Social arkitektur skapar hållbar stadsutveckling

Precis hemkommen från en studieresa till New York satte jag mig ner och började skriva den här kolumnen om stadsutveckling. Stadsutveckling ur ett socialt perspektiv. Socialt i betydelsen som motpol till asocialt, och hur viktigt det är för ekonomisk utveckling.

Vår resa inleddes med ett flertal föreläsningar varav en utgjordes av ett TED-talk av Janette Sadik-Khan och där hon beskrev sitt arbete med New Yorks trafiklösningar. Och hur de lösningarna genererar ett mer socialt sammanhang för de som vistas och färdas på gatorna i staden.

Sadik-Khan genomförde en omdaning av ett antal platser i staden. En serie torg och gaturum längs Broadway utvecklades och på Times Square minskades bil- och busstrafiken drastiskt till förmån för gående och cyklister.

Det är egentligen lite av en ironi att just Times Square i många år inte varit något torg överhuvudtaget sitt namn till trots.

Men nu finns där sittplatser och bord, cykelbanor och hyrcyklar. På torget har dessutom sociala media fått en stor roll. Överallt fotograferar sig stora grupper och resultatet visas upp på storbildskärm samtidigt som det publiceras på nätet. Det har blivit en plats för möten på ett helt annat sätt än förut.

Vi promenerade nästan ett par mil per dag för att riktigt uppleva de sociala aspekterna av storstadens gaturum och får en överblick över de stora förändringar staden har genomgått. Både på Manhattan och i Brooklyn. Man har sedan 60-talet skapat pocketparks som utgör oaser av lugn för stressade storstadsbor.

Vi konstaterade också att New Yorkborna på senare tid fått fler uteserveringar och restauranger i bottenvåningar och på trottoarer. Verksamheter som är så viktiga för upplevelsen av liv och myller – och socialt sammanhang.

New Yorks recept på stadsutveckling, att ta tillbaka platser från den motorburna trafiken, har dessutom lett till ökade fastighetspriser, ökad kommers och minskad vakansgrad just i de områden där åtgärderna har skett. Tvärtemot mot vad många trodde från början, inte minst butiksinnehavare.

Ett projekt som få kan ha missat under senare år är den upplyfta parken The Highline., en stadspark på ett gammalt spårområde, och numera promenadstråk och mötesplats, med en utsträckning på över två kilometer. I dess spår byggs och säljs nya bostäder med parken som tydligt säljargument och inräknad kvalitet. Och fastighetspriserna har skjutit i höjden.

När man talar om stadsutveckling ligger fokus ofta just på de ekonomiska värdena och här blir det extra tydligt. Det handlar i slutänden om att ta tillvara på och utveckla platsens värden och potential med sikte på människors behov. Med det följer också ekonomisk utveckling.

Staffan Corp, vd Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB