Visa faktaruta

Landskapsarkitekten Johan Pajus illustration här ovan är utmanande. Det är en vision över hur centrala Stockholm skulle kunna se ut framöver. Att flanörer, och kanske även butiker och restauranger, ska flytta upp på taken.

– Det är ett stort intresse för att utveckla och utnyttja taken som länge varit bortglömda. Jag känner till projektplaner som summerar totalt över 25.000 kvm, säger Marcus Edvinsson, vd vid Urbangreen, som bland annat har utvecklat takparken åt Urban Deli på Sveavägen 44 som ägs av Skandiafastigheter och de båda parkerna åt Choice Hotels på Urban Escape som ägs av AMF Fastigheter.

Edvinsson själv har ägnat en hel del tid åt att fundera över hur det skulle gå att skapa ett gångstråk av parker på taken från centralstationen till Norrmalmstorg och Stureplan.

– På flera tak skulle det gå att bygga, på andra är det lurigare, konstaterar Marcus Edvinsson.

Utrymmet på taket och samlingsplatsen där kallas fjärde rummet efter hemmet, kontoret och kaféet/hotellobbyn.

Vid merparten av nyproduktionen eller ombyggnaderna i centrala Stockholm under de senaste åren har det tillförts parkyta på taken – ibland ytor som är till för enskilda hyresgäster eller för alla i den aktuella byggnaden – men allt oftare ytor som är öppna för allmänheten.

De senare har snabbt blivit en stor succé. Och egentligen kanske det inte är så överraskande. Mosebacketerrassen vid Slussen har ju till exempel varit en populär samlingsplats i decennier när vår- och sommarvädret varit skapligt.

Marcus Edvinsson hävdar att den ekonomiska kalkylen för fastighetsägare är riktigt bra när det gäller att skapa en takpark.

– Investeringarna är relativt små, säger han och tipsar fastighetsägarna att teckna omsättningsbaserade hyresavtal med de operatörer som driver verksamheterna.

Alla som besökt taksatsningarna på Urban Escape, Scandic Continental och Sveavägen 44 har sannolikt mötts av folkhav av besökare – kanske redan i den långa kön.

Ett fåtal större, och för allmänheten öppna, takterrasser finns utanför centrala Stockholm. Till exempel finns hyllade The Winery i Fabeges fastighet nära Järva krog i Solna. I Göteborg finns några planer, bland annat ska Vasakronan bygga en stor takterrass på megabygget Platinan nära Götaälvbron.

Bland planerna i Stockholm går att nämna just Vasakronans planerade terrass på en av byggnaderna i storprojektet Sergelhuset vid Sergels torg. Det handlar om fastigheten vid Malmskillnadsgatan som på den södra delen ska få en öppen yta. Vasakronan smider även planer för att öppna upp den stora terrassyta som finns några våningar upp mellan andra och fjärde Hötorgsskraporna längs Sergelgatan.

Samtidigt som det planeras terrasser som är öppna för allmänheten planeras det även för flera som är privata. Sedan några år tillbaka får fastighetsägarna ut en märkbar ”bonushyra” om det finns en terrass. Så var det inte för fem–sex år sedan. I flera av Stockholm citys högsta hyresnivåer finns där det är en attraktiv terrass inkluderad.

Marcus Edvinsson konstaterar att trenden bland takterrasserna och parkerna nu är att det inte ska vara för trångt.

– Det ska gärna finnas något som gränsar av så att besökarna får en känsla av att nästan vara där själva. Man vill inte befinna sig i ett stort folkhav. Det får gärna vara olika teman på olika platser på ytorna, konstaterar Edvinsson som brinner för växtlighet.

Det sistnämnda har ofta skrämt fastighetsägare. Växter kräver bevattning – som vid misstag skulle kunna orsaka vattenskador på byggnaden.

– Det finns inga sådana risker numera. Det finns lösningar och säkerhetssystem för sånt.

Kända takterrasser/stråk i världen
– Promenade plantée i Paris. På en 4,5 km lång järnvägssträckning. Invigd 1993.
– High Line i New York. Första delen invigdes 2009. Totalt 2,3 km lång.
– The Goods Line i Sydney. Upphöjd park som är 500 meter lång. Invigd 2012.
– Waldspirale i tyska Darmstadt. Terrass som slingrar sig upp längs en byggnad.
– Kensington Roof Gardens i London. 550 kvm park 30 meter ovan gatunivån.
– Banyan Tree i Bangkok. Högst upp på en 61-våningsbyggnad.