Årets Almedalen viktigaste på länge

Lunds kommun har en lång historia av att delta på Almedalen. År 2019 tog man ett omtag, och sedan dess har kommunen åkt med en delegation på cirka 20 personer. Ambitionen är att arrangera rundabordssamtal med utgångspunkt Lund Frågar.

– Vi bjuder in till vår plattform för samtal snarare än att göra extravaganta scenframträdanden. Vi är där för att bygga kunskap och relationer, säger Christoffer Nilsson, kommundirektör.

Stockholms stad har en helt annan approach till Almedalen. Enligt Oscar Lavelid, byggeneral för Stockholms stad, riskerar veckan att bli för kommersialiserad när det öppna samtalet alltmer trängs undan för möten bakom stängda dörrar.

– Fler och fler inom stadsutveckling, både inom företag och kommuner, anser att Almedalen kanske är den viktigaste plattformen att vara på. Det är effektivt när man kan diskutera aktuella frågor och ta många snabba möten. Om jag ska vara kritisk mot något är det att många företag vill ha slutna sammanhang med rundabordssamtal. Jag förstår syftet, men vi försöker sträva efter att vara så öppna som möjligt. Möten som kräver stängda dörrar tar jag i stället på hemmaplan, säger Oscar Lavelid.

Förra året kom cirka 35 000 unika be­sökare till Almedalen, ett lyft från 2023. Nu är man tillbaka till de höga siffrorna från 2010-talet. Antalet arrangemang har ökat från förra årets 2 100 till 2 266 två veckor före invigningen. Kommunerna har också hittat tillbaka, enligt Mia Stuhre, verksamhetsledare för Almedalsveckan Cirka 12 procent av alla arrangemang förra året stod en kommun, region eller stad bakom.

– Jag tror att vi har börjat hitta ett format för Almedalsveckan som är relevant, även om Almedalen alltid har varit relevant. Vi är inte uppe i mängden event som var under 2010-talet, men jag är inte säker på att det var bra. Det var svårt att ta sig igenom bruset, säger Mia Stuhre.

Budgeten för Lunds kommun landar på cirka 200 000 kronor, vilket enligt Christoffer Nilsson är en kostnadseffektiv lösning för att på kort tid möta personer som annars hade genererat ett flertal resor till Stockholm.

Enligt honom träffar kommunen under veckan byggaktörer och fastighetsaktörer, inte bara regionchefer utan även ledningsgrupper.

– Vi såg effekten av nätverkandet i Almedalen förra året när det var en dipp i byggandet i hela Sverige. Även i Lund var det naturligtvis en dipp, men vi hade fortfarande en hög produktionstakt. Och jag tror att en av anledningarna är att vi har kunnat visa och förklara vad som är speciellt med Lund.

Lund har cirka 1 300 bostäder i produktion just nu, och investeringarna i infrastruktur är stora. Det är en säker investeringsort menar Christoffer Nilsson. Dessutom har kommunen en löpande stark inflyttning. Mycket har att göra med den stora satsningen som finns inom life science och industriforskning med ESS, Max IV, Science Village och Medicon Village. 40 procent av allt byggande i Skåne förra året skedde i just Lund.

– Vi har högst arbetsplatsdensitet i Skåne i det här stråket som går från centralstationen upp till ESS och Max IV. Det är ett område som utvecklas och förtätas både med kommersiella ytor och bostäder. Där är stora infrastrukturer gjorda för forskning och utveckling, och det är viktigt att vi får in rätt aktörer.

För Stockholms stad ligger fokus i år på stadsmiljöer, markfrågan kopplat till bostadsförsörjning och framtidens stadsutveckling. Annat som kommer att vara hett under Almedalen, tror Oscar Lavelid, är bostadssociala frågor, återbruk genom ombyggnation och Boverkets nya byggregler, BBR, som träder i kraft den 1 juli 2025.

