Mr Hufvudstaden lämnar

Ivo Stopner om Bo Wikare:

”Jag och Bo har jobbat tillsammans på Hufvudstaden i nästan 30 år och det värmer i hjärtat när jag tänker på allt vi har upplevt och klarat av tillsammans. Vi har firat många framgångar och haft tuffa utmaningar att tackla inom såväl Hufvudstaden som på det mer personliga planet. Jag minns särskilt ett tillfälle när vi behövde hantera en komplicerad och något hotfull situation. Då var det skönt att ha Bo vid sin sida som aldrig backar för tuffa utmaningar. Jag önskar Bo allt gott när han nu avrundar en mycket framgångsrik fastighetskarriär och en imponerande gärning inom både NK och Hufvudstaden.”

Ivo Stopner var vd på Hufvudstaden från 1999 till 2021.

 

Fastighetsvärlden träffar Bo Wikare när han är inne på sina allra sista arbetstimmar, den 30 augusti är hans sista arbetsdag på Hufvudstaden. Han har inte ångrat sitt beslut att lämna bolaget där han erbjöds nya roller.

– Jag har trivts väldigt bra på bolaget under alla år. Jag gillar både fastigheter och affärsutveckling och har fått möjlighet att jobba med båda här, men någon gång ska man sluta.

Han konstaterar att den närmaste tiden kommer att fyllas med tudelade känslor.

– Jag kommer att få mer tid för annat, men jag kommer att sakna kollegor och även projekten man haft i huvudet och funderat på.

När Fastighetsvärlden ber honom att lyfta fram några höjdpunkter under de tre decennierna vid Hufvudstaden blir svaret:

– Det är svårt att avgöra, men vd-rollen på NK har varit väldigt spännande och intressant, dynamiskt på alla sätt. Det är mångfacetterat där vi har retail, fastighetsförvaltning, e-handel med mera. Tiden då jag var affärsutvecklingschef var också väldigt kul då jag gillar affärsutvecklingsfrågor.

Bo Wikare anställdes 1994 och har hunnit med de flesta ledande rollerna inom bolaget. Under nio månader 2019/20 var han Hufvudstadens vd, tillfällig sådan, och när han nu slutar gör han det som vice vd på Hufvudstaden och vd för NK.

Han blev anställd som projektledare på byggsidan.

– Det var många tomma lokaler och fastigheter efter krisen. Vi hade en god ekonomi så vi passade på att renovera fastigheter.

Wikare minns att han i första hand jobbade med Järnplåten, Vildmannen, Pumpstocken och Hästhuvudet. Alla dessa fastigheter är kvar i Hufvudstadens bestånd även idag.

Det är även från den tiden han väljer att lyfta fram en person som betytt mycket för honom, Lennart Borggren som då var chef för projektavdelningen.

– Han gav mig mycket mandat och han fick mig att växa. Han var en väldigt bra och närvarande chef. Men det är också många duktiga kollegor på Hufvudstaden som betytt mycket för mig och som jag haft ett bra samarbete med. Det har varit väldigt givande.

Bo Wikare har, som så många andra i branschen pluggat Väg och Vatten vid KTH. Efter utbildningen hamnade han vid Lundbergs byggproduktion – ett affärsben som lades ner i samband med finans- och fastighetskrisen. Wikare var där 1989 till 1993. Han var med och byggde radhusområden och rollen var bland annat att planera inköp. Därefter var han en kort period på Arsenalen (SEB:s fastighetsförvaltningsbolag).

1997 fick han chansen att jobba som förvaltningschef för Hufvudstadens fastigheter vid Norrmalmstorg.

– Det var jättekul. Vid den tiden kom det samtidigt in en ny huvudägare, Mats Qviberg och en ny vd, Tomas Billing.

Hufvudstadens bestånd idag består av 30-tal fastigheter i bästa läge i centrala Stockholm och Göteborg. Vid den tiden sålde man sina utlandsfastigheter som främst fanns i London och Paris.

I samband med ägar- och ledningsskiftet blev Bo Wikare driftchef för alla fastigheter och kom även in i Hufvudstadens ledningsgrupp. 1998 var han med och förvärvade NK.

Strax efter, under 1998, kom Fredrik Lundberg in som ny huvudägare, liksom att det tillsattes en ny vd – Ivo Stopner. Då blev Wikare affärsområdeschef Stockholm.

– Då ansvarade jag för alla fastigheter i Stockholm förutom NK. Perioden runt 2000 köpte vi Norrmalmstorg 1, som var ett väldigt spännande projekt, men även World Trade Center som sedan såldes sex år senare.

Det var en intensiv tid. Parallellt jobbade han mycket med affärsutvecklingsfrågor – som han gillar – och det blev något för mycket så han släppte förvaltningen 2014.

– Jag startade vår affärsutvecklingsgrupp och blev chef för det 2014.

2014 blev han även vice vd för Hufvudstaden. Några år senare kom en rejält tuff period. Från oktober 2019 till juni 2020 var han tillförordnad vd under tiden Ivo Stopner var sjukskriven.

I oktober 2020 blev han vd för NK, en roll han vikarierat i under 2018. I februari 2020 slog pandemin till med full kraft, vilket slog stenhårt mot NK och stora delar av Hufvudstaden.

– Det var ganska mycket på mina axlar då. Det var väldigt speciellt när hela city tömdes. Framför allt drabbades NK och våra andra butiksytor i city kraftigt. NK tappade rejält. Vi hade krishanteringsgrupper, träffades en gång i veckan och följde situationen noga. Det kom även många olika restriktioner som vi var tvingade att agera snabbt på hela tiden. Sen kom de statliga stöden som vi skulle hantera. Det var verklig krishantering under ett och ett halvt år. Det var en speciell tid att hantera Hufvudstaden som tf vd och samtidigt var jag även väldigt involverad i NK där vi drev stora projekt.

