Biden slår Trump i fastighetsstöd

Även totalt sett har Joe Biden ett försprång i kampanjpengar efter att han gjort ett ryck i samband med lanseringen av Kamala Harris som sin vicepresident.

När det gäller stöd från aktörer på fastighetsbranschen Biden fått in 17,1 miljoner dollar. Det ska jämföras med 15,6 miljoner dollar för Trump. Siffrorna kommer från Center for Responsive Politics, en oberoende analysgrupp som spårar pengaflödena inom den amerikanska politiken.

Bland de mest välkända fastighetsprofiler som skänkt pengar till Bidens kampanj finns Jeffrey Gural som tidigare även stöttat Obama. Han är en fastighetsutvecklare som äger ett 50-tal fastigheter i New York City och har även en ledande roll i olika fastighetsorganisationer i delstaten.

Bland de mest välkända fastighetsnamnen som öst in pengar till Trumps återvalskampanj finns Steve Witkoff, John Catsimatidis och Stephen Schwarzman. Den sistnämnde leder Blackstone. De två förstnämnda är fastighetsutvecklare i New York. Witkoff är för övrigt en av få som var stora bidragsgivare vid förra kampanjen som nu kraftigt ökat sitt bidrag till Trump.

Tunga fastighetsaktörer som Tom Barrack (nära vän och rådgivare till presidenten) samt rådgivningsfirman och investeraren Douglas Elliman har i år satsat mindre på Trump. Tidningen Real Deal skriver att till exempel David Bistricer och Charles Borrok (höjdare vid Cushman & Wakefield) inte donerat alls till Trump efter förra kampanjen.

Några av Trumps största donatorer kommer från fastighetsprofiler som Phil Ruffin (partner vid ett av Trumps hotel i Las Vegas) som donerat 500.000 dollar i år och Steve Wynn (ägare av två stora anläggningar i Las Vegas) har donerat 468.500 dollar. Steve Witkoff, som nämnts ovan och även han aktiv i Las Vegas, har donerat 575.000 i förhoppning om att Trump ska vinna.

Flera av fastighetspamparna som stöder Trump har känt honom länge.

På Bidens sida finns utöver  tidigare nämnde Jeff Gural även Norman Radow (fastighetsutvecklare från Atlanta) som donerat 250,000 dollar samy Jeff Worthe, Wayne Jordan och Dan Tishman (den senare höjdare inom Tishman Realty) med 100.000 dollar vardera. Även Douglas Durst, Charles Bendit, Scott Rechler har donerat till utmanaren Joe Bidens kampanj.

En av de största bidragsgivarena, även om det inte gått direkt till Bidens kampanj, är George Marcus som skänkt 4,5 miljoner dollar för att demokraterna ska ta tillbaka makten. Marcus, som har grekiskt ursprung, äger både ett stort fastighetsbolag och ett rådgivningsbolag. Han bor i mellersta Kalifornien.

Det ska även understrykas att det finns många fastighetsinvesterare som stöder både Trump och Biens, varav flera sponsrar båda med lika summor, men då ofta lägre nivåer.

Rent historiskt har donationerna från fastighetsindustrin svängt fram och tillbaka när det gäller vilket partis presidentkandidat som fått mest pengar.

Trump fick (om även sektorerna finans och försäkring inkluderas) stryk även mot Hillary Clinton – och då med ännu större marginal nu än mot Biden när det gäller insamlingar. Republikanen Mitt Romney fick dock mer i donationer är president Barack Obama, men Obama fick i sin tur mer än John McCain fyra år dessförinnan. Tidigare fick George Bush jr mer pengar än John Kerry.

Vid de senaste fem valen har alltså fastighetspengar i störst utsträckning satsats på republikanska presidentkandidater vid tre tillfällen och demokratiska vid två. Vid de fyra senaste valen har man satsar på ”rätt” vinare vid två tillfällen, men alltså ”fel” vid de senaste två presidentvalen.

Det skiljer kraftigt mellan olika industrier kring om pengarna hamnar hos republikanerna eller demokraterna. Enligt en sammanställning från federala myndigheter den 20 oktober visar att sektorn ”fastigheter, finans och försäkring” står för ett betydligt övertag i donationer till Biden än till Trump, 101 mot 59 miljoner dollar – där fastighetsbranschens övertag alltså står för en mindre andel.

När det gäller energisektorn är siffrorna det omvända, och starkare, 15,6 miljoner dollar till Trump mot 3,7 för Biden. Bolagen och personerna inom elektronik och kommunikation står tydligt på Bidens sida med 43,5 miljoner mot endast 5,7 miljoner för Trump.
Inom hälsosektorn vinner den sittande presidenten med 55,2 miljoner mot 32,0