Huvudstaden har cirka 100 000 bostäder i pågående planering. En bra planberedskap, enligt Oscar Lavelid. Målsättningen är att bygga 140 000 bostäder mellan 2010 och 2035, man har med andra ord kommit en bit på väg.

– Vi skulle behöva en produktionsstart på 6 000 bostäder per år för att nå målet. Vi har haft några tuffa år där vi har legat på ungefär hälften av den summan. Och vi kommer inte att nå upp till 6 000 i år heller. Det är inte orealistiskt att vi når målet, men det är bara att vara ärlig – om den svaga byggkonjunkturen och den svaga konjunkturen i Sverige över lag fortsätter, då kommer det att bli tufft, säger Oscar Lavelid.

Den 1 februari 2025 började Stockholms stads nya riktlinjer för markanvisningar att gälla.

Tidigare har modellen byggt på att aktörer skickar in markanvisningsansökningar och sedan har exploateringskontoret tagit ställning och markanvisat.

– Modellen har fungerat bra och vi har fyllt på portföljen med många bra projekt. Nu behöver vi ha kontroll över vilka projekt vi har, inte minst i det tuffare ekonomiska läget. Vi måste fokusera på att komma till genomförande i stället för att fylla på med nya, och vi behöver veta var vi behöver fylla på, vad det är som saknas och om vi exempelvis behöver bygga större lägenheter så att barnfamiljer kan bo kvar i Stockholm eller skaffa fler barn.

Vad säger branschen om de nya riktlinjerna?

– Det är blandat, men jag tycker att åsikterna är ganska samstämmiga. Det är viktigt med transparens och att kommunen är tydlig med vad den vill eftersom det skapar tydliga förutsättningar för utredningar, tidsplaner och ekonomi. Sedan tror jag att eftersom vi har arbetat utifrån den andra modellen i 20–25 år så undrar man nog vad som händer. Det finns en oro i att vi ska stänga in oss själva och ta fram färdiga detaljplaner – branschen behöver veta att deras kreativitet och affärsmässiga perspektiv tas omhand.

Örebro åker till Almedalen för att marknadsföra Örebro, Svenska Säkerhetsstråket och Oslo–Stockholm 2.55.

Bakom Svenska Säkerhetsstråket finns Arboga, Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad. Syftet är att positionera stråket för nya etableringar och stärka kommunernas befintliga företag och arbetsgivare. I dag har Myndigheten för psykologiskt försvar, Plikt- och prövningsverket, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap huvudkontor i det stråket.

Bolaget Oslo-Stockholm 2.55, som ägs av Karlstads kommun, Region Värmland, Region Västmanland, Region Örebro län, Västerås stad och Örebro kommun, har som mål att korta restiderna mellan de båda huvudstäderna med hjälp av nya järnvägssträckningar.

– Vi vill ha ett ökat nationellt intresse för det Svenska Säkerhetsstråket där vi vill få upp ögonen för hur viktigt det är, både för Sveriges totalförsvar och för kompetensförsörjningen och tillväxten. Detsamma gäller för infrastrukturprojektet Oslo-Stockholm 2.55. Vi vill ge en bild av att det här faktiskt händer och att vi är öppna för alternativ finansiering – vi håller på med lokaliseringsutredningar och vi jobbar med Trafikverket. Det här är viktigt för näringslivet, säger Peter Larsson, kommundirektör Örebro kommun.

Du var på Mipim i våras som en av fyra representanter för Örebro. Vad är skillnaden mellan Mipim och Almedalen?

– Mipim är så oerhört mycket större och där finns ett internationellt kapital. Mipim är mer riktat mot investering och Almedalen är mer en hopkokande gryta av lobbyism, politik och näringsliv, och en utmärkt plats att bedriva opinion på. Vi vill gärna få nationellt fokus på de här områdena och det gör man inte på Mipim. Där är det mer matchmaking för att hitta investerare och kontakter som man vill göra affärer med.