Udda affärsmodell lyfte problemområde

Situationen i Regent Park i Toronto, Kanada, har många likheter med hur miljonprogramsområden i Sverige brukar beskrivas.

Det 28 hektar stora området uppfördes i slutet av 1940-talet och har en hög andel invandrare. För tio år sedan var det ett av de mest socialt utsatta i landet. Men nu har staden lyckat vända utvecklingen genom ett omfattande stadsomvandlingsprojekt.

Nyckeln till framgång har varit en okonventionell affärsmodell.

– Det här hade inte gått genom en traditionell markförsäljning, säger Martin Blake, vice VD på fastighetsbolaget Daniels Corporation som utvecklar Regent Park.

Han besökte häromveckan Stockholm för att berätta om projektet när Arwidssonstiftelsen arrangerade en heldag om stadsutveckling.

Det var 2005 som staden Toronto beslutade att genomföra en omfattande omdaning av Regent Park. Kommunala bostadsbolaget Toronto Community Housing fick i uppdrag att anordna en markanvisningstävling, men i stället för en traditionell markförsäljning kom bostadsbolaget överens med exploatören Daniels Corporation om att de skulle genomföra utvecklingen av området tillsammans.

Enligt överenskommelsen skulle det kommunala bolaget få 33 procent av vinsten och Daniels få 33 procent. Resterande 33 procent skulle Daniels betala till kommunen för marken – men först när projektet var genomfört.

– Vi skulle tjäna mer om vi hade köpt marken i en traditionell markaffär men det hade inte gett ett lika bra resultat. Då hade vi suttit med dyra lån och inte kunnat investera på samma sätt som vi gör nu. Banken hade sagt nej. Vi hade inte heller varit allierade med kommunen och haft ett gemensamt intresse, säger Martin Blake.

Han konstaterar att det inte räcker att uppföra nya byggnader om man vill förändra ett socialt utsatt område. Det krävs en rad andra insatser.

I Regent Park började Daniels med att utveckla allmänna ytor för att ge invånarna något att se fram emot. En stor park, en sportanläggning och ett kulturcenter blev nya tillskott.

– Vi har fokuserat på att skapa ytor där människor som har pengar och människor som inte har det kan mötas, säger Martin Blake.

En viktig del för att motverka brott har varit att skapa ett bättre flöde av människor. Tidigare fanns det exempelvis bara en huvudväg, vilket gjorde det svårt för polisen att patrullera.

– Drogförsäljningen hade fritt spelrum och kriminella gäng kunde rekrytera nya medlemmar utan att bli störda, säger Martin Blake.

[soliloquy id=”151750″]

Nu har flera nya vägar anlagts och husen har försetts med fler portar för att få människor att röra sig där och försvåra för ljusskygga verksamheter.

Utvecklarna införde också handel i det som tidigare varit en sovstad. De kommersiella hyresgästerna valdes med omsorg.

– Vi satsade på dem som ville investera i området och anställa lokalt. Dessutom startade vi rekryteringsprogram i samarbete med handeln och kontorsverksamheten.

Ett exempel på insatser var att låta restaurangen Paint Box hyra lokaler kostnadsfritt i sex år. Matstället utbildade i sin tur människor från området för att arbeta där.

Projektteamet har även startat utbildningsprogram för invånarna.

– Vi har läkare från Syrien och Ghana som sitter och kör taxi. Nu hjälper vi dem att få betyg för att kunna arbeta i Kanada.

I miljonprogram i Sverige har olika typer av sociala initiativ ibland svårt att få genomslag. Martin Blake känner igen problematiken från Kanada.

– Det som är avgörande är tillgängligheten. Vi tog utbildningsprogrammen till bostadsområdet och placerade även en arbetsförmedling där. Möjligheterna behöver finnas nära så att man kan promenera dit och ta med sig sina barn. Man behöver se skyltar och information när man rör sig i området så att man blir medveten om att möjligheterna finns.

I de fall där människor inte vill eller kan jobba har fastighetsbolaget försökt göra dem delaktiga i samhället på andra sätt.

– Det finns en grupp kvinnor från Bangladesh som på grund av sin kultur inte får arbeta, men de är väldigt duktiga på att sy. Vi har anlitat dem för att tillverka konst och tillverka tygpåsar som vi använder då vi sprider information om projektet. Vi betalade dem istället för att beställa från Kina.

Andra exempel på insatser är aktiviteter för ungdomar efter skolan för att de inte ska driva runt, och studiecirklar där barn får lära sina föräldrar om datorer.

Men hur går då alla dessa satsningar ihop ekonomiskt för ett privat fastighetsbolag som trots allt vill tjäna pengar?

Att titta på bostadspriserna ger en fingervisning. Förändringarna i området har nämligen inte gått spekulanterna förbi. 2006 när projektet precis hade inletts var det ingen som ville köpa lägenheter i Regent Park, tre år senare kunde Daniels sälja lägenheter till priser som låg 15-20 procent under det genomsnittliga marknadspriset i Toronto. Idag ligger priserna på samma nivå som i resten av staden.

– Genom att bidra till att fler kommer i arbete och att kriminaliteten minskar ökar värdet på marken. Men vi tittar inte bara på det här projektet. Vi ser potentialen att få genomföra fler projekt framöver och tjäna pengar även på dem. Som företagare vill jag säkerställa att hela mitt team har arbete, inte bara nästa år och året efter det utan för lång tid framöver.

Vad är du mest stolt över?

– Att se invånarna i Regent Park ta del av de möjligheter som finns. Vi vet att vi inte kan lösa alla problem, men vi försöker skapa så många möjligheter som möjligt.