Utflyktsboom i pandemins spår

I takt med att staden förtätas ställs högre krav på parker och gatumiljöer för att svara upp mot att allt fler människor ska samsas på en mindre yta. Vi vill träffas ute och umgås, både i och runt om staden. Det är några av trenderna som Archus spår kommer att påverka morgondagens landskapsarkitektur mycket.

När allt fler städer förtätas samtidigt som utrymme för djur- och växtliv behöver främjas, måste naturliga ekosystem gestaltas i staden och befintliga och nyskapade ekosystemtjänster övervägas. Det blir allt mer aktuellt med innergårdar som bjuder in till både egna och gemensamma aktiviteter, från att laga mat tillsammans till att njuta av en vacker utomhusmiljö. För människor vill träffas spontant utomhus, antingen i parker, i gaturum eller på den gemensamma gården där de bor.

Jag ser också att det finnas en ökad ödmjukhet för befintliga värden och viljan att bevara och återanvända exempelvis vegetation och byggnadsmaterial. Vid exploatering kommer överväganden om det finns något i området eller på tomten som kan återanvändas eller om det finns natur eller vegetation som bidrar med värdefulla ekosystemtjänster som ska sparas bli allt vanligare istället för snabba beslut att riva och schakta bort. Nyttan av ekosystemtjänster och hälsofördelar av träd och grönska generellt är tydliga och vi kommer att se andra prioriteringar i framtiden än hittills mellan till exempel parkeringar och träd i gaturum.

I år har FN:s konvention om barnets rättigheter blivit svensk lag. I lagen finns flera skrivningar som är relevanta för utformningen av utemiljöer. Exempelvis handlar det om att barn har rätt till lek, vila och fritid. Vi ser att barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt och att barnens perspektiv behöver finnas med tidigt i planeringen.

I Coronapandemins spår har många upplevt att närheten till promenadstråk och naturmiljöer spelar en allt viktigare roll, både som start för en arbetsdag på hemmakontoret och på fritiden. En daglig promenad runt i närmiljön har hjälpt många att få in en daglig rutin och en känsla av att gå till och från arbetet.

En skogspromenad har också blivit lösningen för många att träffas på ett trevligt och säkert sätt. Park, friluftsområden och naturreservat kring städerna har fått mångt fler besökare. Det nyupptäckta stora intresset för att vandra i naturen har fått en extra skjuts och nu upplever kommuner att det är dags att modernisera och renovera och utveckla områdena.

Vi tror också att ännu fler kommer att använda cykeln som transportmedel i staden. Det går hand i hand med intresset för både hållbarhet och hälsa. När cyklarna blir fler och snabbare ställer det krav på olika typer av cykel- och gångvägar för att skapa en tryggare gatustruktur. Vi kommer att se stråk för olika cykelhastigheter och för gående och rörelsehindrade. Offentliga cykelservicestationer och väderskydd för parkerade cyklar blir också allt vanligare, liksom möjligheten att låna en cykel över dagen.

En annan trend är att klimatförändringar påverkar den gestaltade livsmiljön. Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen. Här behövs nytänkande och mer innovation! Vi märker att flera kommuner är öppna för att testa oprövade lösningar med kanaler och växtytor som tar emot stora vattenmängder. Öppna lösningar där vattnet är synligt i tillexempel dammar och växter som samlar upp och renar dagvatten skapar vackra utomhusmiljöer och blir viktiga våtmarksbiotoper.

Extremare väder med mer nederbörd och längre perioder av torka ställer högre krav på växter och ytbeläggningar, men öppnar också upp för växter som tidigare inte varit aktuella på våra breddgrader. Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden. Samtidigt är det viktigt att bibehålla vår inhemska flora och fauna. Växternas ekosystemtjänster får också en mer betydande roll för förbättring av luftkvalitén, nedkylande effekt och pollinering i staden.

Morgondagens trender inom landskapsarkitektur;

• Landskapsarkitekturen integrerats i samhällsbyggandet där såväl sociala som ekologiska frågor får ökad betydelse.
• Ökad ödmjukhet för befintliga värden och vilja att bevara och återanvända exempelvis vegetation och byggnadsmaterial.
• Barnkonsekvensanalyser efterfrågas i allt fler projekt.
• Kommunerna kommer att behöva modernisera och renovera och utveckla sina parker, friluftsområden och naturreservat.
• Fler stråk för olika cykelhastigheter och för gående och rörelsehindrade.
• Offentliga cykelservicestationer och väderskydd för parkerade cyklar blir också allt vanligare.
• Större fokus på vägledande lösningar där möblering och materialbehandling används för att minska konflikter som kan uppstå mellan el-cyklar och alla andra som nyttjar gaturummet.
• Fokus på dagvattenhantering ökar i planeringen – flera kommuner är öppna för att testa oprövade lösningar.
• Träd som tidigare varit för känsliga för vårt klimat blir allt vanligare i stadsbilden.