Agneta Jacobsson blev VD för DTZ Sweden 2004 och har sedan dess hunnit uppleva både rekordår och en jättelik finanskris. Ledarskapsmässigt har krisen varit den största utmaningen, det är alltid lättare att leda i medvind.
– I Sverige valde vi en strategi med fokus på ökade samarbeten, internt och externt, och tillväxt inom sektorer som faktiskt fungerade även i krisen: värdering, försäljning av mindre fastigheter, hyresgästrådgivning och förvaltning, berättar Agneta jacobsson.
Det uttalade målet var att gasa försiktigt genom krisen och på olika sätt bli starkare i varje affärsområde. DTZ behövde inte minska personalen i Sverige och visade hela tiden en vinst.
För hela koncernen DTZ har dock krisen satt betydligt större spår än i den svenska verksamheten. Koncernen fick en ny ledning som började med en nyemission men också omfattande personal- och organisationsförändringar.
– Genom att jag sitter i DTZ:s Management team och har arbetat både med våra affiliates och med branding för hela företaget har jag fått sett detta på nära håll. DTZ och flera konkurrenter har drabbats hårt. I Europa är det fortfarande mycket kämpigt på många håll, inte minst i UK och södra Europa. DTZ är starka i Asien, vilket alltid varit vår styrka.
Idag har DTZ Sweden cirka 80 anställda och omsätter 135 miljoner kronor.
Agneta Jacobsson är född 1956 i Örebro. Pappa var företagsekonom och sekreterare i byggnadsnämnden i Örebro. Därifrån fick hon ett visst intresse för fastigheter under många sommarpraktiker. Mamma var hemma i många år men sedan tog hon arbete som kontorist på SCB.
– Av min föräldrageneration fick jag ofta höra att det viktiga är att vara duktig och studera vidare, plikttrogen var nog ordet. Alla i den generationen hade inte haft möjlighet att studera som de ville, så det var väl ett naturligt sätt att se på världen. Ibland kunde dock dessa förväntningar kännas instängda och tunga. Särskilt om man som jag var enda barnet. Det sätter sina spår, tror det är först nu som jag blivit bättre på att småprata. Blev lite väl mycket av ”duktig flicka” i skolan.
Efter fullgjorda gymnasiestudier gick resan till Stockholm för att börja på KTH, Lantmäterilinjen. Hon studerade på Lantmäteri åren 1975 till 1979 på vilket följde doktorandstudier 1979-1981.
– Det var egentligen en ren chansning. Funderade på det mesta just då – tandläkare, jurist, lärare, socionom, men det blev KTH. Jag trivdes bra redan från början både med ämnen och kamrater.
I tjänstgöringen som doktorandstudent på KTH ingick undervisningsplikt varför Agneta blev assistent på institutionen för fastighetsekonomi, landsbygdsinriktning hos Erik Persson. Hennes studietid på Tekniska Högskolan sammanföll med en dynamisk utveckling av den fastighetsekonomiska undervisningen.
Professor Eric Carlegrim var först i Europa med att introducera de fastighetsekonomiska teorier som utvecklats på amerikanska universitet under slutet av 1960-talet. Agneta Jacobsson tillhör tillsammans med bland andra Jan Rosengren, Jan Wejdmark, Urban Edenström, Dag Klerfelt, Christina Gustafsson och nuvarande professorn Stellan Lundström den första generationen modernt utbildade, finansiellt orienterade fastighetsekonomer i Sverige.
Under utbildningstiden träffade hon också sin blivande man Dag Klerfelt. De är idag gifta och har tre söner, varav den äldste också utbildar sig till fastighetsekonom på KTH.
Efter några år tyckte hon att det var dags att möta ”verkligheten”. Första tjänsten blev på Scandiaconsult som då var framåt när det gällde fastighetsekonomi med en del uppdrag som expropriationer med mera.
– Där hade jag lyckan att jobba med många bra personer, bland andra Jan Rosengren. Vi följdes sedan åt till Bosse Sandberg på Sparbankens värderingsföretag. En rolig tid med Bosse som en fantastisk chef. Jag lärde mig mycket av honom. Sedan var vi några som under några sena nattpass bestämde oss för att starta eget, VärderingsHuset AB år 1984. VärderingsHuset gick sedan samman med mäklarföretaget Swede Property och blev DTZ år 1995.
– Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var det tydligt att fastighetsmarknaden blev mer och mer internationell. Det känns konstigt att säga det nu bara 20 år efteråt och i en totalt globaliserad fastighetsmarknad men skillnaderna är enorma.
– Vi tyckte i alla fall då att det var viktigt att skaffa en internationell förankring. Efter en ganska omfattande scanning av möjligheterna blev det DTZ, som då var ganska nybildat av andra länder som gjort samma iakttagelse om marknaden.
Den fullständiga artikeln går att läsa i Fastighetsvärlden #12/2010