.

Metodiken främjar inte bara återbruk av befintligt material, utan stärker även cirkulär design och valet av cirkulära material. Detta möjliggör en långsiktig och resurseffektiv användning av material, vilket resulterar i långlivade fastigheter och lokaler. I sin tur bidrar det till att minska avfall och stöder även hyresgästernas hållbarhetsarbete. Framsteg mäts med hjälp av indikatorer som exempelvis mäter mängden material som återbrukas eller bevaras, mängd återvunnet material, klimatpåverkan och avfallsmängder.

Verktyg för att uppnå klimatneutralitet 2045

De cirkulära principerna integreras successivt i befintliga projekt och byggprocesser, med målet att alla projekt ska följa dessa principer till 2030. En utmaning har varit att göra forskning och regelverk om återbruk och cirkularitet mer tillgängliga och praktiskt tillämpbara. För att stödja implementeringen erbjuds verktyg, utbildning och samordnare för återbruk och cirkularitet. Detta har ökat engagemanget och hjälpt hyresgäster att minska sin klimatpåverkan.

Cirkulära principer är en central del av Humlegårdens klimatfärdplan, med målet att nå klimatneutralitet 2045. Ombyggnationer har redan minskat klimatpåverkan med 40–80% jämfört med traditionella metoder. Humlegården har också kopplat sina cirkulära principer till finansiering genom att utveckla ett system för att mäta cirkularitet, vilket skapar en KPI kopplad till hållbarhetslänkade ramverk och finansieringsmöjligheter.

Befintligt hållbarhetsarbete som kan rapporteras enligt ESRS

Det arbete som beskrivs ovan är ett tydligt exempel på hur befintligt arbete linjerar såväl med ESRS, som med europeiska och globala hållbarhetsmål. En svårighet med ESRS-standarderna är att de är så kallade ‘sektor-agnostiska’, vilket helt enkelt innebär att de inte är branschspecifika. Det leder naturligtvis till problem, eftersom fastigheter skiljer sig från exempelvis bilar, kläder eller matvaror. För att hantera den här problematiken så behöver fastighetsbranschen tolka ESRS och försöka förstå hur ESRS kan implementeras i fastighetsbranschen.

När det gäller cirkularitet så finns tre upplysningskrav i ESRS E5 ’Resursanvändning och cirkulär ekonomi’ som vi valt att exemplifiera. Till att börja med är det viktigt att förklara hur centrala begrepp definieras i standarden. Till exempel definieras cirkulär ekonomi enligt ESRS E5 som:

“Med cirkulär ekonomi avses ett ekonomiskt system genom vilket värdet på produkter, material och övriga resurser inom ekonomin upprätthålls så länge som möjligt, vilket leder till att de används mer effektivt inom produktion och konsumtion, så att miljöpåverkan av användningen av dem minskar, och avfall och utsläpp av farliga ämnen under alla etapper i deras livscykel minimeras, inbegripet genom tillämpning av avfallshierarkin.”

Fastighetsbolag kan använda sitt befintliga hållbarhetsarbete som en grund för att uppfylla upplysningskraven enligt ESRS. Genom att analysera och strukturera sitt nuvarande arbete kan de identifiera hur det kan matchas med ESRS-kraven. Nedan visas hur Humlegårdens arbete kan likställas med ESRS E5, vilket kan fungera som en vägledning för andra företag i hur man översätter nuvarande arbetssätt till rapportering.

ESRS E5-1 kräver att företag beskriver sina policyer för att hantera och åtgärda påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Det inkluderar hur företaget arbetar med att övergå från användning av nya resurser till att öka andelen återvinningsbara resurser, samt hur avfallshierarkin och materialåtervinning beaktas. Humlegårdens hållbarhetspolicy, som integrerar cirkulära principer, fokuserar på att minska resursanvändning i hela värdekedjan vilket kan användas som ett exempel på hur en sådan policy kan utformas.

ESRS E5-2 fokuserar på de åtgärder och resurser som företag avsätter för att implementera sin cirkulära policy. Detta kan inkludera specifika åtgärder för att engagera fler aktörer i värdekedjan eller öka cirkulariteten hos produkter och material. Humlegården har exempelvis definierat hur många projekt som ska baseras på cirkulära principer och vilka resurser som behövs för att genomföra dessa. Detta illustrerar hur befintligt arbete kan struktureras för att möta upplysningskraven.

ESRS E5-3 kräver att företag redovisar mål för cirkulär ekonomi och resursanvändning, inklusive absoluta eller relativa mätvärden. Målen ska vara utformade för att stödja policyn och kan inkludera mål för avfall, resursanvändning och ökad cirkularitet. Humlegården har satt mål för hur stor andel av projekten som ska vara cirkulära, andelen av avfall i byggprojekt som ska vara förberett för återbruk eller återvinning (i enlighet med EU-taxonomin) samt andel återbrukade material i cirkulära projekt.

Genom att analysera och strukturera sitt hållbarhetsarbete kan fastighetsbolag, som Humlegården, använda sina befintliga processer och mål för att uppfylla ESRS-upplysningskraven. Detta innebär att identifiera hur policyer, åtgärder och mål kan rapporteras på ett sätt som stämmer överens med ESRS E5, vilket kan underlätta rapporteringen och öka transparensen kring hållbarhetsarbetet.

Samverkan blir viktigare

En väg till att skynda på omställningen till ett mer cirkulärt byggande är ett mer öppet och inkluderande arbetssätt. Samverkan, både internt och externt, är en avgörande faktor för att skapa hållbara lösningar som fungerar i praktiken. Genom att dela kunskap och sänka trösklarna för mindre aktörer kan fler företag ställa om och planera efter cirkulära principer.

Men det handlar inte bara om rapportering utan det handlar om verkligt arbete och faktisk förändring. CSRD är ett verktyg för transparens och jämförbarhet men det är innehållet i rapporteringen som spelar roll. När hållbarhetsarbetet görs ordentligt skapas inte bara efterlevnad, utan också verkligt värde för både företag och samhälle.

Hållbarhetsarbete i praktiken – artikelserie i åtta delar:

1. CSRD, Omnibus och värdet av hållbarhet (läs del 1 här)
2. Hur fastighetsföretag har implementerat CSRD (läs del 2 här)
3. Dra nytta av det befintliga hållbarhetsarbetet!
4. Hur bygg- och fastighetsföretag tar ansvar i leverantörskedjan
5. Vikten av digitala verktyg i rapportering
6. Hur byggföretag har implementerat CSRD
7. Efter boksluten; vilka trender ser vi i hållbarhetsrapporteringen?
8. Värdeskapandet av klimatriskanalys

Delarna i artikelserien publiceras på tisdagar.