Debatt: Varför används inte Boverkets kreditgaranti?

Finansieringen är själva råvaran i bostadsbyggandet och frågan om vem ska finansiera nybyggnation av bostäder är central. Att strypa finansieringen från alla håll rimmar inte med ett uthålligt bostadsbyggande. Vi närmar oss en samhällsbyggnadskris vilket är otroligt allvarligt för AB Sverige. Byggbranschen genomgår sin värsta kris sedan 1990-talet och nu höjs röster för att politikerna agerar bland annat genom produktionsstöd till hyresrätter och byggkrediter. Saken är dock att Boverkets kreditgaranti redan finns. Problemet är att den inte används.

Brist på finansiering bromsar svenska fastighetsprojekt

En undersökning utförd av Demoskop på uppdrag av Kameo under mars bland svenska fastighetsutvecklare visar att endast en av tre planerar att påbörja nya byggprojekt de kommande sex månaderna, trots att två av tre räknar med fortsatt god efterfrågan. De hög a finansieringskostnaderna pekas ut som det främsta hindret och endast 16 procent tror att tillgängligheten på kapital kommer att förbättras under samma period. Höga räntor och strikta utlåningskriterier anges som de största barriärerna för finansiering. En fjärdedel av de mindre fastighetsutvecklarna med 1 till 5 anställda upplever även att SME-företag inte ges tillräcklig prioritet hos bankerna.

Boverkets kreditgaranti används inte

Boverkets kreditgaranti innebär att staten tar kreditrisken för att stimulera bostadsbyggandet. Garantiåtagandet görs mellan kreditgivaren och Boverket och kreditgarantin träder in och ersätter kreditgivarens förlust om låntagaren inte betalar. I en tid av stort behov av ökat bostadsbyggande men med generellt låg riskaptit i marknaden borde denna typ av statliga kreditgarantier vara attraktivt. Trots detta användes Boverkets kreditgaranti endast i 14 nya projekt under 2023 enlig Boverkets årsredovisning 2023.

Boverkets Kreditgaranti styrs av förordning 2020:255 och i den anges att för att en kreditgivare ska kunna teckna ramavtal med Boverket krävs det att själva kreditgivaren står under Finansinspektionens tillsyn. Det innebär att i princip alla aktörer förutom banker och kreditmarknadsbolag som inte lånar ut från egen balansräkning exkluderas, och de verkar uppenbarligen inte speciellt intresserade. Det finns många typer av kreditfonder och aktörer som står under Finansinspektionens tillsyn men där själva kreditgivaren strukturellt är en annan entitet. De kan således inte teckna ramavtal med Boverket.

Specialiserade långivare till SME

En bärande idé i EU:s-kapitalmarknadsunion är att unionen behöver bättre och mer effektiv finansiering till SME- företag. Som ett led i EU:s arbete för att skapa en mer effektiv kapitalmarknad infördes EU:s förordning gällande gräsrotsfinansiering, vilken trädde i kraft i Sverige november 2023. Förordningen ställer höga krav på bolagens kreditbedömningsprocess, konsumentskydd och bolagen står under Finansinspektionens tillsyn men själva kreditgivaren kan vara en privatperson, företag eller institution. Den typen av långivare har sitt fokus på SME- företagen, förstår SME-företages behov och har således potential att skapa tillväxt i samhället. Genom att öppna Boverkets kreditgaranti för alternativa finansieringskällor som gräsrotsfinansiering, kommer betydligt mer kapital att kanaliseras till SME-företag som bygger bostäder.

Vi anser att förordning 202:255 bör anpassas till dagens förutsättningar och spegla EU:s ambition att förbättra finansiering till SME-företagen. Det finns idag en kreditgaranti med information och marknadsföringsmaterial på Boverkets hemsida men trots det och ett skriande behov av finansiering till nyproduktion av bostäder så har kreditgarantin endast använts till 14 nya projekt! För AB Sverige är det väldigt improduktivt.