204 kommuner har underskott på bostäder

Antalet kommuner som rapporterar ett underskott minskar med endast 3 kommuner jämfört med förra året.  I år bedömer 66 kommuner att det är balans på bostadsmarknaden, en ökning med 7 kommuner.

Antalet kommuner som bedömer att de har ett underskott på bostadsmarknaden som helhet har minskat något för femte året i rad. Även för en del grupper bedöms underskottet ha minskat. Det är framför allt grupper som är nya på bostadsmarknaden som har svårt att tillgodose sina bostadsbehov. Det är unga, studenter och nyanlända men även personer med funktionsnedsättning och äldre personer som vill eller behöver byta bostad.

Det är 14 kommuner som bedömer att det råder överskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är en minskning med 3 kommuner, jämfört med förra året, då det var 17 kommuner som gjorde den bedömningen. I samtliga kommuner med överskott minskade folkmängden under föregående år. De ingår i gruppen övriga kommuner med mindre än 25.000 invånare och återfinns i landets mellersta och norra delar, till exempel i Värmland och Västerbotten.

Av dessa är den klart största Sollefteå kommun med knappt 20.000 invånare.

För fem år sedan, 2017, var det endast en kommun som bedömdes ha ett överskott.

Det förväntade byggandet av bostäder under 2022 och 2023 är på den högsta nivån som kommunerna har angett sedan frågan började ställas i enkäten i slutet av 90-talet. Det tyder på en hög beredskap bland bostadsmarknadens aktörer. Frågan är dock besvarad innan kriget i Ukraina bröt ut.Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som hinder för bostadsbyggandet. Lika stor andel av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder.

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 124 kommuner fördelade över hela landet att det finns möjlighet att stå i tomtkö för småhus. Det är något färre jämfört med 2020, då 130 kommuner uppgav att de hade en tomtkö. Totalt står drygt 43.300 hushåll i tomtkö – en ökning med ungefär 30 procent på två år.

Det allmännyttiga bostadsbeståndet i Sverige ökade med knappt 4.250 bostäder under 2021. Det var framför allt färre nyproducerade lägenheter det gångna året som medförde att den totala ökningen stannade vid två tredjedelar av 2020 års ökning. Totalt färdigställdes knappt 7.700 nya bostäder, vilket var cirka 1 300 färre än 2020.

I 18 kommuner köptes knappt 500 lägenheter, vilket är cirka 100 färre än 2020. Genom ombyggnader ökade det allmännyttiga bostadsbeståndet med knappt 400 lägenheter, vilket är mer än en halvering jämfört med 2020.

För femte året i rad minskar antalet kommuner som anger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar. I årets enkät anger 174 kommuner att det råder underskott. Det är en minskning med 55 kommuner på tre år.

I årets enkät bedömer 17 av 38 högskolekommuner att det råder underskott på bostäder för studenter, vilket är en minskning med 2 kommuner jämfört med förra året. 15 kommuner bedömer balans och 6 kommuner bedömer att det finns ett överskott på studentbostäder.

I förra årets enkät rapporterades om fler kommuner med balans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning än tidigare år. Det kan ha haft med pandemin att göra – troligen flyttade färre in i bostad med särskild service. I årets enkät är siffrorna tillbaka i nivå med situationen före pandemin och 152 kommuner rapporterar underskott.

Antalet kommuner som bedömer att de har balans i utbudet av särskilda boendeformer för äldre har minskat jämfört med förra året, men ligger ändå på en hög nivå om man blickar tillbaka flera år i tiden. Resultaten från 2020 var speciella på grund av pandemin. I årets bostadsmarknadsenkät uppger 156 kommuner att utbudet av särskilda boendeformer är i balans.