På barrikaderna för lägre bygglöner

Ola Serneke tar emot i bolagets huvudkontor, en lätt sliten, blekgul, fyra våningar hög kontorsbyggnad på Hisingen i Göteborg. Närområdet är lite ruffigt och bara fantasin sätter gränserna för vad som skulle kunna inträffa under mörkrets timmar.

Det är dock nära till Lindholmen Science Park, med det arkitektoniskt undersköna Kuggen, och till det nya Radissonhotellet vid älvkanten. Ola Serneke tittar ut från sitt hörnrum på tredje våningen.

– Där, ungefär där Porschen står parkerad, ska höghuset byggas, säger Serneke och pekar ut över den stora parkeringen som finns mellan det egna kontoret och hotellet.

Totalt handlar det om drygt tre hektar som ska bebyggas. Men först ska ytterligare någon fastighet förvärvas och därefter ska existerande byggnader rivas. Höghuset Karlavagnstornet är förstås den mest uppstickande byggnaden i stadsutvecklingsprojektet som ska närma sig himlen med 230 meter – minst. Det kan bli hela 250 meter. Totalt räknar Serneke med att det ska byggas omkring 200.000 kvm bostäder och kommersiella lokaler i området, ungefär hälften av varje.

I skrapan, som enligt planerna ska stå klar 2019, med två års marginal till stadens 400-årsjubileum, ska det bli 350 bostadsrätter.

– Jag känner mig väldigt optimistisk. Stadsarkitekt Björn Siesjö har flera gånger uttalat sig i procenttal om hur sannolikt han tror att det är att projektet kommer att genomföras och han har höjt talen varje gång. Jag har alltid legat 30 procentenheter högre än honom och i samband med att det vinnande förslaget presenterades sa han 70 procent. Så nu är jag väldigt trygg.

Ola Serneke är lyrisk inför projektet och det är förstås lätt att undra om han själv ska slå till och köpa en lägenhet i det ”egna” höghuset som han planerat för i tio år. Men mer om skrapan senare.

Han är född i Alingsås, fem mil nordost om Göteborg. Fadern var tandkirurg och modern språklärare. De tog sig namnet Serneke efter att kastat om lite bokstäver i sina tidigare efternamn och i maj döpte byggentreprenören om sitt bolag till Serneke AB från det som tidigare bar namnet Sefa.

– Vi planerar för expansion både i Sverige och utomlands, så det funkade inte med det tidigare namnet. Det var alldeles för vanligt, säger Ola Serneke och tillägger att bytet var marknadsavdelningens och rådgivarnas idé.

– Men jag har börjat gilla det starkt.

Som ung gillade Serneke att bygga och meka. Han la inte så mycket tid på plugget under gymnasiet men lämnade med goda betyg. På universitetet upptäckte han att han hade lätt att lära och läste dubbla kurser.

– Jag missade inte en enda tenta, men det var stolpe in flera gånger.

Som civilingenjör, utbildad vid Väg och Vatten på Chalmers, blev han våren 1996 kontaktad av Peabs personalchef i Göteborg, Hans Trulsson, och erbjuden sommarjobb. Serneke blev kvar inom Peab till 2002 och under slutskedet hade han börjat klura på att starta eget.

– Jag tyckte det fanns saker som man kunde göra bättre. Inte minst sådant som inte behövde beslutas från huvudkontoret i Förslöv.

Helt på egna ben kunde Serneke luta sig mot sex års yrkeserfarenhet och startkapital från framgångsrika aktieaffärer.

– Jag sålde aktier i bland annat Teligent, Ericsson och i oljeoch gasbolag precis före kraschen och tjänade riktigt mycket pengar på det. Jag hade en djävulusisk tur.

Målet med det nya bolaget, då med namnet Sefa Bygg & Konsult AB, var att det inom tre år skulle omsätta 100 miljoner kronor kronor och inom tio år omsätta 1 miljard. Bolaget hade han startat tillsammans med en kompanjon som köptes ut efter fem år. För 2013 omsatte koncernen 1,1 miljarder kronor. Målet för 2020 är en omsättning på 10 miljarder kronor.

– Vi ligger nu i slutförhandlingar om bolagsförvärv. Om dessa lyckas och räknas in kan vi nå 3 miljarder för 2014.

