Del 2 av 7, fokus på klimat:

Det är vedertaget att klimatförändring sker, och att energiförbrukning med fossila bränslen bidrar till global uppvärmning genom utsläpp av växthusgaser. Nästan alla aktiviteter som ett bolag utför eller har kontroll över bidrar till någon form av klimatförändring, och det är också så att reglerna för klimatförändring är de mest utförliga av EUs alla regler. Det hållbarhetsregelverk som implementeras inom EU är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) beskriver de standarder som företagen ska använda. De regler som gäller klimatförändring benämns ESRS E1, och där beskrivs alltså vilka standarder som gäller för klimatförändring. Standarderna inkluderar både utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning, vilket blir ett visst överlapp, eftersom energiförbrukning kan leda till utsläpp av växthusgaser. Både växthusgaser och energiförbrukning ska dock rapporteras.

Standarden om klimatförändringar, ESRS E1, är en av de mest omfattande och den innehåller de mest konkreta upplysningskraven. Kraven handlar kortfattat om hur företagen begränsar sin klimatpåverkan och hur de anpassar sin verksamhet till klimatförändringar. Det handlar även om att beskriva vilka mål, vilka utsläpp och vilken energianvändning man har.

Fastighetsföretag förbrukar energi och påverkar klimatet, så ESRS E1 skall då följas, eftersom allt som anses vara en ‘väsentlig’ del i verksamheten ska rapporteras enligt ESRS.

Energiförbrukning ska anges i Watt (MWh), och så ska det också anges hur mycket energiförbrukning som kommer från icke-förnybara källor och förnybara källor. Reglerna anger också att energiförbrukning av icke-förnybara källor ska delas upp efter olika energikällor, så att exempelvis energi från olja och kärnkraft redovisas separat. Förnybara energikällors förbrukning ska delas upp i: 1) energi från förnybart bränsle, 2) inköpt el från förnybara energikällor, samt 3) egenproducerad energi som inte kommer från bränsle.

Klimatpåverkan ska anges i form av växthusgaser, och fastighetsföretaget ska då räkna fram utsläpp i form av koldioxidekvivalenter (CO2). Klimatpåverkan ska delas in i tre typer:

1. Direkt påverkan, som benämns scope 1,
2. Indirekt påverkan, som benämns scope 2, och
3. Påverkan från värdekedjan utöver scope 1 och 2, vilket benämns scope 3.

Exempel på scope 1 skulle kunna vara en oljevärmebrännare i en fastighet, exempel på scope 2 skulle kunna vara el som förbrukas i fastigheten och som är köpt av en elleverantör, medan scope 3 kan gälla exempelvis transporter till och från fastigheten.

Fastighetsföretag har ofta en koncernstruktur och då säger ESRS att CO2 ekvivalenter ska redovisas för de olika enheter separat och totalt, samt att delägda bolags CO2 ekvivalenter ska redovisas i sin helhet som fastighetsföretagets CO2, om fastighetsföretaget har ‘operationell kontroll’ över det delägda bolaget. Fastighetsföretag kan alltså hamna i en situation så att de får redovisa 100% av CO2 avtrycket av ett delägt bolag.
Redan av det som beskrivits hittills så framgår det att ESRS E1 är omfattande, men det innehåller ännu mer regler som ska följas och rapporteras. Om företag kompenserar för sina utsläpp, exempelvis genom att köpa utsläppshandelsrätter, eller använder intern koldioxidprissättning så ska detta beskrivas och rapporteras i detalj. Företagen ska beskriva kompensation för utsläpp inte bara i företagets verksamhet, utan också värdekedjan ‘uppströms’ mot leverantörer och ’nedströms’ mot kunder. Företag ska rapportera klimatpåverkan både i monetära summor och i CO2 ekvivalenter.

Företag ska redovisa förväntade finansiella effekter från: 1) materiella fysiska risker, 2) materiella omställningsrisker, samt 3) potentiella möjligheter att förbättra företagets finanser genom klimatförbättrande åtgärder. För var och en av dessa finansiella risker ska redovisningen ske på kort (0-1 år), medellång (1-5 år), och lång (över 5 år). Riskerna och möjligheterna ska särredovisas för ett flertal finansiella prestationsmått, som cash flow, performance och cost of capital. Riskerna ska också särredovisas för de påverkade tillgångarnas storlek, andel, och plats.

