Hösten 1989 gjorde AP-fonderna de första investeringarna i fastigheter, bland annat förvärvades fastighetsbolaget Nisses med hus för 4 miljarder kronor genom ett utköp från börsen. Inledningsvis var fastigheter ingen framgångssaga och flera investeringar var rent av dåliga, inte minst på grund av dålig tajming.

Men det var under en period av 24 månader, från sommaren 2008 till sommaren 2010, som AP-fondernas exponering mot fastighetssektorn fullständigt exploderade.

Först vann AP Fastigheter budgivningen om statliga Vasakronan. Kort därefter slog tre av de fyra AP-fonderna till med varsin större fastighetsinvestering: Tredje AP-fonden köpte merparten av Hemsö, Första AP-fonden förvärvade bostäder och skapade Willhem och Fjärde AP-fonden köpte det som idag är Rikshem.

Därefter har investeringarna trillat på i hög takt, genom att både skapa nya bolag och gå in som storägare i såväl jv-bolag som fastighetsfonder.

Enligt Fastighetsvärldens kartläggning finns fastighetsbeståndet numera i 20 länder. 22 procent av fastighetsvärdet finns utomlands.

Klart störst exponering mot fastigheter har Tredje AP-fonden, vars underliggande fastighetsvärde i investeringarna summeras av Fastighetsvärlden till 124,5 miljarder kronor. Störst utlandsandel har Andra AP-fonden med 45 procent. Flest enskilda investeringar har Första AP-fonden, och när det gäller störst investeringar i noterade bolag, både i Sverige och utomlands, dominerar Fjärde AP-fonden.

Läs mycket mer om de olika investeringarna (flera listor och med ägarandelar), fastigheterna, strategierna – och kommentarerna i magasinet Fastighetsvärlden nr 1/2021. Totalt omfattar kartläggningen sex sidor.