Bolagets verksamhet står på fyra ben: Projekt, bygg, industri och anläggning. Byggdelen är överlägset störst men anläggningsbiten har inte nått den volym Serneke önskat. Han konstaterar att målet på en omsättning om 500 miljoner kronor för det området 2015 kommer att bli svårt att nå. Det grämer honom lite eftersom det investeras stort inom segmentet.

Projektbiten kommer till exempel att få ett tillskott om cirka 6 miljarder kronor för åren 2016–2021 när Karlavagnstornet och omkringliggande kvarter byggs. Men bolagets expansion framöver kommer inte främst att ske på landets västra sida där verksamheten nu uteslutande bedrivs.

– År 2020 räknar jag med att 70 procent av omsättningen kommer från Stockholmsområdet. Vi söker folk för att öppna kontor där nu. Vi kommer växa både genom förvärv och organisk tillväxt. Det är så mycket som händer i Stockholmsregionen och vi måste förstås vara med där.

Ola Serneke har även spanat in Uppsala, Umeå, Helsingborg, Västerås och Linköping. I den sistnämnda orten har bolaget för övrigt nyligen fått en marktilldelning i Vallastaden.

På frågan hur bolaget går i dag svarar han ”bra, men det kan alltid gå bättre”. Projektutveckling är det som lyfter medan det på entreprenadsidan är fortsatt hård konkurrens. Vinstmarginalen är på 2–3 procent.

– Vi siktar på 5 procent för 2015 och något år därefter på 7–8 procent.

Som främsta konkurrenter ser han Peab, NCC och Skanska samt några lokala aktörer. Men Ola Sernekes vision för Serneke AB stannar inte inom landets gränser.
Polen är intressant liksom USA och flera länder i Mellanöstern.

Från det förstnämnda landet kommer hans fru som är uppmärksammad skådespelerska där.

– Se på Polen. Där bor 40 miljoner invånare, och allt fler har fått mer pengar att röra sig med och de ställer allt högre krav. Det är klart att det kan finnas en intressant marknad för oss där.

Någon tidplan för utlandsexpansionen sätter han inte.

Ola Serneke är den största ägaren av Serneke AB. Bolaget ägs förutom av honom även av ett antal från ledande befattning, styrelsen och investerare. Sernekes egna andel i dag är 48 procent av b-aktierna och 68 procent av a-aktierna.

Men framöver är det tänkt att det ska se annorlunda ut. Bolaget siktar på att ta plats på börsen hösten 2015.

– Jag anser att vi är börsfähiga i dag.

Bolaget siktar på mid cap-listan och hoppas ta in mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor vid en notering. Det egna kapitalet uppgår i dag till runt 300 miljoner kronor. Efter notering kommer hans eget ägande att minska och han tänker sig att han kommer ha runt 20 procent av b-aktierna och majoritet av a-aktierna.

Serneke beskrivs av kollegor som bestämd, schyst och snabb. Men han konstaterar att han kan bli förbannad.

– Jag tycker att jag har ett bra tålamod, men om någon har fått tio chanser då är jag inte särskilt övertygad längre.

Bolaget har varit, och är fortfarande, lite spretigt. Till nyligen var man ägare av reklambyrån Dear Friends och inför börsnoteringen ska Sefa Tech säljas. Bolaget Convista, som sysslar med information via bildskärmar, ska dock behållas då det anses ligga närmare kärnverksamheten. Privat är Ola Serneke även delägare i 7H Bil AB, bilhandlare i Kinna som säljer bland annat Ferrari, Lamborghini och Mercedes.

Under sin tid i branschen har Serneke brottats med politiker och tjänstemän i Göteborg som av många sagts varit ökända för att inte precis uppskatta privata initiativ till stadsutveckling och för att så lite har hänt. Precis som många andra större aktörer uppskattar Serneke det skifte i personal och attityd som nu ägt rum i rikets andra stad.

– De är lite mer framåt nu och lite mer på. Det är mer raka rör. Vi måste satsa stenhårt på att något ska hända i Göteborg och vi måste satsa rätt.

Han har flera förebilder för hur han vill att Karlavagnsområdet ska bli, men även ett område som han ser som en varningsklocka för hur det inte får bli.