Regleringarnas omfattning kan verka skrämmande, men de måste göras, och då är det lika bra att se det som en möjlighet till att styra företagets hållbarhetsarbete. ESRS E1 reglerna är positiva för företag, då de får en möjlighet att utvärdera sina klimatrelaterade risker samtidigt som de kan allokera kapital för åtgärder och säkerställa en fortsatt lönsam verksamhet. Företag som anpassar sig till klimatförändringar genom att följa ESRS E1 kan alltså utnyttja klimatomställning för att skapa lönsamhet. Dessutom så är det troligt att företagets egna kunder och leverantörer kommer att värdesätta om företaget kan rapportera sitt klimatavtryck enligt ESRS E1 till dem, eftersom företaget ingår i andra företags värdekedjor.

Att rapportera enligt detta standardpaket är därmed ett väldigt bra sätt för företag att få koll på den egna verksamheten och sin värdekedja. E1 ställer krav på att identifiera, analysera och utvärdera påverkan, risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar. Standarden består av totalt 217 datapunkter, varav 132 är kvantitativa vilket innebär att data från verksamheten och värdekedjan måste samlas in. Förslagsvis så kan företaget utnyttja befintliga rapporterings- och styrsystem, så att de modifieras att också innehålla ESRS E1 standarder.

Sammanfattningsvis så är det klart att ESRS E1 är oundviklig för fastighetsägare, eftersom verksamheten både förbrukar energi och genererar utsläpp i den egna verksamheten och i sin värdekedja. Rapporteringen enligt ESRS E1 är omfattande, och kan kräva utvecklade informations och styrsystem i företaget, men de kan också ses som en möjlighet för företagets framtida utveckling. Företagens rykte, marknadsföring, motverkning av grönmålning, investerarinformation kommer att vara mer attraktivt om ESRS E1 ses som en möjlighet. Exempelvis så kommer fastighetsbolags finansiärer, exempelvis banker och fonder att själva rapportera enligt ESRS E1 om sin verksamhet, och då är de antagligen tacksamma om fastighetsföretag som de finansierar kan ge dem korrekt information på ett smidigt sätt. Det brukar ses som ett tecken på kvalitet i ledarskap och verksamhet.

Artikelserie i sju delar som följer teman från det nya lagkraven CSRD och ESRS:

De sju artiklarna behandlar dubbel väsentlighetsanalys, koldioxid och energi, livscykel, biologisk mångfald, social hållbarhet, vattenresurser och hur hållbarhet och fastighetsvärdering hänger ihop.

1. Lagar. Generellt om CSRD och ESRS och det som kallas dubbel väsentlighetsanalys. (läs del 1 här)
2. Klimat. Artikel om standardpaketet ESRS E1, som behandlar energi, koldioxid och klimat som kommer bli väsentligt för alla fastighetsbolag.
3. Tidshorisonter. De nya lagkraven innebär ett nytt tänk om tidsperspektiv, vilket skapar applicering svårigheter i fastighetsbranschen. Artikeln beskriver de nya tidsperspektiven samt hur man kan tänkas använda dessa i sitt hållbarhetsarbete. (18 september)
4. Biologisk mångfald. Artikel om standardpaketet ESRS E4 som ställer krav på rapportering gällande biologisk mångfald och ekosystem. Idag finns ingen metod för att mäta frågor kopplade till ämnet och något vi får mycket frågor gällande. (25 september)
5. Vatten och väsentlighet. Vattenresursförvaltning, ESRS E3, och varför detta kan bli väsentligt för många fastighetsbolag. (2 oktober)
6. Social hållbarhet. Artikel om social hållbarhet, och svårigheterna att hitta jämförbara mått inom området. Kvantifiering av sociala parametrar är något vi får många frågor om. (9 oktober)
7. Värdering. Artikel om hållbarhet i samband med och påverkan på fastighetsvärdering. (16 oktober)

En ny ”lektion” publiceras varje onsdag.