FV-Expert: Arkitektur
Som vi bäddar får vi ligga
Statistik visar att vi står inför en av de största demografiska omvälvningarna i Sveriges historia. Andelen som är 80 år eller äldre kommer att öka med 78 procent till 2035! Från cirka 500 000 personer idag till närmare 890 000 enligt SCB.
Samtidigt är situationen just nu att bara hälften av landets kommuner har balans mellan tillgång och efterfrågan på äldreboenden enligt Boverket. Det innebär att vi har en tickande bostadsbomb som kommer att brisera – trots att den varken är oväntad eller omöjlig att åtgärda. Sveriges välstånd är hotat om vi inte hittar lösningar på hur de demografiska utmaningarna ska bemötas.
Men även om hotbilden är identifierad återstår många frågor att besvara när det kommer till lösningar och åtgärder. Kommunerna som ekonomiskt ansvarar för vårddelen har svårt att lägga de pengar som behövs för att nå upp till den kvalitet som efterfrågas. Lösningen kan då vara att arbeta med åtgärder som minskar det institutionella vårdbehovet och har stort fokus på sociala relationer, miljö och hälsa. Vill vi nå de stora hållbara välfärdsvinsterna måste vi ta hänsyn till fler faktorer än bara vård, byggnation och ekonomi. Vi behöver arbetsgrupper som även inkluderar experter på stadsplanering, hållbarhet, landskap och inredning. Kompetenser som tillsammans förmår skapa boendemiljöer som håller över tid.
I det holistiska perspektivet är människors välbefinnande navet i hjulet. Om äldre får ett socialt sammanhang utanför sin lägenhetsdörr så kan det betyda oerhört mycket. Det kan vara skillnaden mellan ett drägligt liv och ett isolerat liv. Forskningen är entydig om att människor som befinner sig i ett socialt sammanhang lever längre och bättre. När vi mår bra får vi kraft och energi att hjälpa varandra fysiskt och själsligt, och då uppstår en hälsospiral där behovet av hjälp från samhället minskar. Den aspekten är intressant men allt för ofta bortglömd.
Enligt Boverket ska det tillkomma cirka 5 000 nya platser för äldreboenden i Sverige under åren 2017-18. Om äldreboenden planeras och byggs på samma sätt som de alltid har gjorts kommer vi inte att hinna ifatt efterfrågan. Vi måste tänka nytt och utanför boxen. Jämför gärna med biltrafiken där man arbetar på bred front med olika lösningar som exempelvis nollvisionen, utveckling av kollektiva färdmedel, höjda P-avgifter, skatt på drivmedel, vägtullar m.m.
Att som boende känna trygghet är beroende av många komponenter där närhet och tillgång till vård bara är en. Trygghet för en äldre person handlar snarare om vardagen – att bo nära människor man känner, affärer, restauranger och serviceinrättningar. Idag finns visionerna om det integrerade äldreboendet men man når inte alltid fram – inte minst då marken ofta är dyr centralt. Här måste kommunerna fråga sig hur de vill utvecklas som stad och samhälle, vilket inte är samma sak som att bara sälja mark till högstbjudande.
Många av dagens institutionaliserande äldreboendena bygger på tanken att äldre människor bara ska umgås med andra äldre. Det är en onaturlig umgängesform som vi inte upplever under något annat skede av våra liv och som i praktiken bara riskerar att leda till ålderssegregering. Ett aktuellt exempel som helt bryter med den idén är ÅWL Arkitekters pågående projekt i Uppsala – ett äldreboende där vi på markplan inhyser en förskola som knyter ihop de äldsta med de yngsta. Det skapar en naturlig mötesplats mellan olika generationer och den bakomliggande idén är att skapa en arkitektur där vård och omsorg går från uppgiftsorienterad till att istället fokusera på relationsinriktad omsorg. Det är en lösning som kopplar ihop stadsbyggande med människors behov. I området finns även restauranger, butiker och vanliga bostäder som kommer att bidra till att stadsdelen får liv och puls.
Ett väldigt intressant tillskott till boendeformer riktade till äldre är trygghetsboendet där gemensamma ytor skapar grund för samvaro, glädje och gemenskap. I olika former kan det mycket väl bli den pusselbit som bidrar mest till det goda livet när man som äldre av olika skäl måste lämna sitt tidigare boende.
Vet du om att en tredjedel av medlemmarna i pensionärsorganisationen PRO idag är oroliga för att de ska få en sämre boendesituation i framtiden? Då ska du också vara medveten om att den oron är en konsekvens av beslut som fattades för många år sedan. Om vi som tillhör de yrkesverksamma generationerna idag ska känna oss trygga i framtiden måste vi agera nu. Vi måste minska glappet mellan den kunskap vi besitter och hur vi realiserar den i praktiken. Vi måste låta samarbete och kompetens få sätta större avtryck i planeringen av äldreboenden. För att framtidens äldre ska kunna räkna med livskvalitet som trygghet, samvaro och gemenskap i boendet är det dags att agera tillsammans nu. Som vi bäddar får vi ligga!
