Almedalen: Siffror, allvar och skratt
Stor närvaro, skarpa argument och många skratt när samhällsfastigheter debatteras under Almedalen.
Redan vid 08-tiden under måndagen inledde Fastighetsvärlden sin heldag om samhällsfastigheter i Almedalen.
Först ut var Madeleine Holm från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som redogjorde för vilka behov SKR ser framför sig och hur ekonomin samtidigt kommer att utveckla sig. Från att kommuner och regioner de senaste åren har kunnat visa kraftiga överskott kommer det redan under 2023 ha förändrats till röda siffror.
Stora demografiska utmaningar med bland annat mer än ett fördubblat antal +80-åringar om tio år innebär att personalbehovet kommer att öka dramatiskt och där såg hon stora utmaningar, nästan hopplöst stora.
Samtidigt som åhörarna försåg sig med morgonkaffe och fralla bröt sedan en livlig batalj ut kring ämnet äga eller hyra. Huvudpersoner där var Anders Borg och Per Lindvall samt Mikael Lundström.
Borg hade slipat på sina argument och lyfte fram effektivare lösningar, driftoptimering och större samlad kompetens, medan Per Lindvall höll sig till kapitalkostnaden och menade att det offentliga alltid kunde låna upp billigare vilket i det långa loppet innebär lägre kostnad om kommuner och regioner äger fastigheterna där verksamheten bedriv. Dessutom ansåg han att även kommuner borde kunna uppföra de här fastigheterna effektivt genom att ta in erfarna konsulter i det stadiet.
– Ja, konsulter brukar vara ett säkert sätt att öka kostnaden replikerade Borg.
Mikael Lundström fick agera lite medlande, terapeutiskt, mellan Borg och Lindvall. Han lyfte fram att det är mycket stora skillnader mellan olika typer av samhällsfastigheter och att det kan vara bra att man får flexibla lösningar.
Debatten fortsatte i livlig stil i ytterligare en kvart innan dagens moderator Jan Wifstrand särade på kombattanterna för att det späckade tidsschemat skulle kunna hållas.
Scenen äntrade därefter av Gunnar Wetterberg, historiker med ett mycket omfattande cv från RRV, Finansdepartementet, Saco med mera. Under femton mycket underhållande minuter berättade han om vikten av bra underlag för att kunna fatta bra beslut framåt, och att inte underskatta de mycket tydliga förutsägelser den demografiska kurvan kan ge om vilka behov som kommer att finnas i framtiden. Han tycker att den kunskapen har blivit väsentligt mycket bättre nu än när han sysslade med långtidsutredningen på 90-talet.
Stora årskullar under ett antal år försvinner inte snabbt, de förflyttas framåt i kurvan successivt och ger tydliga avtryck i efterfrågan på skolor, vård med mera vid olika tidpunkter i framtiden.
En bit in i seminariepassen runt lunchen pratade Ulla Bergström – Sweco Architects, Alex Mabäcker – Odalen Fastigheter, Dorotea Stellmach – Altura äldreboenden.
Mycket handlade om hur det skapas mänskliga miljöer som påverkar de boendes livskvalitet tydligt. Återbruk ligger högt på agendan och man jobbar hårt för att få till det, men konstaterade att det kan vara svårt att nå den kvalitet man vill nå. Men kvalitet är även att bygga på rätt plats för att finna bra samutnyttjande för mindre kostnader.
De dyrtider som nu gäller innebär att man redan ser tecken på att produktion och produktionsresurser som funnits utomlands börjar flytta hem och kanske kan det ge möjligheter för en växande inhemsk byggindustri.
Sedan skulle det talas skolfastigheter, och till den fanns det lite extra bränsle eftersom så sent som under söndagskvällen avfyrade statsminister Magdalena Andersson en bredsida mot privata skolor och att de inte ska få drivas med vinstintresse.
Narrativet från ledande socialdemokrater de 6-12 senaste månaderna är dock inget som Andreas Nisser – Altura, Anna Sörelius Nordenborg – Engelska skolan och Christian Wetell – Kunskapsskolan känner igen från sin dagliga verksamhet. Ute i kommunerna fungerar samspelet med kommuner bra – debatten förs på riksnivå och är mest retorik under ett valår menade de.
De menade också att vinsten inte något som de som jobbar i skolorna brinner för, det är själva verksamheten och att få till en riktigt bra lärmiljö.
Beträffande skolbyggnaderna menade Andreas Nisser att det finns tydliga exempel på att kommundrivna nyproduktionsprojekt av skolor som blir alldeles för dyra och ineffektiva. Därför är det bättre samhällsekonomi att låta privata aktörer sköta de stora behov av nyproduktion som finns.
Under den sista delen av lunchsessionen var det dags för heta stolen med Ilija Batljan, vd för Samhällsbyggnadsbolaget.
Jan Wifstrand påminde honom om att när han senast stod på scenen hos Fastighetsvärlden i Almedalen var han i färd med att köpa fastigheter i en rasande fart – nu säljer han i ett nästan lika högt tempo.
Ilija Batljan framhöll att en hel del av det man nu sålt är fastigheter som kommit med i paketaffärer och som inte långsiktigt passar in i beståndet. Batljan menade även att de åtgärder man nu gör endast ger små skillnader på de stora viktiga talen för intäkter.
– Vi har sålt för ungefär 7 miljarder och kommer att sälja för ytterligare 5 miljarder uppgav han.
Troligen kommer det att ske flera försäljningar inom olika JV-bolag. Ilija Batljan konstaterade att marknaden inte uppskattar det inslaget hos SBB.
Han menade att man redan rönt uppskattning på de åtgärder man genomfört, där till exempel bolagets obligationer handlats upp både i fredags och under måndagen.
Han var bergfast i sin övertygelse om att bolagets inriktning på samhällsfastigheter och bostäder är helt riktig och kommer att vara mycket lönsam över tiden.