– Eriksberg är ett sådant. Där är alla hus stöpta i samma form och bara bostäder. Jag vill bygga en blandstad, där det ska vara mysigt och trevligt både dagoch kvällstid.

Åter till Karlavagnsplatsen, där det alltså ska byggas totalt 200 000 kvm lokaler och bostäder, varav en fjärdedel i skrapan. Kostnaden beräknas till 6 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor för höghuset. Det är nästan dubbelt så mycket som det 190 meter höga Turning Torso budgeterades till och strax under vad den skruvade skrapan i Malmö till slut kostade. Sedan dess har det funnits en stor rädsla bland byggherrar för hus över 25–30 våningar. Helt obefogat, enligt Serneke.

– Det har gått alldeles utmärkt att bygga höghus och hålla kalkylen i flera städer i England, Polen och Tyskland den senaste tiden, så jag förstår inte varför det inte skulle gå i Sverige. Extra tryggt och bra i vårt projekt känns det dessutom att vi arbetar tillsammans med arkitektbyrån SOM vilka har ritat flera av världens absolut högsta byggnader.

När det gäller den ekonomiska kalkylen för höghuset konstaterar han att det krävs ett snittpris på 55 000 kronor per kvadratmeter för lägenheterna för att skrapan ska förverkligas.

– Vi har fått många förfrågningar. Efter att det vinnande förslaget presenterades uppstod ännu mer tryck. Direkt efter sommaren ska vi börja ta upp intresseanmälningar.

De tio nedersta våningarna i skrapan kommer, enligt planen, att innehålla kommersiella lokaler. Sedan blir det smålägenheter upp till våning 20, medelstora upp till plan 40 och däröver större bostäder. På våning 60 planeras det för ett utsiktsdäck med kafé och på våningarna däröver, när skrapan klyvs i fyra ”torn”, fyra tornlägenheter om tre våningar vardera och totalt 300 kvadratmeter.

– Tornlägenheterna kommer kosta cirka 30 miljoner kronor vardera. Vi har under de senaste veckorna fått intressenter även för dessa.

Den som vill säga att han bor i Nordens högsta hus, men ändå köpa så billigt som möjligt, får nog räkna med 45 000–50 000 kronor per kvadratmeter för en mindre lägenhet på våning elva. Totalt ska skrapan innehålla 350 lägenheter, enligt det lägsta konceptet.

Finns det något inom bygg- och fastighetsbranschen som du tycker är helt fel och som du skulle vilja ändra på?

– Ja, absolut. Speciellt en sak och det är att byggarbetarna har för höga löner. Ersättningen måste sänkas. Det är inte rimligt att de tjänar 32.000–40.000 kronor i månaden medan lärare, metallarbetare, poliser och vårdanställda tjänar betydligt mindre. Då kostar dessutom ofta byggarbetarna pengar från det att de sätter sig i bilen. Vi kan inte ha det på det sättet.

Det påverkar förstås takten på bostadsbyggandet…

– Det gör det ju. Räkna med att det går åt 100 000 arbetstimmar, alla arbetskategorier inräknat, för att bygga 100 lägenheter. Ge dem i stället lönen för en metallanställd så skulle det bli 11,5 miljoner billigare, 14 miljoner om man inkluderar momsen. För det skulle man förstås kunna bygga ännu fler lägenheter.

Många av de anrika byggbolagen har med tiden även blivit förvaltande bolag. Finns det någon tanke att inte bara syssla med projekt utan även med förvaltning?

– Nej, det gör det inte. Det skulle krävas en annan organisation för det. Men vi märker ju att vi har bra avkastning på till exempel ett köpcentrum som vi äger och som vi inte lyckats sälja och som vi därför för tillfället plockat bort från marknaden. Så helt uteslutet kanske det inte är, men i så fall i en separat låda.

Skrapan fick av Björn Siesjö smeknamnet Göte Burj efter höghuset i Dubai, Burj Dubai. Gillar du det?

– Ja, riktigt bra. Det är skön Göteborgshumor.

Till sist, är du själv spekulant på någon av lägenheterna i skrapan?

– Ja, det måste jag erkänna att jag är. Jag är aspirant på en av tornlägenheterna högst upp, speciellt den sydvästra.

TEXT FREDRIK ENGSTRÖM
FOTO PER HANSTORP