462.000 hushåll i landet bedöms trångbodda
462.000 hushåll i landet är trångbodda och drygt 56.000 hushåll av dem har också en ansträngd boendeekonomi. Det är hushåll som har en orimlig boendesituation och som saknar ekonomiska möjligheter att ta sig ur den. Det framgår av den rapport om bostadsbristen som Boverket lämnat till regeringen.
I rapporten redovisar Boverket nya beräkningar av hur stor bostadsbristen är i landet, i regioner och i större och mindre kommuner.
– De här beräkningarna ger alla aktörer på bostadsmarknaden och inte minst landets kommuner, regering och riksdag, en bra bild av hur bostadsbristen ser ut och vilka hushåll som främst är drabbade, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör vid Boverket. Jag tycker att det är dags att på allvar diskutera hur vi ska få fram fler bostäder för trångbodda, unga vuxna och hushåll med ansträngd boendeekonomi. För att möta detta behöver Sverige en mer tydlig social bostadspolitik. Det viktiga nu är att vi går från ord till handling, säger Anders Sjelvgren.
Boverket har haft regeringens uppdrag att ta fram ett förslag på hur bedömningar av bostadsbristen kan genomföras varje år. Boverket har tagit fram en beräkningsmodell där antalet hushåll som saknar en rimlig bostad beräknas på nationell, regional och lokal nivå. Vad som är en rimlig bostad definieras efter sex behovsbaserade kriterier. Det är boendestandard, boendeyta, boendekostnad, geografiskt läge, hur länge bostaden disponeras samt tid för att hitta en ny bostad. Boverket har, med utgångspunkt i den underliggande data som finns tillgänglig, konstruerat kvantitativa mått som på både nationell, regional och lokal nivå försöker fånga hur många hushåll som inte uppfyller de sex kriterierna.
– Med den här metoden hoppas vi att de som arbetar med bostadsförsörjningen på olika nivåer får ett bättre informationsunderlag. Vi väljer att analysera landets bostadsbrist genom att undersöka hur många hushåll som har en otillräcklig boendestandard i förhållande till vad som bedöms vara rimligt. De två mått som sannolikt bäst sammanfattar bostadsbristen är antalet trångbodda hushåll och antalet hushåll med ansträngd boendeekonomi. Drygt en procent av hushållen är både trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi. Sammantaget rör det sig om cirka 56.000 hushåll som befinner sig i en svår bostadssituation, säger Tor Borg, bostadsanalytiker vid Boverket.
Boverket har räknat fram ett antal olika mått för att spegla hushållens brist på rimliga bostäder utifrån kriterierna som redovisas och förklaras i rapporten. Det saknas dock underliggande data som har begränsat möjligheten att konstruera relevanta mått som täcker samtliga kriterier. Exempelvis saknas heltäckande information på hushålls- och individnivå om antalet hemlösa, om hushållens faktiska boendeutgifter och om avtals- och kontraktsformer för boendet. En ytterligare begränsande faktor är osäkerheten kring hur korrekta uppgifterna är i de register som ligger till grund för beräkningarna. Framför allt drabbar det bedömningarna för mindre kommuner och små hushållsgrupper.
I landet som helhet var andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi drygt 5 procent. Andelen har stadigt minskat de senaste åren i de flesta regioner. Malmöregionen sticker ut med en högre andel (drygt 8 procent) än andra regioner. Måttet avser hur många hushåll som inte har en disponibel inkomst som täcker både baskonsumtion och schabloniserade boendeutgifter.
Trångbodda hushåll
De hushåll som är trångbodda beräknas vara nästan 10 procent i hela landet. Andelen har ökat de senaste åren. Stockholmsregionen har en andel på över 15 procent, medan mindre kommuner (<75 000 invånare) ligger under 7 procent i genomsnitt. De hushåll som inte är trångbodda räknas som ensamstående utan barn och de hushåll där det finns kök (eller kokvrå), vardagsrum och ytterligare rum så att barn över 12 år och vuxna, som inte är sambos, inte behöver dela sovrum. För de bostäder där det inte finns någon uppgift om antalet rum är gränsen 20 kvadratmeter boarea per person.
Trångbodda hushåll med ansträngd ekonomi
De hushåll som både är trångbodda och har en ansträngd boendeekonomi är drygt 1 procent. Andelen är högre i Malmöregionen (drygt 2 procent) än i de andra regionerna. Här hittar vi sannolikt de hushåll som är hårdast drabbade av bostadsbristen och i störst behov av ett annat boende än det de har i dag.
Hushåll med långa pendlingsavstånd
De hushåll som har långt pendlingsavstånd uppgår till drygt 2 procent i hela landet. I storstadsregionerna ligger andelen strax över 1 procent medan den ligger kring 3 procent i genomsnitt i övriga regioner. Måttet, som vi definierat som de hushåll som har mer än 8o kilometers avstånd till arbetsplatsen, är svårt att se som en tydlig indikator på bostadsbrist då det sannolikt finns en hög grad av frivilligt vald pendling. När man mäter det tillsammans med ansträngd boendeekonomi så sjunker också andelen väsentligt.
Hushåll som ofta flyttar
Den andel av hushåll som ofta flyttar, en gång om året se senaste tre åren, är knappt 1 procent med jämn spridning över landet. Måttet kan ses som en indikator på osäkert boende men är svårtolkat av flera orsaker, exempelvis kan hög flyttfrekvens vara frivillig och låg flyttfrekvens kan bero på svårigheter att hitta en rimlig bostad att flytta till.
Återkommande problem
De hushåll som har återkommande problem uppgår till drygt 9 procent och beräknas som hushåll som varit trångbodda eller haft ansträngd boendeekonomi minst två år i rad.