Bostadsprognos: Försiktig optimism i Stockholm
Kommunerna i Stockholms län ser med försiktig optimism på bostadsbyggandet för 2025. Det innebär en förväntad ökning av antalet planerade nyproducerade bostäder jämfört med förra året. Däremot kvarstår ekonomiska utmaningar och en oro för omvärldsläget.
Varje år svarar landets kommuner på Boverkets bostadsmarknadsenkät med frågor om bostadsförsörjning och prognoser kring hur mycket som kommer att byggas under året. Länsstyrelsen Stockholm sammanställer svaren och kvalitetssäkrar enkäten genom intervjuer med länets 26 kommuner.
Årets sammanställning visar fortsatt underskott på bostäder i samtliga kommuner, med undantag för Järfälla och Nynäshamn. Framför allt finns en stor efterfrågan på bostäder till rimliga boendekostnader, vilket också är där bristen är som störst.
Länets kommuner bedömer att det kommer byggas drygt 12.100 bostäder under 2025 fördelat på 51 procent hyresrätter, 38 procent bostadsrätter, 10 procent småhus och 1 procent ägarlägenheter. Det är en ökning mot förra årets prognos och de 9.700 bostäder som då påbörjades, visar siffror från SCB.
Efter en låg prognos för antalet särskilda boenden under 2024 förväntas nu en markant ökning till 1.300. Boenden för äldre dominerar – totalt rör det sig om 900 bostäder.
– Det är positivt att kommunerna har börjat ta höjd för det ökande behovet av bostäder för vår åldrande befolkning. Men tillskottet av anpassade bostäder behöver också inbegripa det befintliga bostadsbeståndet, säger Nanny Andersson Sahlin, utvecklingsledare i bostadsförsörjningsfrågor på Länsstyrelsen.
Samtidigt är efterfrågan på ungdomsbostäder och studentbostäder fortsatt stor. Trots att 24 av 26 kommuner uppger brist på ungdomsbostäder väntas inga nya bostäder för denna grupp i år. De två huvudsakliga orsakerna till underskottet beror enligt kommunerna på det generella underskottet på bostadsmarknaden samt att de bostäder som finns är för dyra för ungdomar. Även bostäder för personer med funktionsnedsättning och trygghetsbostäder är en bristvara.
Kommunerna får också beskriva vilka faktorer som främst begränsar byggandet av bostäder. I årets enkät framkommer att ekonomiska faktorer fortsatt är det största hindret för bostadsbyggandet i kommunerna till följd av lågkonjunkturen och det rådande omvärldsläget. En annan faktor där svarsfrekvensen har ökat i år är konflikten i relation till allmänna eller nationella intressen enligt plan- och bygglagen eller miljökvalitetsnormer.