När Fastighetsvärlden ber Bo Wikare att rangordna de tre uthyrningarna som han är stoltast över att ha medverkat till blir svaret så här:

• Uthyrningen till Danske Bank vid Norrmalmstorg.

– Hela huset hade varit fullt med mindre hyresgäster och vi skulle totalrenovera. Det var en väldigt bra uthyrning, topphyror på den tiden. Det var väldigt flexibla avtal, och de sitter kvar idag.

• Den första Zara-butiken i Sverige, vid Norrmalmstorg.

– Zara var väldigt kul. Det var mycket rykten kring bolagets första etablering i Sverige vid den tiden. Vi fick en kontakt på ett väldigt speciellt sätt, via den spanska konsuln i Ystad. Vi fick kontakt direkt och det gick inte via mäklare.

• Lyxmärken till Bibliotekstan.

– Det vi gjort med Bibliotekstan genom att få in lyxvarumärkena har varit roligt. Chanel var tidiga, sen Ralph Lauren, Prada med flera på Birger Jarlsgatan. Bibliotekstan har alltid ansetts fint, men det handlade vid tidpunkten i första hand om Biblioteksgatan, men det var få internationella märken då. Vi hade ambitionen att göra området mer internationellt och gjorde ett jättejobb. Vi konkurrerade med Köpenhamn, som av många ansågs starkare på den tiden. Nu är vi nog jämbördiga. Efter att vi lyckats få in det första fina varumärket så kom fler och fler. Det var roliga etableringar.

Pandemin var förstås en rejäl utmaning för Wikare och kollegorna. Men allt annat har inte varit en dans på rosor. Ofta har det handlat om att ha tålamod, som så ofta inom fastighetsbranschen, och ibland extra mycket om fastigheterna finns i centrala lägen. Wikare ger några exempel på projekt som tagit tid.

Gatubeläggningarna och gatumiljöerna på tvärgatorna mellan Birger Jarlsgatan och Norrlandsgatan behövde få ett lyft för att harmonisera med de båda andra gatorna och Biblioteksgatan.

– Det försökte jag påverka Stockholms stad om för 20 år sedan. Men till slut blir det av.

De senaste årens drömprojekt han drivit har kanske varit lite mindre, men speciellt,

– Jag tänker på NK-terrassen. Det hade varit kul att vara med och inviga den. Men det tar tid. Vi har nog jobbat med den i tio år, det är många cykler. Vi jobbar med en detaljplaneändring som inte varit prioriterad av Stockholms stad, men nu har den fått en handläggare. Vi vill skapa en restaurangdel på taket i hörnet med Regeringsgatan och en mer öppen del mot Kungsträdgården.

I Göteborg har stora projekt tagit tid.

– Vi har under många år arbetat med Kv Johanna som varit en utdragen process efter att vi lyckats köpa de tre resterande fastigheterna i kvarteret, där jag var inblandad i affärerna. Därefter har vi jobbat tillsammans med staden. Det blir ett fantastiskt fint projekt. Men det kommer nog ha tagit 15 år att färdigställa från de första tankarna.

Den stora branden av fastigheten Vildmannen på Biblioteksgatan 2017, hur fick du information om den?

– Jag fick ett sms från en av våra tekniska förvaltare tidigt på morgonen. Han var hemma och inte säker på om det var vårt hus, men efter en liten stund stod det klart att det var Vildmannen. Det var väldigt, väldigt tråkigt. Vi var nästan klara med det projektet, men nu efter återuppbyggnationen har det blivit fantastiskt fint. Det var kul att vi kunde bevara fasaden.

Jobbade du med hanteringen efter mordet på Anna Lindh, hösten 2003?

– Jag var inte involverad i NK eller den krishantering som var då.

Bo Wikare har under 30 år arbetet med ett flertal fastighetssegment. Utöver butiker och kontor har han jobbat med hotell (Hotell Stockholm, i två våningar vid Norrmalmstorg), konferens- och restaurangverksamhet (WTC), parkeringsverksamhet med mera.  Nu väntar en annan vardag för Bo Wikare.

Ditt beslut att lämna Hufvudstaden, något du ångrar?

– Nej, efter en dialog med min chef Anders Nygren fattade jag beslutet att sluta och det känns bra. Jag är över 60 och någon gång ska man lämna. Det är dags att hitta en ny profil som kan utveckla NK. Jag är väldigt nöjd med det vi gjort under mina år. Vi har förändrat en hel del. Vi har infört e-handel, vi har renoverat, gjort om sortimentet och köpt dotterbolaget NK Retail. Det har varit en utmaning under pandemin och sedan en utmaning med räntehöjningarna som påverkat oss. NK har utvecklats bra sedan dess, men det är en bit kvar.

Vad ska du göra framöver?

– Jag ska upp och fjällvandra. Vi ska till Storulvån i Jämtland, för att gå Jämtlandstriangeln. Jag gillar att vandra, bland annat på Gotland där vi har sommarstuga. Jag skulle gärna även vandra utomlands.

– Jag ska även engagera mig ideellt. Det finns en verksamhet som Stockholms stad driver som heter Iwork där man har coacher som hjälper personer med funktionsvariationer in i arbete med ambition att de här personerna ska få permanenta jobb. Där hoppas jag kunna bidra med mina kontakter. Iworks utmaning är att få företag att engagera sig. Jag tror att om företagen förstår vad det är så skulle nog många se positivt på det. Det är en jättefin verksamhet där de här personerna får en individuell coach, det är fantastiskt. Det vore kul att kunna bidra i en sådan verksamhet.

– Kanske resa lite mer nu när tiden finns. Kanske Madeira, kanske Färöarna.